Västländernas och deras allierades huvudsakliga svar mot den ryska invasionen i Ukraina har varit ekonomiska sanktioner. Ryska valutareserver och tillgångar har frysts, ryska banker har isolerats och icke-ryska parter löper risk att själva bli föremål för västerländska sanktioner om de exempelvis idkar handel med Ryssland.
Trots att sanktionerna hittills har historiska mått, uppges dessutom ytterligare sanktioner vara på väg.
De här ekonomiska tumskruvarna på den ryska ekonomin har fått förtroendet för den ryska ekonomin att rasa, och kreditvärderingsinstitut har på sistone i flera repriser sänkt Rysslands kreditbetyg.
Det är rentav tal om att Ryssland inom kort inte skulle betala tillbaka sina skulder, alltså gå bankrutt.
Då skulle instituten ovan lägga Ryssland i den lägsta klassen och därmed stämpla Ryssland som betalningsoförmögen, vilket skulle vara en sista spik i kistan för trovärdigheten som gäldenär.
Ökenvandring för den ryska ekonomin
Laura Solanko, äldre rådgivare vid Finlands Bank, vill inte gå händelserna i förväg. Hon påpekar att allting är väldigt osäkert just nu, även det om Ryssland tänker betala tillbaka sina lån.
Om det ändå skulle inträffa så skulle det få långtgående följder för både den ryska staten och företagen.
– Läget är redan nu hemskt, och det här gör det kanske inte direkt så mycket värre, men då en stat anses betalningsoförmögen så vill man oftast inte heller låna till företag där. Det här kan strypa långivningen till Ryssland i flera år framöver, och då blir det allt svårare att se hur man riktigt ska finansiera ny produktion och tillväxt, säger Solanko.
Analytiker verkar ändå rätt eniga om att den ryska ekonomin inte kommer att kollapsa fullständigt.
Många har påpekat att Ryssland under president Vladimir Putin redan en längre tid ekonomiskt har förberett landet för krig. Forskaren Richard Connolly vid brittiska Royal United Service Institute kallar systemet för en "Kalasjnikovekonomi", med hänvisning till den ökända automatkarbinen, och beskriver det som något primitivt men stryktåligt, och med stark statlig styrning.
Trots att en kollaps kanske uteblir lär det ändå gå rejält utför för den ryska ekonomin och det ryska folket.
– Många ryssar talar nu om att vi återvänder till tidigt 90-tal. Nog levde ju människor sina liv då också och barnen gick i skola och så vidare, men vi återvänder nu till en värld där man drömmer om ett kylskåp i stället för en semesterresa till Barcelona, säger Solanko.
Återbetalning av lån en förhandlingsfråga
Enligt nyhetssajten Bloomberg har Ryssland för tillfället lån för motsvarande 49 miljarder dollar i euro och dollar, och de första raterna som förfaller går på 100 miljoner dollar i mars och på två miljarder dollar i april.
Det ryska finansministeriet har uttryckt sig trotsigt och sagt att återbetalningen av västerländska lån kan bero på sanktionerna mot Ryssland. Idén om att återbetala euro- eller dollarlån i ryska rubel har också lagts fram, vilket vore ett avtalsbrott.
– På ett generellt plan är det ett avtalsbrott, och då kan man inleda förhandlingar om hur saken borde skötas, säger Solanko vid Finlands Bank.
Alternativ vid dylika förhandlingar kan exempelvis vara att borgenären avskriver en del av skulden, att återbetalningsperioden förlängs eller att borgenären tar emot rubel, vilket den har goda argument för att inte göra eftersom den själv inte brutit mot avtalet.
Finner inte parterna en lösning kan Ryssland konstateras betalningsoförmögen, eftersom de inte har hållit vad de lovat och betalat tillbaka sitt lån enligt avtal.
Att Ryssland och borgenärer skulle föra fruktbara förhandlingar under Rysslands pågående invasion i Ukraina ses som osannolikt.
Kan eller vill inte Ryssland betala tillbaka?
Det har spekulerats om Ryssland med vett och vilja vägrar betala tillbaka sina lån, ett spel med väldigt höga insatser som utstakats ovan.
Det är ändå möjligt att sanktionerna från väst biter så pass väl att Ryssland faktiskt är delvis eller helt betalningsoförmögen.
De senaste åren har Ryssland byggt upp valutareserver på motsvarande cirka 640 miljarder dollar, men USA, EU, Storbritannien, Schweiz och Japan har alla stoppat samarbetet med den ryska centralbanken. Därmed är reserverna i de här ländernas valutor ur spel. Ryssland har också reserver i kinesiska yuan, men de utgör en bråkdel av hela de ryska reserverna.
– För tillfället är det svårt att veta den ryska statens betalningsförmåga exakt i euro och dollar, men de här sanktionerna stryper nog ganska effektivt tillgången till valuta. Men det är en oerhörd tanke att Ryssland inte skulle klara av en betalning på två miljarder dollar, säger Laura Solanko vid Finlands Bank.
Förutom tvisten om statsobligationerna utspelar sig också en likadan tvist med flygplan, som är leasade till bland annat det ryska statliga bolaget Aeroflot.
Det handlar om hundratals flygplan värda knappt 10 miljarder dollar som bolag i väst vill ha tillbaka på grund av sanktionerna väst har infört, men även här vill den ryska regeringen nu betala leasingersättningen i rubel och hotar beslagta flygplanen om leasingbolagen säger upp kontrakten.
Det ska handla om över 400 flygplan som ryska bolag håller som gisslan, i ekonomisk bemärkelse, på rysk mark.
Kommer Kina till undsättning?
Ryssland är isolerad från merparten av världens ekonomiska system, vilket gör att Kinas roll som samarbetspartner ständigt växer.
Laura Solanko tror nog att Kina i viss mån kommer stödja den ryska ekonomin, men hennes bedömning vad gäller Kinas förmåga och vilja att stötta är ändå entydig.
– Kina kommer inte att ersätta finansieringen som Ryssland tidigare fått i euro och dollar. Jag tror kinesiska kreditinstituts vilja att riskera sin egen internationella verksamhet är väldigt liten, säger Solanko och tillägger att kinesiska kreditinstitut är måna om att hålla sig borta från verksamhet som är föremål för amerikanska sanktioner.
Källor: AFP, AP, Reuters, ARD