Debatten går het i en matbutik i huvudstadsregionen. Argumentationen handlar om näringsvärden, proteiner och vitaminer.
– Hur gott är sen potatis med tonfisk? Jag äter inte tonfisk, lyder funderingarna.
Selja Taipale och Ida Slöör, studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, har fått i uppgift att inhandla mat för 14,50 euro. Det motsvarar höjningen av studiepenningen.
Tanken är att de ska ha nytta av maten i en månad.
Taipale och Slöör säger sig nog ha märkt att priserna har stigit. Klarast märker man det på produkter som man inte köper så ofta, så som kaffe.
Torrfoder, rågbröd och potatis för några veckor framåt
De två stannar för havregryn, sojakross, rågbröd, bananer, bönor, potatis, ost och tomatkross. Notan går på 13,76 euro.
– Överraskande mycket kunde vi köpa för de här pengarna. Nu då vi fick en summa i handen som vi inte fick överskrida så blev jag överraskad av hur mycket mat vi fick för det, säger Slöör.
Studiepenningen för en myndig person som bor självständigt höjs med 14,50 euro i månaden och är i kraft fram till den 31 juli nästa år.
– Nog är det ju en ganska stor hjälp, trots att det inte är så stora summor vi talar om, konkluderar Taipale.
Hyrorna och lunchpriset ett orosmoment i höst
Taipale och Slöör har noterat att det är dyrare att bo i huvudstadsregionen än vad det är att bo på många andra håll i landet.
– Man får hoppas att hyrorna inte skulle gå jättemycket upp, eftersom det redan är en ganska stor summa som man betalar i hyra, säger Slöör.
Studentlunchen kan också påverkas av inflationen. Matens kvalitet och priset är ett orosmoment i höst.
– Studentlunchen är ju fortsättningsvis väldigt förmånlig. Hur de ska få tag på råvarorna och ändå hålla den nuvarande prisnivån, det har jag nog funderat på, säger Taipale.
Några tior till för de som är beroende av sociala förmåner
Inflationen och de höjda priserna berör alla. Mest utsatta är de som saknar löne- eller andra inkomster och som är beroende av sociala förmåner.
Många olika stöd höjs i och med indexjusteringen. Bland annat pensionerna och arbetsmarknadsstödet berörs. Justeringen höjer största delen av förmånerna för resten av året.
Arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen stiger med 26 euro i månaden, medan utkomststödets grunddel stiger med med cirka 18 euro.
Pensionärer och arbetslösa sparar på medicin och mat
Styrelseordförande Irma Hirsjärvi vid Finlands nationella organisation för arbetslösa säger att det har varit rätt tyst om hur folk klarat sig och mått under sommaren. Hon befarar att många problem kan dyka upp i höst.
Brödköerna har blivit längre och butikerna har mindre matsvinn som kan delas ut till de som är i behov av mathjälp.
Hirsjärvi vet av egen erfarenhet att pensionärer och arbetslösa lätt låter bli att köpa medicin och sparar på maten under svåra tider.
– Det här utgör också en risk för folkhälsan. Situationen är helt hopplös, säger hon.
Bra med höjning, men mer behövs för att trygga köpkraften
Den extra höjningen i de sociala förmånerna får tack av Hirsjärvi. De som har regelbundna inkomster har enligt henne svårt att greppa hur fattiga har det.
– En höjning på 10, 20 eller 50 euro har alltid betydelse. Det visar hur små inkomster folk är tvungna att klara sig med.
En indexjustering räcker enligt Hirsjärvi ändå inte till, utan det behövs andra åtgärder av regeringen i höst.
Organisationen för arbetslösa vill höja arbetsmarknadsstödet med 300 euro i månaden.
– Jag efterlyser en rejäl höjning i de lägsta sociala stöden. Man skulle kunna sätta en nolla till på den nu aktuella höjningen, säger Hirsjärvi.
Ungdomarnas psykiska hälsa måste beaktas
Selja Taipale och Ida Slöör befarar att många unga kan må dåligt efter de senaste årens coronaviruspandemi. Vidare har många studielån och trycket är hårt att prestera i studierna.
– Mångas liv har påverkats av distansstudier, det är stress att bli färdig och många har studielån. Det behövs förståelse för att många har det svårt, berättar Taipale.
De hoppas att beslutsfattarna beaktar de ungas psykiska hälsa i sina beslut.
– Om den mentala hälsan har rubbats så är det inte något som blir bra på några sekunder. Det behövs tålamod och förståelse för vad som har hänt och hur det har påverkat de studerande, säger Slöör.