Svaren på frågorna i den här artikeln bygger på myndigheters information, experters uttalanden för olika nyhetsbyråer samt egna intervjuer med Rysslands- och Ukrainaexperten Ryhor Nizhnikau och Charly Salonius-Pasternak, expert inom frågor som rör Finlands säkerhets- och försvarspolitik.
Hur kan man invadera ett självständigt land? Är det krig nu?
Ukraina blev självständigt i och med att Sovjetunionen upplöstes år 1991. Rysslands president Vladimir Putin ser däremot inte Ukraina som en suverän stat, utan snarare som en del av Rysslands intressesfär. Ryssland känner ett sorts ägarskap visavi Ukraina och försöker därför blockera Ukraina från att gå med i EU och Nato.
– Ukrainas främsta problem är att det är ett väldigt korrupt land med en kraftlös elit. Presidenten är instabil och för emotionell, vilket leder till att han fattar fel beslut, säger Nizhnikau.
Experter och statsledare, bland annat vår president Sauli Niinistö, säger att vi ännu inte kan säga att vi befinner oss i ett nytt regelrätt krig. Niinistö konstaterade ändå i dag att det finns främmande soldater i Ukraina, vilket är emot alla internationella regler.
Man kan därför säga att krig åtminstone är nära, menade Niinistö.
– Den upptrappade konflikten betyder inte nödvändigtvis att det blir ett nytt krig, men risken att konflikten eskalerar har blivit större. Det kan bli ett lokalt krig i Donbass i östra Ukraina, men just nu ser jag inte att det skulle bli ett fullskaligt krig i hela landet, säger för sin del forskaren Nizhnikau.
Rent praktiskt – hur skulle en rysk invasion av Ukraina se ut?
På torsdagen den 24 februari inledde Ryssland en massiv militäroffensiv mot Ukraina.
Ukrainarapporteringen från 2022
Ryssland är ett massivt land med stor militär. Ur det perspektivet är Ryssland överlägset Ukraina, eller det är åtminstone svårt för Ukraina att klara sig självt.
– Ryssland skulle satsa på en oförutsedd invasion. Ryssland skulle inte bara satsa på en landbaserad attack eftersom en sådan attack går att förutspå genom satellitbilder, Ukraina kan se var trupperna befinner sig och hur de rör sig. Om det skulle bli en invasion skulle det handla om ett modernt krig.
Kriget skulle sannolikt börja med en luftattack och missiler från havet. Det här skulle Ukraina inte kunna förutspå och därför inte ha en chans mot. Infrastruktur skulle totalförstöras och många skulle dö, säger Nizhnikau.
Vad vill Ryssland åstadkomma? Varför är de så intresserade av Ukraina?
Ryssland vill inte förlora sitt grepp om Östeuropa, specifikt Ukraina. Ryssland vill ha påverkningsmöjligheter och de ser ett ökat samarbete mellan Ukraina och väst som ett hot. Ryssland ser Ukraina som en möjlighet till utbrett ryskt inflytande.
– Ryssland vill att Ukraina och väst går med på att förhandla om Ukrainas framtid, men på ryska villkor. Rysslands långsiktiga mål är att få tillbaka inflytandet över Ukraina. Ryssland vill ha en dubbelseger: man vill besegra både väst och Ukraina utan kompromisser, säger Nizhnikau.
Det är svårt att säga exakt vad president Putin vill åstadkomma, men många experter säger att Putins beteende blivit mer irrationellt. President Niinistö säger också att Putins beteende förändrats.
– Det är svårt att veta vad Ryssland och Putin egentligen vill. Handlar det hela slutligen bara om Ukraina eller har de bredare mål, undrar Salonius-Pasternak.
Gör Ukraina något motstånd mot Ryssland?
Ryssland försöker för tillfället skapa svepskäl för en invasion av Ukraina. Det här görs genom att sprida fejknyheter om att Ukraina attackerat ryska terrirorier eller tagit sig över gränsen till Ryssland.
Enligt experter är det bra att Ukraina är försiktigt eftersom Ryssland kan utnyttja ukrainsk aggression till sin fördel.
Om konflikten eskalerar kommer Ukraina att göra motstånd, konstaterar Ryhor Nizhnikau.
– En attack skulle leda till slagsmål på gatorna. Ukrainarna skulle vara redo att slåss om ryska trupper tog sig in i städerna och det här är något som hindrar Moskva från att skicka trupper in i Ukraina. Moskva vill inte ha en strid som det här, utan de vill att Ukraina kollapsar och ger upp utan militära åtgärder. Folkets vrede mot Putin i Ukraina skulle bli oslagbar, säger han.
Vad är ett separatistområde och separatister? Vad betyder det att Putin erkänt två separatistområden?
Separatistområden är kort och gott icke-erkända regioner. År 2014 övertog pro-ryska rebeller myndighetsbyggnader i Luhansk och Donetsk (tillsammans kända som Donbass) och förkunnade dem som "folkrepubliker".
Donbass har till viss del ockuperats av ryssar sedan det här, men under det så kallade Minskavtalet (mer om det nedan).
Separatister är människor som vill ha ökat självstyre eller total självständighet. Separatisterna i Donbass är pro-ryska, vilket betyder att de vill tillhöra Ryssland eller vara under rysk auktoritet.
Nu har Rysslands president Vladimir Putin erkänt Luhansk och Donetsk som självständiga. Strategiskt betyder det här inte så mycket, konstaterar Ryhor Nizhnikau.
– Det pågår fortfarande en konflikt i området, men Ukraina förlorar ingenting eftersom de inte kontrollerat regionerna. Nu kommer ryska trupper officiellt att vara på plats där och det kan potentiellt leda till en ännu större konflikt. Regionerna är nu under rysk auktoritet och det är oklart vad som kommer hända härnäst. Vi vet inte, allt beror på vad Putin gör nu, säger Nizhnikau.
Donbass utgör cirka tre procent av Ukrainas territorium, men de delar en 400 kilometer lång gräns med det övriga Ukraina. Det betyder att det nu skapas en ny frontlinje.
I och med att Putin erkänt regionerna spelar Minskavtalet inte längre någon roll.
Ryssland bryter mot Minskavtalet, men vad är egentligen det?
Minskavtalet består egentligen av två separata avtal och det slöts för att öppna väg för en fredlig lösning på kriget i Donbass i östra Ukraina år 2014 och 2015.
Det första avtalet (Minsk I) undertecknades i Minsk i Belarus i september 2014. Avtalet undertecknades av representanter från Ukraina, Ryssland samt folkrepublikerna Donetsk och Luhansk. Det andra avtalet (Minsk II) undertecknades år 2015 och undertecknades av Ryssland, Ukraina och OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa).
I avtalet har parterna i konflikten bland annat enats om omedelbart eldupphör och att tungt artilleri dras tillbaka. Minskavtalet medförde också större självstyre i östra Ukraina. Mycket av det man enats om har inte följts under de senaste åren, men Rysslands senaste drag bryter klart mot avtalet.
Är Finland hotat? Behöver vi vara oroliga?
Kort svar: Nej. Enligt president Sauli Niinistö är Finland inte hotat och den militära aktiviteten i Östersjön är liten. Finland är medlem i EU och kan därför inte jämföras med Ukraina.
– Ukrainakrisen kommer inte påverka Finland eller Baltikum ur ett militärt perspektiv. Moskva har inget intresse att hota Baltikum eller Finland för tillfället. Men Putin gillar också att vara oförutsägbar – han följer ingen annans order, utan spelar enligt sina egna regler, säger Nizhnikau.
Forskare Charly Salonius-Pasternak säger att man aldrig vet hur Ryssland kommer bete sig, men att man inte behöver vara orolig.
– Finland är inte Rysslands fokus just nu. Ryssland har tvärtom förflyttat en betydande mängd militär som har varit stationerad nära gränsen till Finland till Ukraina. Det är viktigt att inte gå runt och vara orolig över att krisen eskalerar – det blir inte krig i Finland bara för att krisen i Ukraina blir värre, säger han.
– Men här måste man också poängtera att Finland har ett säreget förhållande till Ryssland i och med vår gräns. Vi är i en helt annan situation än till exempel Nederländerna, Portugal och till och med Sverige.
Kommer finländska soldater att åka till Ukraina? Hur hjälper Finland till?
Ukraina har inget militärt samarbete med EU eller Nato. Det betyder att de här allianserna inte kommer att skicka soldater till Ukraina för att hjälpa till om det blir krig. Finland kommer därför inte att skicka soldater till Ukraina, men frivilliga soldater kan åka till Ukraina om de så vill.
– Frivilliga soldater har farit till Ukraina för att kriga både för Ryssland och Ukraina tidigare under konflikten. För mig är det genuint svårt att se att många frivilliga finländska soldater skulle ta sig till Ukraina. En orsak är att de finländare som är i bäst skick just nu hör till den finska reserven och de kanske tänker att det inte är deras uppdrag att fara till Ukraina, utan vara hemma om de behövs här, säger Salonius-Pasternak.
Finland hjälper Ukraina och agerar mot Ryssland genom EU:s initiativ. Statsledare i EU försöker stödja Ukraina genom diplomati, men alla länder i EU kan exempelvis inte bidra med militärt stöd i form av till exempel vapen.
Biter sanktioner på Ryssland?
Sanktioner är en vanlig metod för länder att visa att de inte stöder andra länders beteende. Forskning visar att sanktioner har mest effekt när de riktas mot mindre förmögna länder. Sanktioner mot Ryssland har tidigare inte burit frukt.
– När sanktioner riktas mot förmögna länder, som Ryssland, är effekten ganska marginell. Putin säger inte "mitt misstag, jag drar mig ur" när väst riktar sanktioner mot Ryssland. Sanktionernas förmåga att påverka politiken är alltså liten, säger Salonius-Pasternak.
Om sanktioner däremot har en mer personlig påverkan på Putin och hans närmaste krets kan de vara mer effektiva, likaså om de är extremt hårda.
– Om vi till exempel slutar köpa olja och gas från Ryssland kan det skada den ryska ekonomin ordentligt. Men sanktioner som det här skulle vara ett bakslag också för väst – det skulle leda till ännu dyrare elpriser. Det här ändrar perspektivet i många länder i och med att alla i väst inte är redo för det. Men de nuvarande sanktionerna är svaga och biter inte på Ryssland – de hindrar inte Ryssland från att göra dåliga saker, säger Nizhnikau.
Är det dags för Finland att gå med i Nato?
Natofrågan är på mångas läppar i Finland just nu i och med Ukrainakrisen. Allt fler har börjat väga för- och nackdelarna med ett Natomedlemskap och det är naturligt när en konflikt trappas upp.
– Om det blir krig kommer Finland att känna sig osäkert i och med att man inte är med i Nato. Människor kommer att vara rädda för att Finland kommer härnäst. Det här kommer att skapa press och väcka diskussioner om ett Natomedlemskap igen, säger Nizhnikau.
Charly Salonius-Pasternak poängterar att finländarnas attityd mot Nato på många sätt påverkas av Ryssland. Vissa anser att vi borde gå med på grund av Ryssland, medan en del som är mot Nato anser att vi inte borde gå med för att det skulle väcka en rysk reaktion.
Ryhor Nizhnikau säger ändå att Ryssland har en annan syn på Finland än Ukraina och att ett finländskt Natomedlemskap inte skulle provocera Ryssland lika mycket som Ukrainas närmande till Nato.
– I Putins världssyn är Finland en del av väst och Ryssland har inget inflytande. Ryssland har inte ett krig med väst på sin agenda så Ryssland skulle nog inte ta till militära åtgärder om Finland ansökte om Natomedlemskap. Man skulle däremot kunna se se en försämring i förhållandet mellan Finland och Ryssland.
Artiklen uppdaterades 24.2.2022 kl 8.50 med information om att Ryssland anfallit Ukraina.
I den länkade artikeln nedan hittar du svar på ytterligare frågor. En del av svaren har däremot föråldrats i och med att Ukrainakrisen fortsatt att utvecklas sedan den artikeln skrevs.