När dörrarna öppnas till Åbo museicentrals förvaringslokal på Amiralitetsgatan ligger bysten där, mitt på golvet. Bysten som föreställer Sovjetledaren Vladimir Lenin och som stått i Puolalabacken nedanför Åbo konstmuseum sedan år 1977, men som togs bort i våras på grund av kriget i Ukraina.
Det var i slutet av maj som den två ton tunga bysten forslades till förvaringslokalen där den nu vilar. Det hela skedde i skymundan, berättar Mats Sjöström, som är chefskonservator vid Åbo museicentral.
– Vi tog bort den i slutet av maj. Flytten sköts upp med några veckor på grund av strejken bland stadens anställda.
Sjöström berättar att det var hans idé att täcka in bysten i faner till valborgsveckoslutet. Det gjordes för att skydda bysten eftersom den började väcka så starka känslor i samband med Rysslands anfallskrig.
– Det visade sig vara en bra lösning för då kunde människor skriva budskap på faneren. Någon klistrade till och med en postförsändelse på den. Man kunde demonstrera utan att skada bysten som vi ville ta tillvara i våra samlingar.
Sovjetmonumenten rör upp starka känslor
I Estland har det den senaste tiden blossat upp en debatt kring nedtagandet av sovjetiska statyer och minnesmärken, vilket har upprört landets ryskspråkiga befolkning.
Protesterna visar hur komplex relationen till Ryssland och det forna Sovjet är i de baltiska länderna, där många städer domineras av ryskspråkiga.
Ryskspråkiga i Narva känner sig bittra efter att sovjetmonument togs bort
Sjöström berättar att det på olika håll i Baltikum finns hela parker fulla med konstverk och minnesmärken från sovjettiden.
– Den mest berömda är väl Grutasparken i Litauen. Där har man till och med statyer av Stalin.
Beslutet möttes av ris och ros
Beslutet att ta bort Leninbysten från Puolalabacken togs i april av borgmästare Minna Arve (Saml). Som orsak gavs att den historia som bysten representerar inte ligger i linje med Åbos värderingar och stadsstrategi, som betonar människors lika rättigheter och värde.
Att verket togs bort är förstås också kopplat till Rysslands krigspolitik och invasionen av Ukraina, menar museiintendent Riitta Kormano.
– Minna Arve var den som fattade beslutet, men det grundar sig på utredningar. Vi blev tillfrågade att ge utlåtanden, och jag tog då reda på det jag kunde om verkets konsthistoriska och politiska bakgrund. Jag gav ingen rekommendation åt någotdera hållet, jag berättade bara bakgrunden och utifrån det har ärendet sedan behandlats i stadsstyrelsens koncernsektion, säger Kormano.
Har Ryssland hört av sig angående nedtagandet av Leninbysten?
– Nej, det har de inte.
Många som har hyllat Åbo stads beslut ser det som en självklarhet att det inte ska finnas minnesmärken tillägnade utländska diktatorer och massmördare i den finländska gatubilden. Andra har däremot motsatt sig borttagandet och påpekat att det är viktigt att inte radera stora delar av landets historia, obekvämheter till trots.
I Slaget efter tolv möttes i våras politikern Ulla Achrén (SFP), Åbobon Jan-Otto Andersson och historikern Johanna Wassholm för att diskutera beslutet att magasinera bysten.
Möjligt för skolklasser att komma och se på Leninbysten
Är sagan således all för Leninbysten? Ska den nu endast ligga och samla damm på ett lagergolv? Nej, säger chefskonservator Mats Sjöström.
– Bysten räknas nu som ett museiföremål, och den har införlivats i Åbo stads konstsamlingar. Någon gång i framtiden kanske den kan bli del av en utställning som berör förhållandet mellan Finland och Sovjetunionen genom tiderna.
Enligt Sjöström kan det också vara möjligt för skolklasser (inom ramen för exempelvis historielektioner) att besöka lagerlokalen på Amiralitetsgatan där Leninbysten nu vilar, om man ansöker om lov från Museicentralen.
– Det är fråga om offentlig konst som tillhör Åboborna, säger Sjöström.
Ifall bysten ställs ut kommer den att visas upp i dess originalform, med bronsbysten ovanpå fundamentet i granit.
Ett exempel på socialistisk realism
Verket skapades av den kända sovjetiska konstnären och akademikern Mihail Anikushin. Bysten är representativ för konststilen socialistisk realism.
– Lenin avbildas här på ett naturligt och enkelt sätt, med en ganska så vardaglig kravatt. Det här är kännetecknande för den socialistiska realismen, berättar intendent Riitta Kormano.
Bysten har under årens lopp vandaliserats otaliga gånger, bland annat med tjära och fjädrar. Det har också hänt att studerande har fått med sig små troféer, exempelvis i samband med gulnäbbsintagningar och andra studentikosa evenemang.
– Bokstäverna på bystens sockel har hackats loss flera gånger, och vi har därför förnyat dem genom åren. Utöver det består verket enbart av originaldelar, säger Sjöström.
Bysten kommer att hållas kvar i förvaringslokalen på Amiralitetsgatan i åtminstone två-tre år, berättar Sjöström. Efter det kommer den att flyttas till ett nytt centralmagasin.
