Sissela Nutley är författare och forskare inom kognitiv neurovetenskap. Hon har bland annat skrivit boken ”Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom” och är också vetenskapligt ansvarig för projektet ”Det syns inte”, som handlar om att eftersträva en bättre mental hälsa i en uppkopplad tid.
Nutley berättar att man kan se en koppling mellan tiden man ägnar sig åt sociala medier och områden som har med belöningssökande att göra. Utöver det har man också kunnat se skillnader på hur olika innehåll på sociala medier påverkar hjärnan.
Ser man till exempel innehåll som har med skönhetsideal att göra och som man själv kan relatera till så kan man se att det uppstår en form av jämförelse i hjärnan.
– Och framförallt hos kvinnor kan man se att områden i hjärnan som har med hot och ångest att göra aktiveras då man tittar på sådana bilder.
Och om man redan har psykisk ohälsa så ser man också förstärkningseffekter, alltså ju mer tid man ägnar åt sociala medier, desto sämre mår man.
Sissela Nutley
Att det finns ett samband mellan sociala medier och psykisk ohälsa börjar vara ganska klarlagt.
– Det finns ett litet negativt samband mellan tiden man ägnar åt sociala medier och det psykiska välbefinnandet, berättar hon.
Hon berättar också att sambandet inte är så starkt på populationsnivå, alltså då man tittar på alla människor samtidigt, men nog då det gäller enskilda grupper.
– Om man tittar på tjejer är sambandet starkare, likaså i vissa åldersgrupper. Och om man redan har psykisk ohälsa så ser man också förstärkningseffekter, alltså ju mer tid man ägnar åt sociala medier, desto sämre mår man.
Vad är hönan och vad är ägget?
Nutley säger att det ändå är svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget eftersom de flesta nuförtiden använder sig av sociala medier. Det här gör att man inte kan använda sig av randomiserade kontrollerade studier.
– Istället får man titta på grupper där en grupp får ta en paus från sociala medier till exempel. Och i de studierna kan man se att folk tenderar att må psykiskt bättre när de har tagit den där pausen.
– Man kan också utföra longitudinella studier, alltså studier som följer människor över tid, och då ser man ofta att sambanden blir starkare om man redan har existerande psykisk ohälsa. Alltså att man mår sämre ju mer man använder sociala medier.
Man kan också se starkare koppling till psykisk ohälsa om man använder sociala medier på ett beroendemässigt sätt.
Nutley jämför i stora drag ett beroendemässigt användande av sociala medier med det som Världshälsoorganisationen (WHO) kallar ”gaming disorder”. Och enligt henne kan det räknas som ett beroendemässigt beteende om några av dessa kriterier uppfylls.
Viljan att höra ihop med andra människor
Men varför är vi då på sociala medier om det får oss att må dåligt? Nutley menar att det är på grund av en väldigt naturlig drivkraft som handlar om viljan att höra ihop med andra människor.
Hon menar också att det har att göra med ett behov av att veta var man ligger i den ”sociala rankingen” i jämförelse med andra.
– Vi jämför oss och det har vi gjort i alla tider, även innan sociala medier.
Förutom detta vill vi också ha information, bekräftelse på att vi duger och att vi är en del av gruppen.
– Men här har vi också till en viss del blivit manipulerade av marknadsmässiga krafter som gör att vi lätt fastnar på sociala medier. För det finns en vilja att vi ska vara på plattformarna så mycket som möjligt.
Vad kan man göra för att börja må bättre?
Om man själv är orolig över att ens användning av sociala medier får en att må sämre är Nutleys bästa tips att försöka lyssna till och reflektera över sitt eget mående.
– Du kan fråga dig: Hur mår jag efter att jag har varit på sociala medier? Känner jag mig gladare eller mer ledsen än innan?
Hon poängterar också att det lönar sig att fundera igenom vad man har i sitt flöde. Vad innehåller bilderna och vad är det för budskap man tar del av?
– Hjärnan formas ju om hela tiden. Så tittar jag hela tiden på bilder som får mig att känna att jag inte duger, då kanske det är läge att rensa bort en del.
En kort paus kan göra mycket
Det finns också forskning som visar att om man tar sig tiden att reflektera över det man ser kan man återhämta lite av de negativa effekterna sociala medier kan ha på ens psykiska mående.
Ser man en bild på Instagram med någon form av skönhetsideal kan man försöka tänka på vad bilden försöker förmedla, vilka normer som ligger bakom och om det finns något som bilden försöker sälja.
– Då kan man återhämta lite av den här negativa effekten bara genom att kritiskt reflektera.
Vi jämför oss och det har vi gjort i alla tider, även innan sociala medier.
Sissela Nutley
Man kan också göra sin upplevelse på sociala medier bättre genom att själv lära sig att ta ansvar över diskussionsklimatet där.
– Detta kan man göra genom att inte späda på negativa kommentarer eller kommentera på ett elakt sätt.
Man har också sett att bara genom att introducera en kort paus från det att man skriver ett inlägg till att man publicerar det, gör att folk ofta ångrar sig om de skrivit något negativt.