Den tidigare svenska statministern Stefan Löfven är fortfarande kritisk till ett svenskt medlemskap i Nato. Han hänvisar till besked från svenska försvaret om att hotet mot Sverige inte har ökat. Men nu ska hela frågan utredas noga.
Det är fem månader sedan Stefan Löfven slutade som statsminister och socialdemokratisk partiledare.
Nu har han blivit fredorganisatör. Han börjar leda styrelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut SIPRI, arbetar för FN:s generalsekreterare och vid en fond som bekämpar barnarbete.
Inte blåögt att stödja Ryssland
I veckan besökte Stefan Löfven samtalen om fred i Kastelholm. Han håller med Tarja Halonen som talade för samarbete med Ryssland. Debattörerna gillade inte efterklokheten som talar om blåögda eller naiva makthavare.
– Man kan alltid fråga om man har varit naiv. Jag menar att det var rätt i den stunden, i början av 90-talet, när Sovjetunionen löstes upp.
Dåtidens politiska ledare såg möjligheten till ett närmande och ett samarbete med Ryssland, det kunde långsiktigt minska spänningen. Att inte ta den chansen hade varit fel, det är uppenbart, säger Löfven.
Sen blir det svårare. Under senare år kom Rysslands aggression mot Georgien, man hade den frusna konflikten i Moldavien och annekteringen av Krim. Det kunde ha föranlett ytterligare förberedelser och åtgärder. Men det var nog väldigt få som såg ett direkt hot om angrepp på Ukraina.
Amerikanerna visade sig ha rätt om Rysslands angrepp på Ukraina. Men det är svårt att säga om man varit naiv eller blåögd. Man måste ge freden och demokratin en möjlighet, allt annat är fel, säger Stefan Löfven.
Regeringarna får lindra effekterna – något måste göras
Det är viktigt att göra något nu gällande Ukraina, säger Stefan Löfven. Några militära medel kan man egentligen inte ta till, för då har vi snabbt ett världskrig och det vill vi inte.
Om man inte heller kan ta till ekonomiska sanktioner, så säger man att här är fältet öppet, det är bara att ta vilket land man vill. Det är inte acceptabelt.
Regeringarna måste sedan göra vad de kan för att lindra sanktionernas ekonomiska kostnader för medborgarna i hemlandet. Det vore naivt att tro att vi kan gå igenom en sådan process helt opåverkade, säger Stefan Löfven.
Nato ingen fredslösning
Nu funderar världen på olika fredslösningar. Som en möjlighet nämns att Sverige och Finland ska gå med i Nato. Är det en fungerande fredslösning som ger trygghet?
– Nej, jag tror inte det. Nu är det rätt av de politiska ledarna i vartdera landet att göra en grundlig analys av vad förändringen innebär. Det som sker i Ukraina är ju en stor förändring, också för oss, säger Stefan Löfven.
Men då måste man ju göra en analys också, utan förutfattade meningar. Man ska inte i förväg besluta sig om vad som ska bli slutresultatet. Då är det viktigt analysera fördelar och nackdelar, vilka är hoten, vilka är möjligheterna.
– För egen del har jag inte blivit överbevisad om att vi plötsligt skulle få en säkrare situation om vi lägger Natogränsen alldeles intill Ryssland i hela Europa, säger Löfven.
Han ser en situation som liknar det kalla kriget, med två block mot varandra. Nu är det inte Sovjetunionen eller Warszawapakten. Det är Ryssland som vill ha en skarp gräns, bakom vilken de ska känna sig trygga.
Löfven tror inte på att ha Nato och Ryssland precis intill varandra. Det ökar inte säkerheten säger han, som ändå hänvisar till analysen.
Svår enighet bland svenska partier
Sverige har ett utmärkt samarbete med Nato, och Stefan Löfven prisar det högt. Men själva medlemskapet vill socialdemokraterna i Sverige undvika. I samma grupp finns också Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
En del av Sverigedemokraterna är också emot. Men partiet har inte riktigt bestämt sig, de väntar också på analysen, noterar Löfven.
De borgerliga partierna är för att skicka in en medlemsansökan.
– Det är rätt att ta tid för analys, sätta sig tillsammans och se vad som verkligen förändras och vad det innebär.
Moderaterna vill göra Nato till en valfråga i september, men det är helt fel väg att gå enligt Löfven. Poängen med att sätta sig ner i en försvarsberedning är att partierna där gör den första analysen av vilka förändringar som har skett.
Sannfinländarnas riksdagsgrupp stöder främjande av Natomedlemskap
Analysen måste få ta tid
Stefan Löfven påpekar att han inte sitter inne med all information som regeringen och partierna har. Men det känns konstigt att datumet skulle vara viktigare än budskapet.
Han påpekar att han talar enbart för Sverige, han vill inte blanda sig i den finländska processen. Men för Stefan Löfvens Sverige ska Natoavgörandet inte vara en datumfråga, utan bygga på argumenten för och emot.
Och den politiska ledningen får inte det budskapet av försvarsberedningen, att det militära hotet om angrepp skulle ha ökat. Också försvarsmakten säger att det militära hotet mot Sverige inte har ökat, påpekar Löfven.
– De säger inte heller att nu är ryssarna på väg. Det är de inte, de är ju faktiskt nere i Ukraina, det är där de är.
All vår rapportering kring det som på ett eller annat sätt tangerar Nato hittar du här.