Det som ofta inte nämns är hur mycket priset på konstgödsel har stigit och hur stor andelen är när man beaktar hela kostnadsstrukturen i spannmålsodlingen?
Också frågan när väggen kommer emot för den konventionella odlaren förblir ofta obesvarad. En ekologisk odlare använder inte konstgödsel. Det är en av grundpelarna inom den ekologiska odlingen.
Vad kostar konstgödsel?
För att ta reda på dagens pris på konstgödsel talade vi med en som handskas med den dagligen, nämligen Thomas Backman som köper och säljer varan för Lantmännen Agro i Malax räkning.
- Den har nu blivit nästan dubbelt dyrare sedan ifjol. Jag har hållit på i trettio år med det här och aldrig har det varit en så här stor skillnad. Priset har varierat mellan 400 och 500 euro per ton under långa tider och nu pratar vi om nästan 1000 euro per ton.
Vad är det som gör gödsel så dyrt?
- Till en stor del Ukrainakriget och råvarupriserna som skjuter i höjden. Det behövs gas för att framställa kväve. Det finns också logistiska problem. Råvaror, framför allt kalium och fosfor, ska tas från andra ställen när de inte får komma från öst numera.
Konstgödselns pris har alltså mera än fördubblats på några år. Men en hur stor andel har den egentligen av bondens produktionskostnader? Jonas Löfqvist är odlingsrådgivare på Pro Agria i Bennäs och han vet svaret.
- Gödsel är en stor post. Idag ligger priset på ca 4 euro per kilo. Vi räknar med 80 kilo per hektar. Då har vi en kostnad på 320 euro per hektar.
- Utsäde uppgår till ungefär 105 euro per hektar. Bränsle till traktor och tröska ungefär 130 euro per hektar. Och så bränsle till torken, 115 euro per hektar, och växtskydd uppgår till ungefär 110 euro per hektar. Det är de rörliga kostnaderna som uppgår till 780 euro per hektar. Det betyder att ungefär 41 procent av kostnaderna är gödsel.
- Det är alltså en betydande kostnad idag. Jag minns år där gödsel har kostat bara en tredjedel av den här summan.
Måste man använda sig av konstgödsel?
- Om man drar det till sin spets kan man lämna bort konstgödsel helt och hållet men då sjunker skördenivån drastiskt. För att producera ett ton spannmål krävs det 20 kilogram kväve. Om du lämnar ogödslad skördar du bara 1000 till 1500 kilo per hektar. Den normala mängden är 4000 kilo.
Konventionell versus ekologisk odling
Det här gäller alltså åkern som hela tiden har varit i konventionellt bruk. Men hur är det när man odlar ekologiskt? Då får man ju inte använda konstgödsel. När konstgödselpriser ligger på den nivån de ligger just nu kan det ju rentav vara lönsamt att odla ekologiskt?
Per Johan Grannas i Vörå är en stor ekoodlare. Hur ser det ut hos honom?
- Skördarna börjar öka i stället för att minska fastän man gödslar mindre. Det är baljväxter som är motorn i hela systemet. När man använder dem som vall odlar man därefter havre hur bra som helst utan extra gödsling. Och så lägger vi in rötrester från Jeppo biogas två år under en fem- eller sexårig växtföljd.
- Idag har de konventionella och de ekologiska priserna närmat sig varandra. Skillnaden på vissa produkter är till och med marginell. Så en möjlighet skulle faktiskt vara att titta på det ekologiska systemet. Det skulle faktiskt vara en dellösning på den här problematiken.
Hur glad är du att du inte behöver titta på gödselpriset?
- Idag känns det faktiskt bra. Vi ska ju bli oberoende av fossil energi. Och gödseln är egentligen den lägst hängande frukten. Det är ett betydligt större problem att ersätta bränsle till traktorer och tröskor än att ta bort gödsel.
Säkert sku skördarna vara bättre om vi använder växtskydd men vi klarar oss utan.
Ekoodlaren Per Johan Grannas
Finns det idag ett större intresse att odla ekologiskt?
- Vi håller varje år kurser för dem som vill påbörja ekologisk odling. Men i våras var det ingen rusning, fastän vi hade redan då höga gödselpriser. Det var ganska normalt.
Det här säger Jonas Löfqvist från Svenska Lantbrukssällskapens förbunds ProAgria-grupp.
Om det fortsätter så här, tror du att det kan bli en rusning?
- Alltså jag tror nog att de flesta kan tänka sig att odla ekologiskt för att rädda sin gårds ekonomi. Det är viktigt att ekonomin flyter, helt enkelt. Det kan hända att man tycker att insatserna är så höga, att gödseln är så dyr, då kanske man anser att man tar det säkra för det osäkra och satsar på ekologisk odling.
Om läget fortsätter så här en längre tid framöver kan det alltså hända att bönder byter från konventionell till ekologisk odling av rent finansiella skäl och inte utav ett ekologiskt tänk. Det skulle vara ett paradigmskifte som ingen skulle ha kunnat tänka sig för bara några år sedan.