Sämre skolframgång har länge varit en bidragande orsak till att unga dras med i kriminalitet. Hanna Yrjänä, doktorand vid Helsingfors universitet, säger att vi nu ser samma utveckling i Finland som redan är vardag i Sverige.
– Den institutionella kvaliteten i skolorna i Finland är ganska jämlik. Du får bra undervisning i alla skolor, oberoende av vilket område du bor i.
Däremot har man de senaste åren börjat se skillnader bland eleverna. I vissa skolor finns det helt enkelt fler problembelastade ungdomar än i andra skolor.
– Även om man då har bra lärare räcker det inte till. Resurserna behöver vara större i dessa skolor och den positiva diskrimineringen är en viktig komponent.
Enligt forskare som studerat niondeklassare på olika områden i Stockholm, kommer det fram att det inte bara är betygen utan själva skolorna som kan vara en faktor i ungas eventuella kriminalitet.
Skolsegregationen beror till hög grad på att högutbildade föräldrar har större möjligheter att påverka var barnet går i skola. Även om Finland har ett system med närskola ser vi nu spår av Sveriges modell med det fria skolvalet i Helsingfors. Den så kallade skolshoppingen har nu kommit till Finland, menar Yrjänä.
Paralleller mellan skola och gäng
Den fråga som många nu ställer sig är om Sveriges väg är Finlands, det vill säga: kommer det att uppstå en gängkultur med droghandel och dödsskjutningar i Finland som den i Sverige, är både frustrerande och ändå rätt rimlig, säger Hanna Yrjänä.
– Vi kan inte blunda för de problem som finns. Forskning visar gång på gång att ungas psykiska ohälsa växer. Men vi behöver inte hela tiden jämföra oss med Sverige.
Hon säger att det är ett faktum att vi har unga som mår så pass dåligt att det finns risk för att de dras med i kriminalitet och gängverksamhet.
– Ingen ungdom som mår bra och har framtidstro går med i gäng och beter sig våldsamt.
Yrjänä säger att problemen måste tas på allvar och de måste lösas i tid.
– I områden som Rinkeby varnade socialtjänsten och föräldrarna redan för 10–15 år sedan att det finns en generation som riskerar växa upp utan framtidstro, men det togs inte seriöst då.
Gängkriminaliteten i Sverige har på många sätt förankrats i de stora städernas förorter. De mest utsatta områdena är de så kallade miljonprogrammen som byggdes på 1960- och 70-talen.
Yrjänä säger att Finland inte har råd att göra samma misstag. En viktig faktor är de förebyggande insatserna.
– Vill man undvika grov kriminalitet ska barnet få resurser redan från tidig ålder. Småbarnspedagogiken är alltså otroligt viktig, där skulle jag själv vilja se mer resurser, säger Yrjänä.
Segregation rör hela samhället
Den ökade segregationen handlar inte enbart om de utsatta områdena i samhället. Precis som sämre bemedlade områden segregeras från innerstadsområden eller områden med rikare invånare, är de som bor i rikare områden segregerade från de utsatta stadsdelarna.
– Segregationen är ett globalt fenomen och den ökar hela tiden, också i Helsingfors. Men det är ingen naturlag, säger Yrjänä.
När områden börjar skilja sig från varandra är det enligt Yrjänä hela samhällets ansvar att jobba emot det. Hon säger att man inte heller kan ta loss små bitar av samhället och jobba med endast dem.
– Segregation är hela samhällets problem. Det handlar om ökade klassklyftor och om socialpolitik. Hela samhället måste förstå problematiken.
Gängkonflikterna eskalerar i Sverige – avgörande att ta tag i problemen i god tid i Finland
En del områden i Helsingfors har redan områdesspecifika satsningar för att öka invånares delaktighet. Enligt Yrjänä finns det ändå inga bevis på att just sådana satsningar bär frukt. De olika demokratiprojekt som införts i förorterna kring Stockholm har hittills inte på något märkbart sätt kunnat motarbeta samhällsklyftorna.
– Om man ändå inför områdesfokuserade satsningar är det viktigt att ta med ungdomarna ända från början, att låta dem vara med och definiera själva problemet.
Yrjänä betonar att när den allmänna segregationen ökar i samhället ökar skolsegregationen samtidigt.
– Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna i barn och ungas liv. Vi måste säkra en lyckad skolgång som känns meningsfull för våra ungdomar.
Hon säger att det också är av största vikt att inte vänta så länge med att lösa problemen som man gjort i Sverige.
– Vi ska ta problemet seriöst, men vi behöver inte få moralpanik. Ungdomsgäng har alltid funnits, men att det nu finns en tydlig etnisk koppling berättar om en djupare känsla av utanförskap. Vi ska erkänna det, och erkänna att något gått fel.
