I Natos högkvarter i Bryssel undertecknade Finland och Sverige idag Natos anslutningsprotokoll. Det innebär att medlemskapsprocessen nu går vidare.
Närvarande i Bryssel fanns 30 Natoländers ambassadörer, samt utrikesministrarna Pekka Haavisto (De gröna) och Ann Linde (S).
– Det här är en stor dag för Finland och Sverige. Det här är en stor dag för Nato. Med 32 länder kring bordet kommer vi vara ännu starkare, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg då han öppnade ceremonin.
– Finlands försvarskompetens och beredskap kommer bidra till att göra Nato starkare politiskt och militärt, sade för sin del Pekka Haavisto.
– Vi ser fram emot att bevaka den euroatlantiska regionen med våra Natoallierade. Tillsammans är vi starkare i försvaret internationell lag och demokratiska principer.
Ann Linde konstaterade att det är en historisk dag för Sverige och Finland.
– Vi är otroligt tacksamma över allt stöd och all hjälp vår ansökan har fått av Natomedlemmarna. Som en framtida medlem kommer Sverige att bidra till alla medlemmars säkerhet, och öka på säkerheten inom Natoregionen, sade Linde.
I och med undertecknandet får Finland och Sverige observatörsstatus i Nato. Det betyder att länderna får delta i så gott som alla Natomöten, men utan rösträtt.
För att Finland och Sverige ska bli fullvärdiga medlemmar av försvarsalliansen, måste parlamenten i alla medlemsländer godkänna protokollen. Det bedöms ta några månader, kanske upp till ett år.
Turkiet fortsätter hota med veto
Finlands och Sveriges officiella inbjudan till Nato försenades med flera veckor då Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kom med en kravlista innan han gick med på att låta processen gå vidare.
Förra veckan kom Finland, Sverige och Turkiet överens om ett avtal. Innehållet var ändå inte hemskt konkret, och snabbt uppstod ett nytt gräl mellan de nordiska grannarna och Turkiet.
Utrikesminister Pekka Haavisto manade till lugn och sade då att det inte finns skäl att tro att ansökningen är i fara.
Kurder oroliga över avtalet med Ankara
Avtalet med Turkiet innehåller bland annat löften från Finland och Sverige om att överväga vapenexport till Turkiet, snabbare behandling av turkiska utlämningskrav av misstänkta terrorister samt att Finland och Sverige behandlar kurdiska politiska organisationer som terrorister.
Alla tre kraven är sammankopplade med Turkiets långvariga krigföring mot kurder. Många, om inte de flesta, som Erdoğan anklagar för terrorism är oskyldiga.
Det här har oroat kurder och många andra i Finland och Sverige, som undrat om de nordiska idealen om mänskliga rättigheter faller i skymundan i Nato-brådskan.
Nato-medlemskapet kritiseras också av andra grupper, som bland annat anser att Natos historia innehåller för många civila offer.