"Vet nån var det närmaste skyddsrummet finns?"
I slutet av februari fylls många av Helsingfors stadsdelsgrupper på Facebook av samma oroliga fråga. Ryssland har just invaderat Ukraina, och medierna fylls av bilder på Kievbor som tar skydd i metrotunnlar. Frågan många funderar på är: "Var ska vi ta skydd om Ryssland anfaller?"
I Helsingfors räddningsverks arkiv finns en utredning från fjolåret, som visar att skyddsrummen på vissa områden är i undermåligt skick. Under ett längre anfall kan de inte skydda de som bor på området.
Informationen om problem i specifika skyddsrum är det ändå skäligt att sekretessbelägga, så att den inte missbrukas
Förvaltningschef Henri Nordenswan, Helsingfors räddningsverk
Då paniken lägger sig tung över Finland beslutar räddningsverket att den här utredningen ska hemligstämplas. Informationen om vilka skyddsrum som inte är dugliga ska inte nå allmänheten.
Staden anser att den informationen kan leda till att skyddsrummen inte kan användas. Olli Mäenpää, professor i juridik, är av motsatt åsikt.
– Informationen om skyddsrummens skick gör inte att de inte kan användas som skydd. Snarare borde alla ha tillgång till den.
"Vi har inte gjort någon officiell utredning"
I början av mars begär Svenska Yle ut utredningen av räddningsverkets kommunikatör Anna Lehtiranta, efter att flera andra tjänstemän skickat oss vidare och sagt att ärendet inte är på deras bord.
– Här har skett ett missförstånd. Vi har inte gjort någon officiell utredning under de senaste åren. Vi har endast gjort upp interna dokument och utredningar.
Det är inte en grund för att hemligstämpla ett dokument. Motiveringen har tagits bort för att den är problematisk
Professor Olli Mäenpää om att utredningen skulle vara ett utkast
I Finland omfattas alla myndighetshandlingar av offentlighetsprincipen, som finns i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Alla myndigheters handlingar och dokument som inte omfattas av specifika undantag är offentliga. Alla ska ha rätt att ta del av dem.
I lagen specificeras en lång lista på orsaker att hemligstämpla myndighetshandlingar. Att en handling är "intern" är inte en sådan grund.
Några skyddsrum skyddar inte mot kärnvapen – men det är hemligt vilka rum det handlar om
Då Svenska Yle meddelar räddningsverket att vi går ut med hemligstämplandet i offentligheten ingriper förvaltningschef Henri Nordenswan.
"Jag beklagar oklarheterna", skriver han, och lämnar lite senare över en sammanfattning av dokumentet.
Enligt sammanfattningen har förseningar i renoveringsarbeten lett till att användningen av skyddsrummen både under normala förhållanden och i kristid riskeras. Bland annat skyddar en del skyddsrum inte från radioaktivt nedfall, och några skyddsrum har stora mögelproblem.
Informationen om vilka skyddsrum som är i dåligt skick har ändå inte tagits med i sammanfattningen.
"Motiveringen har tagits bort för att den är problematisk"
Att uppgifterna lämnats bort förklarar Nordenswan med att dokumentet är ett utkast som ännu inte behandlats, och att en del av uppgifterna kan skada användningen av skyddrummen ifall de blir offentliga.
Svenska Yle begär att få det ursprungliga dokumentet, där de hemligstämplade uppgifterna strukits över, samt ett officiellt beslut om hemligstämplandet som kan överklagas.
Vi har en översikt av läget inom befolkningsskyddet. Stadens ledning vet nog om läget
Förvaltningschef Henri Nordenswan om ifall invånarna borde veta om problemen
Några veckor senare skickar Nordenswan det kompletta dokumentet.
Innehållet är i hög grad det samma, men motiveringarna till hemligstämplingen har ändrats. Enligt Nordenswan är det inte längre frågan om ett utkast, vilket också framgår av dokumentet, med räddningsverkets logo och titeln "UTREDNING" högst upp på varje sida.
– Det är inte en grund för att hemligstämpla ett dokument. Motiveringen har tagits bort för att den är problematisk, säger professor Mäenpää.
"Uppgifterna kan missbrukas"
– Det är helt rutin att vi gör upp dylika dokument, som cirkuleras internt och används som grund för beslutsfattandet, säger förvaltningschef Henri Nordenswan vid Helsingfors räddningsverk.
Finns det verkligen en risk för att befolkningsskyddet äventyras om uppgifter om skyddsrummens skick blir offentliga?
– Det är allmänt känt att skyddsrummen inte är i det bästa skicket, men det betyder inte att rummen inte kan användas. Informationen om problem i specifika skyddsrum är det ändå skäligt att sekretessbelägga, så att den inte missbrukas.
Hurdant missbruk är ni oroliga för?
– Jag kan inte säga desto mer om säkerhetsläget i Helsingfors, det är inte på mitt bord.
Är ni oroliga för att någon främmande makt skulle sabotera skyddsrummen utgående från uppgifterna?
– Det kan jag inte kommentera.
Påverkade kriget i Ukraina beslutet om att hemligstämpla dokumentet?
– När man beslutar om att ge ut ett dokument så görs bedömningen förstås vid den tidpunkten, läget påverkar hur stränga beslut om hemligstämplande är.
"Stadens ledning vet nog om läget"
Varför sade ni tidigare att det var frågan om ett utkast?
– Det är ett internt dokument, det var vår bedömning. Men när ni bad om att få det var vår bedömning att vi kunde ge ut det.
Varför har grunderna för hemligstämplandet ändrat?
– Vi har gjort en felbedömning. Vi borde genast ha levererat dokumentet med de hemliga delarna strukna.
Ser ni inte det som möjligt att skyddsrummen skulle renoveras fortare om ni berättade vilka som är i dåligt skick? Då skulle stadsborna lägga press på beslutsfattarna?
– Vi har en översikt av läget inom befolkningsskyddet. Stadens ledning vet nog om läget.