Att främja och stödja den Västnyländska matkulturen är a och o för föreningen Slow Food Västnyland. De vill förbättra de lokala småproducenternas förutsättningar och skapa större mångfald bland mat som produceras i liten skala.
En annan ambition Slow Food har är att försöka öka människors matintresse och förståelse för mat.
Varifrån kommer maten? Hur påverkar våra mat- och konsumtionsvanor omvärlden?
Det här är frågor Slow Food Västnyland strävar efter att belysa.
Mycket planer för framtiden
Slow Food har länge arrangerat många evenemang runtom i Västnyland och deras största tillställning är fortfarande Slow Food Festival, som ordnas varje höst i Fiskars.
Pandemin satte ändå alla evenemang på paus, inklusive Slow Food Västnylands arrangemang, men pandemin har inte enbart varit negativ. Slow Food tog vara på tiden och planerade framtiden.
– Vi har på sätt och vis aldrig stannat upp, förutom våra evenemang som ställdes in. Vi fick istället tid att tänka över vår strategi och vad vi ska göra i framtiden, säger Diana Lindholm som är ordförande för föreningen Slow Food Västnyland.
Alla evenemang och projekt som egentligen skulle arrangeras under pandemiåren, har skjutits fram till det här året.
Eftersom Slow Food fick lite extra tid att tänka igenom framtidsplanerna, har de dessutom mycket nytt på gång. I Östra hamnen i Hangö har det bland annat öppnat en pop up-kiosk.
Med hjälp av kiosken vill de introducera sitt utbud av västnyländsk närmat till både ortsbor och turister.
– Genom att gynna närproducenterna ser vi till att maten faktiskt är god, ren och rättvis, vilket också är Slow Foods egentliga filosofi, säger Emilia Eriksson.
Projektet "Ät din väg till en hållbar landsbygd" är tillbaka
I fjol inledde Slow Food projektet "Ät din väg till en hållbar landsbygd", men de hann bara ordna ett evenemang innan coronapandemin slog till igen.
– I år hoppas vi kunna arrangera flera evenemang och mycket är redan på god väg, berättar Emilia Eriksson.
"Ät din väg till en hållbar landsbygd" är ett projekt som fokuserar på innovativ och hållbar närmat i Västnyland. Projektet består av olika evenemang, allt från webbinarier och soaréer till workshops. Evenemangen är ett samarbete med flera olika västnyländska samarbetspartners.
Trenden närproducerat håller i sig
Intresset för närproducerat har vuxit för varje år. Enligt en enkät Svenska Yle gjorde år 2018 handlar det ökande intresset om att människor främst vill stödja lokala företagare. Man vill även veta varifrån maten kommer och vem som har producerat den. Dessutom har man börjat prioritera färsk mat eftersom många anser att den har en mindre miljöpåverkan än processad mat.
I början av pandemin lade Slow Food Västnylands ordförande, Diana Lindholm, märke till en förändring i konsumenternas köpbeteende. Människor köpte mera närproducerat än tidigare.
– Det var en väldig hajp först och sedan avtog det lite för snabbt, säger Diana Lindholm.
Hon kan inte svara på varför människors köpbeteende ändrade i samband med pandemin. Lindholm ser ändå framemot att få följa med hur försäljningen går och utvecklas i pop up-kiosken i Hangö.
Efter sommaren hoppas hon att hennes förståelse för människors köpbeteende har blivit bättre.
"Prishöjningen borde gynna producenterna"
Gällande de stigande livsmedelspriserna har Diana Lindholm svårt att säga om eller hur mycket priset på närproducerade produkter kommer stiga.
Spontant tycker Diana Lindholm att de finländska närproducenterna borde gynnas av det rådande världsläget.
Ett av Slow Foods viktigaste uppdrag är att skapa en mångfald bland småskaligt producerad mat
Diana Lindholm
– Men svaret är inte så enkelt. Det är verkligen en så komplex fråga. Det verkar ju som att vissa priser bara skjuter i höjden helt osakligt medan andra inte vågar höja sina priser ändå, säger Diana Lindholm.
Varför är det lönsamt att köpa närproducerat?
– Det gynnar vår egen bygd och skapar arbetsplatser. Ett av Slow Foods viktigaste uppdrag är att skapa en mångfald bland småskaligt producerad mat, säger Lindholm.
Hon menar att matpriserna har varit vansinnigt låga i decennier. De blir bara lägre på bekostnad av producenternas lönsamhet, säger Diana Lindholm, som länge har grubblat över och ifrågasatt hur priserna de facto kan vara så låga.
– Hur rör sig de där pengarna egentligen?
Hon kan fortfarande inte förstå hur det kan vara så billigt, men Diana Lindholm hoppas ändå att det vid något tillfälle blir en vana att betala för det kvalitet egentligen är värt.
