– Ser man på Ukrainas export, innefattar den inte jättemånga vardagliga konsumtionsvaror, säger Lumme som är expert inom etisk handel vid Eetti, till nyhetsbyrån STT.
Sampo Päällysaho, chef för dagligvaruhandeln vid S-gruppen, är inne på samma linje. S-gruppen säljer endast ett fåtal ukrainska produkter.
– När vi vred och vände på sortimentet hittade vi en produkt som finns i affärerna: Solrosfrön för fåglar, säger han till STT.
Enligt Lumme tillverkas däremot mycket kläder i Ukraina.
Experten rekommenderar inte bojkott av alla ryska produkter
Det finns också endast lite ryska produkter i den finländska detaljhandeln.
Enligt Päällysaho är till exempel 80 procent av den mat som inhandlas i S-gruppens affärer inhemsk. De övriga produkterna som köps är europeiska och multinationella varumärken som för det mesta tillverkas i Centraleuropa.
Lumme uppmuntrar ändå inte till att man börjar bojkotta ryska produkter på bred front.
Det här blir en långvarig kris för Ukraina och närområdena
Eija Alajarva, chef för humanitärt stöd vid Kyrkans utlandshjälp
– Det finns en tumregel för bojkotter och det är att man borde berätta för det företag som bojkotten riktas mot varför man bojkottar företaget. Jag anser att EU-sanktionerna, som riktas mot eliten och ledningen i Ryssland är starkare. Bilister kan överväga att bojkotta Teboil, säger Lumme.
Teboil är den ryska oljejätten Lukoils dotterbolag.
Lumme uppmanar konsumenter att i allmänhet fundera på sina konsumtionsval.
– Folk kunde generellt tänka mer på att skapa ett hållbart samhälle och en mer hållbar värld, så att konflikter om energi eller vatten inte blir vanligare. Om man har en akut vilja att delta och stödja, kan man rikta sig till hjälporganisationer och stödja dem.
Hjälporganisationer har färdiga planer för krissituationer
Många hjälporganisationer öppnade upp Ukraina-insamlingar genast på torsdagen.
Kyrkans utlandshjälp har fått in en bra mängd donationer, men situationen i Ukraina är svår också för hjälporganisationerna, säger Eija Alajarva som är chef för humanitärt stöd vid Kyrkans utlandshjälp, till STT.
– Personalen vid hjälporganisationerna på plats i Ukraina är i samma situation som andra: Man måste skydda sig själv och sin familj och fundera på vart man ska ta sin familj så att alla är i säkerhet.
All hjälp behövs – fokus på basvaror nu
Kyrkans utlandshjälp har inga egna operationer i Ukraina. Organisationen verkar i Ukraina genom diverse samarbetsparter som länge jobbat med organisationen.
Fokus ligger nu på basvaror – organisationerna delar ut mat, rent vatten och andra förnödenheter och kläder.
Också många privatpersoner organiserar hjälp till Ukraina.
Enligt Alajarva behövs all hjälp och ett sätt att få fram hjälpen är att använda sina personliga kanaler. Alajarva påminner ändå om att etablerade hjälporganisationer har färdiga planer för hur man agerar i krislägen och hur man samarbetar med myndigheter och andra hjälporganisationer.
– Vi svarar på de behov som verkligen finns, inte bara utgående från bild som målas upp av läget. Vi ser till att hjälpen når fram och övervakar hur stödet används.
Efter en kris fortsätter hjälporganisationernas arbete som biståndssamarbete.
– Det är inte så att vi åker till ett land drar oss tillbaka efter några veckor. Det här blir en långvarig kris för Ukraina och närområdena, säger Alajarva.
Källa: STT-Maija Paikkala
Har du funderat på hur du kan hjälpa situationen i Ukraina? Kommentera under artikeln!