Då Svenska Yle når Karolina Lindholm Billing, FN:s flyktingorgan UNHCR:s representant i Kiev, var det tänkt att humanitära korridorer skulle vara öppna till städerna Mariupol och Volnovacha i två timmar.
Men just då råder ännu fullständig oklarhet kring dem.
– Vi håller fortfarande på söker mer information om hur det här ska fungera i praktiken. Hur människor som har suttit fast i områden som Mariupol och Volnovacha i snart två veckor, tio dagar, ska kunna ta sig ut och ta sig till platser som är säkra, säger Lindholm Billing.
– Vi har också kolleger där i Mariupol, åtta personer från UNHCR som har stannat kvar, som behöver få ta sig ut ur sina skyddsrum.
Någon timme senare rapporteras att den ryska beskjutningen har fortsatt och de temporära eldupphören inte har hållit.
Humanitära korridorer livsviktiga
Redan före de uppgifterna kom talade Lindholm Billing om en stor frustration bland biståndsarbetarna över att inte kunna nå ut till dem som är värst drabbade.
– Vi befinner oss i en av de största humanitära kriser som finns samtidigt som situationen vi ska leverera nödhjälp i också innebär väldigt höga risker för vår egen personal, säger Lindholm Billing.
– Det är en väldigt komplex situation, det är vägspärrar överallt längs vägarna, det är också minerat på många vägar och områden. Det är inte bara att köra fram med lastbilar med mat och filtar till befolkningen. Det är en svår säkerhets- och logistisk operation som kräver mycket arbete.
Och, påpekar Lindholm Billing, det kräver ett uppehåll i striderna och beskjutningen.
– Humanitära korridorer behövs inte bara för att människor ska kunna ta sig ut till en säkrare plats, utan också för att humanitära organisationer ska kunna komma in med förnödenheter till befolkningen.
– Det gör det här läget ytterst frustrerande för det är så många som bara vill nå ut med den här hjälpen nu, säger Lindholm Billing.
Arturs familj flyr sönderbombade Charkiv: "Jag är kirurg, jag tror att jag kan behövas på sjukhus"
Bland de värsta kriserna i världen på tio dagar
Det humanitära läget i Ukraina har på kort tid blivit en humanitär kris. Det ryska angreppets omfattning och bombningarnas intensitet innebär att miljoner människor på kort tid nu är i behov av nödhjälp.
– Vi uppskattar att minst en miljon ukrainare är på flykt inom landet just nu, och att åtminstone 12 miljoner är direkt drabbade av den här militära offensiven.
– Deras liv hotas. Det har skett många bombningar av civila byggnader och hem. Sedan har vi det akuta, mat, vatten och varma kläder. Men det mest akuta behovet är säkerhet, säger Lindholm Billing.
Inte överraskande är behovet på akut hjälp störst i de områden där de hårdaste striderna har rasat och de mest intensiva bombningarna pågått.
Men det är också de områden som är svårast för biståndsarbetarna att nå.
– Där har människor suttit fast i skyddsrum, om de har haft det, och inte kunnat gå ut fylla på sina mat- och vattenreserver eller nå sjukvård om det har behövts.
Också sjukvården går mot krissituation
Sjukvården fungerar än så länge rätt bra, vilket beror på att ukrainska sjukvårdens utgångsläge var gott.
– Men det här börjar också bli en krissituation. De flesta sjukhus fungerar men i och med att transportkedjorna bryts och att det är så svårt att ta sig från en plats till en annan i Ukraina, och då hela landets infrastruktur och banksystem påverkas av krigssituationen, är det svårt att få in nya mediciner och nya tillgångar till sjukhusen.
– Samtidigt ökar behovet på sjukvård så klart på grund av offensiven och att det pågår stora stridigheter, säger Lindholm Billing.
– Så det här är en annan kritisk punkt just nu.
Kaos då flyktingar och hjälp delar utrymme
För tillfället kommer det in nödhjälp i Ukraina och en del av den når också ut till behövande, men inte alls i den utsträckning de humanitära organisationerna på plats skulle kunna eller framförallt vilja dela ut.
Det råder för tillfället kaos längs de ukrainska vägarna och järnvägarna, då en miljon människor är på flykt, och delar utrymme med förnödenheter.
Men det stora problemet är infrastrukturen eller logistiken, utan striderna.
– Allt kommer tillbaka till striderna och den väldigt svåra säkerhetssituationen som är problemet. Det är det som gör det svårt för människor i östra, i södra, i norra Ukraina att ta sig från de värst drabbade områdena till säkrare områden internt inom Ukraina eller till andra länder.
– Men det är också det som gör det svårt för oss att nå människor med nödhjälp. Därför är det viktigaste just nu att striderna upphör, att humanitära korridorer garanteras så att människor kan lämna och nödhjälp kan komma in.
Lindholm Billing säger att beredskapen finns att genast börja med den här hjälpen, på grund av utländska regeringars men också individers generositet med sina penningbidrag till humanitär hjälp.
– Bland annat finska regeringen och finska medborgare har visat en otrolig generositet och det är avgörande. För vi kommer, vi kommer att ha möjlighet att leverera nödhjälp. Jag är övertygad. Jag kommer inte att sluta tro på det. Och då kommer alla resurser och medel som har kommit in att vara helt ovärderligt för människors överlevnad.