Start
Artikeln är över 3 år gammal

Migri efter Svenska Yles avslöjande om problem vid flyktingförläggning: "Vi strävar efter att bättra oss"

Svenska Yle kunde i onsdags berätta om hur flera ukrainska familjer upplever att de har blivit dåligt bemötta på flyktingförläggningen i Joutseno. Familjerna fick bland annat inte kläder och hygienartiklar, trots att de bad om det.

Rafael Bärlund.
Rafael Bärlund är koordinator och Finlandschef på Europeiska migrationsnätverket EMN. Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Rafael Bärlund, Finlandschef för Europeiska migrationsnätverket och Migris representant, medger att en del saker överraskat myndigheterna.

– Vi står inför en helt ny situation i Europa och i Finland. Ett krig har startat för under fem veckor sedan och EU har tagit i bruk ett nytt direktiv för ungefär en månad sedan.

Bärlund beskriver tiden som utmanande. EU:s massflyktsdirektiv som aktiverades i början av mars har tvingat myndigheterna utveckla nya it-system i rask takt, och man har också kämpat med att få ut anvisningar.

Det nya EU-direktivet innebär bland annat att flyktingar från Ukraina kommer att ges ett till­fälligt uppe­hålls­tillstånd i EU i minst ett år och möjlig­het till förläng­ning i ytter­ligare två år.

Ukrainska familjer inkvarteras i fängelse vid ryska gränsen och får inte hjälp – förläggningen medger att läget är utmanande

Kvinnor och barn – en ny utmaning

Svenska Yle rapporterade i går på onsdagen att de ukrainska flyktingar som kommit till Joutseno flyktingförläggning inte har fått hygienartiklar och kläder, trots att de bett om det.

Maten som funnits på förläggningen har heller inte varit barnanpassad, och man har inte ens fått havreflingor för att kunna koka gröt. Då de som sökt asyl i Finland under senare år i första hand varit män, är situationen nu en annan. I huvudsak är det nu kvinnor och barn som anländer.

– Det har lett till en situation då det inte genast från början funnits av alla behövliga förnödenheter, förklarar Rafael Bärlund.

Bärlund menar ändå att man lärt sig mycket sedan 2015.

– Vi har bland annat kunnat öka inkvarteringskapaciteten genast och alla som har behövt inkvartering har fått den.

Den största lärdomen har enligt Bärlund gällt myndighetssamarbetet, som fungerar bra nu. Det vill säga samarbetet mellan polis, gränsbevakning och Migri.

Det lär också vara brist på personal på flyktingförläggningarna, vad gör ni åt det?

– Det här problemet gäller hela samhället. Det råder brist på kunnig social- och hälsovårdspersonal och det här strävar vi till att avhjälpa genom att vi genast har börjat rekrytera och vi strävar efter att tillsätta alla tjänster så fort det bara går.