Energibolaget Helen planerar ett spillvärmerör mellan Sköldviks industriområde i Borgå och Nordsjö i Helsingfors.
Miljökonsekvensbedömningsprogrammet (MKB) för projektet låg framme till påseende mellan den 10 januari och 8 februari.
NTM-centralen i Nyland samlade under den tiden in utlåtanden och kommentarer från kommuner, myndigheter, föreningar och invånare.
Nu har NTM-centralen sammanfattat det insamlade materialet till ett utlåtande som publicerades på onsdagen (9.3).
I det stora hela anser både centralen och de olika aktörerna att projektet med att utnyttja spillvärmen är bra i sig, men många önskar mer precisering i till exempel frågor om markanvändningen.
NTM-centralen i Nyland betonar att projektet gäller ett område där miljövärdet är stort samt att markanvändningen och kraven på utveckling är stora.
Viktigt med öppen dialog
Därför är det av stor vikt att kontakten mellan olika aktörer, myndigheter och intressegrupper hålls aktiv så att all miljöpåverkan utreds tillräckligt noggrant.
NTM-centralen betonar en aktiv dialog när man diskuterar och evaluerar begränsningar i planläggningen om markanvändningen och de näringar som finns på området, som jord- och skogsbruk.
Centralen signalerar samtidigt till energibolaget att ta alla utlåtanden och åsikter i beaktande när projektet fortsätter behandlas.
Havsvattentunnel bör utredas
MKB-programmet undersöker alternativen där fjärrvärmeröret antingen dras ovanpå mark och genom tunnel eller förkastas helt och hållet.
Men NTM-centralen poängterar att alla alternativ ska utredas likvärdigt, även den havsvattentunnel som började utredas redan 2019.
En havsvattentunnel ger ett mervärde eftersom de landburna alternativen är rätt lika. Inverkan på miljön, invånare och markanvändare är här sannolikt mindre än landrutterna, fast skadorna i havsmiljön ökar.
Enligt centralen kan konsekvenserna för en havsvattentunnel utredas på basis av de miljöutredningar som redan gjorts.
Naturskyddet tillräckligt utrett
Centralen ser att de utredningar som gjorts för naturskyddsområdena och befintliga arter är tillräckliga, men att utrotningshotade arter måste kunna identifieras och direkta skador undvikas om man bygger ovanpå marken.
I Sibbo gäller det specifikt Fågelmossen och Telegrafberget samt Natura 2000-områdena. Utredningarna kan vid behov kompletteras under våren och sommaren 2022.
Det gäller också rutterna söder om Sköldvik och Immersbacka som ändrats i planeringens slutskede.
NTM-centralen anser också att utredningarna om jordmånen, bergsgrunden och grundvattnet är tillräckliga.
Däremot måste lokaliseringen av jordvärmebrunnar utföras när alternativen preciseras, samma gäller områden där marken kan vara förorenad, till exempel genom sulfater.
Centralen betonar också att viktiga kulturmiljöer och fornlämningar ska ha genomgått en arkeologisk inventering innan arbetena kan inledas.
Enligt MKB-programmet kan projektet orsaka skador i ytvattnet i Sibbo ås nedre del och Sibboviken samt i mindre vattendrag, bäckar och diken oberoende vilket alternativ som väljs. Därför bör också källor, dammar och bassänger utredas och dokumenteras i konsekvensbedömningen.
Konsekvenser för hur markarbeten och grävningar inverkar på våtmarker bör också noteras. I MKB-programmet nämns åtta flodbäddar varav några är bäckar och diken. Dessa bör klassificeras.
Även det vatten som orsakas av markarbetena skall utredas för uppskattad mängd sediment och näringsämnen som kan rinna ut i vattendrag. Det här är i synnerhet viktigt i samband med sprängningsarbeten.
I Sibboviken bör man därtill utreda om ett tunnelbygge inverkar på den ursprungliga havsöringens vandring och lek.
Fjärrvärmens livslängd ifrågasätts
Ett tema som lyftes upp i invånarnas respons var projektets livslängd och koldioxidneutralitet. Man undrar hur länge spillvärme produceras om man så småningom upphör med fossila bränslen vid Sköldvik.
Här hänvisas till Fortums och Kervo Energis projekt 2021, där man konstaterat att en motsvarande investering visade sig olönsam.
Invånarna önskar att man utreder projektets koldioxidutsläpp i sin helhet.
Invånarna har inte tagit tydligt ställning till vilket av de sju alternativen som skulle orsaka minst skada och harm, men låter förstå att det alternativ som orsakar minst skada är det bästa fast kostnaderna skulle vara något högre.
Det föreslås också att man fortsätter utreda möjligheter till en havsvattentunnel eller transport via cisterner samt att hela värmeröret grävs ner i tunnlar.
Vissa önskar också fler alternativ till de planerade rutterna eftersom de nuvarande påminner om varandra och variationerna är i praktiken väldigt små.
Klimatsmart analys av spillvärmen
NTM-centralen konstaterar att de koldioxidutsläpp som värmepumparna i Sköldvik orsakar beaktas i MKB-programmet. Men poängterar att uträkningen, som baserar sig på Statistikcentralens färska uppgifter, är i överkant och sannolikt blir mindre om bolaget går över till andra energiformer.
I en fortsatt redovisning bör det också klart framkomma om något av de föreslagna ruttalternativen utgör större risk för klimatpåverkan än andra och hur de i så fall förebyggs.
Samtidigt bör redovisningen presentera vilka klimatsmarta fördelar de olika alternativen ger och hur de bidrar till en mer koldioxidneutral energiproduktion.
Sammanfattning av invånarnas åsikter:
Den största oron bland kommuninvånarna gäller projektets inverkan på miljön, naturen, invånarnas trivsel och möjligheter till rekreation.
Det finns också en oro för djurens välfärd, i synnerhet under byggfasen. Här nämns fåglars häckningsområden, men också sällsynta och utrotningshotade arter. Under säsonger idkas även jakt.
Invånarna anser att man inte utrett det totala markbehovet tillräckligt väl, och inte heller tagit hänsyn till planbeteckningar samt potentiella skadeverkningar på miljön i tillräcklig utsträckning.
Invånarna upplever att man underskattat landskapets och naturens betydelse samt bebyggelsens kvaliteter. Man anser att projektet kan skada planering, utveckling och markanvändning under byggfasen, men också i framtiden.
Ett fjärrvärmerör i naturen riskerar sänka fastighetsvärdet och frågor väcktes också kring vattenkvaliteten nära röret och möjligheten att gräva jordvärmebrunnar.
I området finns ett flertal mindre vägar som är i dåligt skick och inte klarar av tung trafik till byggarbetsplatser.
Projektet får inte innebära skyldigheter eller ekonomisk börda för kommunerna eller invånarna, och skador som åsamkas markägarna bör därför utredas och ersättas.
Sammanfattning av myndigheters och kommuners utlåtanden:
De tillfrågade kommunerna och myndigheterna anser att man i miljökonsekvensbedömningsprogrammet har identifierat den mest betydande miljöpåverkan med tillräcklig noggranhet.
Här lyfts också upp önskemålet om att havsvattentunneln behålls och utreds som ett alternativ när övriga sållas bort.
Liksom invånarna önskar kommuner och myndigheter att utsläppen utreds eftersom spillvärmen i huvudsak produceras av icke förnybara energikällor, men också ett scenario där omständigheterna vid Sköldviks industriområde förändras.
Här ser man att även alternativ VE0 utreds, det vill säga att projektet inte förverkligas. Här konstateras att en reservation för att även hushållsvatten kan ledas in i röret i tunnelpartiet är ett miljövänligt alternativ.
Kommunerna anser att projektet följer planläggningen, men i synnerhet i Sibbo ser man att projektet inverkar markant på markanvändningen och fastighetsvärdet.
Vissa alternativ rent av förhindrar eller skadar delvis planläggningen. Här önskas därför en precisering och en bättre överskådlighet av de olika alternativens konsekvenser för markanvändningen.
Förutom miljökonsekvenser bör utredningen beakta ekonomiska, ekologiska och sociala följder för skogsägare och skogsindustrin.
Projektet orsakar buller, damm och vibrationer under själva byggfasen och det bör utredas hur detta inverkar i sin helhet i alla bostadsområden. Värmepumpsanläggningen medför också ny permanent bullerkälla i Sköldvik.
NTM-centralen anser inte att projektet i sig utgör en risk eller orsakar skador för människor eller verksamheter i byarna.
Däremot bör entreprenören känna till alla miljöer som är känsliga för buller och damm. Förutom skolor och daghem räknas också åldringshem och serviceboende till dessa.
Kommunerna påpekar en paradox i att fjärrvärmen produceras av icke förnybar energi och att skogsarealen minskar i de alternativ där värmeröret dras ovanpå marken, vilket i sin tur ökar miljöpåverkan.
Aktörerna påminner också om vikten att utreda höga sulfathalter i marken, och uppmärksamma att grävning kan orsaka kvävebelastning i vattendrag samt utreda grundvattnets tryck och färdriktning.
Här ställs också en öppen fråga huruvida energibolaget har för avsikt att också utreda var det finns källor inom det planerade området.
Värmeröret ska enligt planerna dras ovan mark och grävas ner i tunnlar i bergsgrunden. Den uppskattade längden är 23 – 27 kilometer beroende på vilket av de sju alternativen som väljs för bygget.
Uppskattad värmeeffekt är högst 600 megawatt. Projektet ska enligt planerna inledas 2023 och tar omkring 6 år att fullfölja.
Längst ner i artikeln ser du de föreslagna rutterna (VE1 – VE7) som på olika sätt inverkar på naturen och byarna i de sydvästra delarna av Borgå och Sibbo.
Projektet berör bland annat områden med ett flertal skolor och daghem. I det södra alternativet (VE1) dras värmeröret 350 meter från Gumbostrands skola och 500 meter från Salpar skola.
Om den norra rutten (VE2) väljs går röret ungefär 150 meter från Skogsbackens språkbadsdaghem och 200 meter från Boxby skola.
Oberoende alternativ kommer transportröret att dras nära både glest och tätt bebyggda områden. Rutt VE1 berör invånare i Gumbostrand och på Björnsö, där röret dras genom en tunnel.
Med rutt VE2 går röret också genom en tunnel i de glesa småhusområdena Västerskog och Skräddarby. I Box går röret delvis längs åkrar och nära bebyggelse.
I de södra alternativen byggs en tunnelöppning söder om bostadsområdet i Eriksnäs och en transporttunnel i Majvik cirka 200 meter från närmaste byggnad.