Kina har i många år anklagats för att förtrycka och internera uigurer och andra muslimska minoriteter i regionen Xinjiang. Tortyr, påtvingade medicinska ingrepp, sexuellt våld och tvångssterilisering av kvinnor uppges förekomma i lägren.
Det har skrivits mängder av rapporter, och forskare har tagit del av läckt material från kinesiska myndigheter. Också på en del kinesiska internetsajter har det berättats om förhållandena på de så kallade omskolningslägren för uigurer.
Viktig rapport trots att omvärlden har känt till lägren länge
Att FN:s människorättsorganisation (OHCHR) nu kommer med en rapport är extra uppseendeväckande, säger Fredrik Fällman, sinolog vid Göteborgs universitet. Rapporten har varit annonserad i flera år.
– FN:s rapport om Kinas förtryck av uigurer är sen. Man har länge vetat att där händer saker. Det finns vittnesmål från personer som har lyckats komma undan, eller som har smugglats ur ur landet.
– Det är bra att FN-rapporten nu kom ut och att där talas om brott mot mänskligheten.
Rapporten är skriven av Michelle Bachelet, och publicerades i samband med att hennes mandatperiod gick ut i natt. Hon har varit verksam som högsta kommissionär för mänskliga rättigheter inom FN.
Ett spel för gallerierna
Michelle Bachelet besökte Kina i våras.
Fredrik Fällman konstaterar att man ju inte kan veta vilken kamp Bachelet förde internt, och hur mycket hon utsattes för påtryckning från kinesiskt håll.
– Men hennes besök i Kina tillsammans med en grupp medarbetare var totalt misslyckat. Det var katastrofalt. Hon sa ingenting, de fick inte se någonting och besöket gav i princip ingenting. Det blev ett spel för gallerierna.
Kina har ett stort inflytande i FN-systemet
Kina var med och grundade FN och har en plats i FN:s säkerhetsråd bland de permanenta medlemmarna. Kina påverkar i dag allt mer FN:s agerande, och har en stark röst genom sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd.
Enligt Fällman blir det allt svårare för de övriga medlemsländerna i FN att stå emot Kina.
Vi i västvärlden kunde göra mera men vi har ju starka ekonomiska intressen att bevaka
Västvärlden kunde göra mera, och det har förekommit sanktioner mot Kina. Sanktioner har riktats mot utvalda personer, och deras tillgångar utomlands har blockerats.
Fällman konstaterar att de här åtgärdern har en ganska liten effekt på lokala politiker och partiföreträdare i just Xinjiang.
– Det skulle nog behövas mycket starkare åtgärder, men vi i Sverige och Finland och hela västvärlden är beroende av kinesisk tillverkningsindustri.
Många internationella företag med rötter i Europa och USA har tillverkning och stora intressen i Kina. I Sverige finns det till exempel mycket vindkraftsutbyggnad via kinesiska företag, säger Fällman.
– Det finns alltså en stark ekonomisk koppling som gör att kineserna kanske nu inte direkt kan göra precis som de vill, men det är svårt att vara väldigt hård mot Kina. Kina slår ju dessutom ifrån sig allting väldigt kraftfullt.
Kina hävdar att man måste omskola "terrorister"
– Det obehagliga med Xiangan är att Kina hävdar att det handlar om "omskolning av religiösa och politiska extremister och terrorister".
Fredrik Fällman konstaterar att det här är något som Kina har lånat från begreppet "kriget mot terrorn" – ett begrepp som lanserades av George W Bush i USA efter 11 september-attackerna.
– Här har också FN varit delaktig till exempel genom att sätta upp olika grupperingar av uigurer på FN:s terrorlista, trots att det underlag som finns bara kommer från den kinesiska staten och kommunistpartiet.
Omvärlden måste kräva en mycket kraftfullare insyn
– Omvärlden borde vara betydligt hårdare. Jag tror inte att man ska bryta kontakterna med Kina, det går inte. Men man ska i alla sammanhang alltid påpeka att det här är något som vi inte accpterar. Man ska alltid kräva att få resa dit utan att ha följeslagare med och utan att vara så övervakad som Michelle Bachelet var då hon besökte Kina i våras.
Fällman säger att man måste kräva en mycket kraftfullare insyn i det som händer: "Vi accepterar att handla med er men då får ni spela på samma villkor som vi andra gör".
– EU och USA har tillsammans gjort ganska kraftfulla uttalanden, men samtidigt upprätthålls ju kontakterna med Kina, och man vet ju inte heller vad som sägs i det tysta.
Är läget hopplöst för uigurerna?
– Det ser väldigt mörkt ut för uigurerna. Det handlar inte enbart om religionsfrihet. Det pågår också ett stort förtryck som riktas mot vanliga kulturella uttryck och det uiguriska språket.
Fredrik Fällman är inte särskilt optimistisk inför framtiden.
– Även om Kina skulle förändras i morgon eller om fem år, och bli ett fritt och demokratiskt samhälle så har ju de här åren av förtryck och övergrepp skapat enorma klyftor och misstro mellan folkgrupper. Det skulle under en väldigt lång tid bli mycket svårt för de olika grupperna att leva tillsammans.
Förtrycket går flera hundra år tillbaka
– Det handlar om en gammal konflikt som går långt tillbaka – till 1700-talet då den kinesiska kejsarregimen tog över det här området på allvar.
Fällman säger att det sedan dess har funnits en obalans i relationen mellan maktcentret i Peking och Xinjiang. Uigurer och andra grupper i området har periodvis haft lite större frihet, men under långa perioder har de saknat rättigheter.
– Det handlar mycket om ett slags politisk-etnisk centralism. Majoritetsbefolkningen (han) och dess makthavare ser sig själva som bättre eller förmer än andra grupper.
Ändå ska alla enas under ett paraply och alla ska tillhöra samma nation, trots olika språk och helt olika kulturer.
– Det finns alltså en total diskrepans mellan maktcentret och de vanliga människorna, uigurerna – en föraktfull inställning.
