Start
Artikeln är över 3 år gammal

Kan de ryska statsskulderna trigga en ny finanskris? Åtminstone för landet självt kan följderna bli ödesdigra

Ryssland lyckades denna vecka betala räntor på sina lån, en rat på sammanlagt 117 miljoner dollar, trots den svåra ekonomiska situationen i landet. Men fler rater är på kommande.

En bunt rubelsedlar i en kvinnas hand. Överst ligger en tusenrubelssedel.
Rubeln har rasat i värde sedan Ryssland invaderade Ukraina i slutet av februari. Bild: Anton Novoderezhkin / TASS / AOP

Finansvärlden håller andan – vad händer om Ryssland inte betalar sina skulder?

I mars förfaller 615 miljoner dollar till betalning, och i början av april, förfaller två miljarder dollar.

Någon kommer att lida stora ekonomiska förluster om Ryssland inte sköter sina lån - men det är inte klart vem.

Enligt Lasse Corin, chefsekonom på Aktia, råder det stor oklarhet om vem som äger de ryska skuldebreven.

– Det finns inga register där man kan söka fram vem som är långivare, men det torde handla om specialiserade fonder, kanske också några hedgefonder, säger Corin.

Nu pågår spekulationerna om att Ryssland helt enkelt kan lämna långivarna i sticket och låta bli att återbetala lånen. Eller betala tillbaka i rubel - en massiv förlust för långivarna också det.

Går Ryssland i bankrutt och vad händer då? – Levnadsstandarden i Ryssland befaras bli lika låg som efter Sovjetunionens fall

Kan Rysslands skulder trigga en finanskris?

Frågan som uppstår är: hur illa drabbas det finansiella systemet om Ryssland vägrar återbetala sina lån? Vad händer då?

– Det händer inte särskilt mycket på kort sikt, tror Corin. Ryssland har resurser att sköta lånen och de handlar om relativt sett små summor, konstaterar Corin.

Porträtt av Lasse Corin.
Lasse Corin är chefsekonom på Aktia. Bild: Pekka Tynell / Yle

Den ryska statsskulden går på cirka 40 miljarder euro, medan den italienska statsskulden är cirka 2 500 miljarder euro.

– Oron för uteblivna betalningar har också att göra med tekniska frågor. Landet är delvis avstängt från det internationella banknätverket, och betalningar är också därför svåra att genomföra.

Enskilda långivare kan alltså blöda om Ryssland inte kan eller vill betala sina skulder, men för det finansiella systemet som helhet är riskerna små. För landet självt kan konsekvenserna bli ödesdigra.

– Jag tror inte på att de ryska skulderna skulle kunna förorsaka en finanskris. Men på lång sikt skadas förtroendet för ryska staten som låntagare.

En statlig konkurs är en lång process

Corin påpekar också att det före en “statsbankrutt” alltid förs långa och juridiskt omständliga processer, där lånevillkor och summor förhandlas, så det går inte över en natt. Men på grund av kriget är förstås också eventuella förhandlingar svåra.

Att stater inte kan betala sina skulder är inget nytt fenomen. Corín lyfter fram Venezuela som exempel på en stat som inte klarade av att återbetala sina lån, men poängterar att skillnaden är att Ryssland faktiskt har resurser att betala.

– Det som är risken, är att om den ryska staten inte betalar sina lån, så drabbas också de ryska företagen som behöver lån på den internationella marknaden. Och då lider hela det ryska samhället, säger Lasse Corin.