Det är mulet men ovanligt varmt i Danmarks huvudstad. Korvkioskerna lockar hungriga köpenhamnare med stora pølse-skyltar, turister vankar lugnt längs med Strøget och vart man än vänder sig ser man politiker som smilar upp sig på stora valplakat.
Den första november är det nyval i Danmark och en viktig fråga lyser med sin frånvaro i debatten – invandringspolitiken.
När den borgerliga Venstre-politikern Anders Fogh Rasmussen blev statsminister 2001 vann han valet med hjälp av invandringskritiska Dansk Folkeparti. Partiet har sedan dess varit stödparti åt flera regeringar och har förändrat den danska migrationspolitiken i grunden.
Dansk Folkepartis kärnfrågor är färre invandrare och hårdare straff. Och de har inte bara fått igenom sin politik, de har också lyckats förändra de övriga partierna i landet.
– Det finns en konsensus i Danmark kring en mycket stram utlänningspolitik. I flera år var det en stor fråga, men i dag finns det andra frågor som intresserar. Väljarna utgår från att de stora partierna går till val på en stram utlänningspolitik, säger Jens Ringberg, politisk kommentator på Danmarks Radio.
Stora konsekvenser för Dansk Folkeparti
Konsensusen kring en stram utlänningspolitik har fått stora konsekvenser för Dansk Folkeparti. När Danmark gick till val 2015 fick partiet 21,1 procent av rösterna. I opinionsundersökningar inför årets val har partiet stundvis legat under den danska spärrgränsen till Folketinget på två procent.
– Jag tror att de kommer att klara av spärrgränsen, men det är oklart fortfarande. De har det svårt då invandring har blivit mindre viktigt för väljarna och utöver detta har partiet också haft interna splittringar, säger Jens Ringberg.
Men Dansk Folkepartis avtryck på den danska utlänningspolitiken är som sagt stort. Utlänningspolitik är ett paraplybegrepp för landets asyl-, invandrings,- och integrationspolitik.
Partiet har förändrat dansk politik
I Danmark har man bland annat klubbat igenom den så kallade ghettolagen som ska hejda kriminalitet och segregation. Bland annat innebär den att inget danskt bostadsområde ska ha mer än 30 procent boende med ”icke-västlig” bakgrund år 2030.
Den så kallade smyckeslagen som klubbades igenom under flyktingkrisen 2015 innebär att personer som söker asyl i Danmark ska lämna ifrån sig värdeföremål för att finansiera sitt uppehälle i landet.
Danmark har satt stopp för de flesta kvotflyktingarna, man har som första europeiska land börjat skicka tillbaka flyktingar till Syrien och de flesta partier i mitten av dansk politik är överens om att man ska flytta landets asylsystem till Rwanda.
Det här är i grunden inte förslag som kommit från Dansk Folkeparti, men det är partiet som tack vare sitt stora folkliga stöd gjort ett avtryck på den danska politiken som lett till att både borgerliga och socialdemokratiska regeringar stramat åt landets utlänningspolitik.
– Dansk Folkeparti tog mängder av väljare från Socialdemokraterna, och eftersom Socialdemokraterna ville ha sina väljare tillbaka har de nu fortsatt med den strama utlänningspolitiken som borgerliga regeringar infört, säger Ditte Ingemann Hansen som arbetar på människorättsorganisationen Mellemfolkeligt Samvirke.
Syriska flyktingar skapar debatt
En fråga som fortfarande skapar debatt i Danmark är de syriska flyktingarna. Under våren 2021 drog Danmark som enda EU-land tillbaka skyddet för en del syriska flyktingar och deras uppehållstillstånd.
Ett uppmärksammat fall gäller 20-åriga Mariam Karim som kom till Danmark för sju år sedan. Hon är gravid i sjunde månaden och arbetade och studerade i landet, men hotades ändå med utvisning på grund av att hennes tid i Danmark inte räckte till för att hon skulle ha uppnått en ”särskild anknytning”, vilket krävs för att få stanna.
Efter att fallet tagits upp i media omprövade landets flyktingnämnd sitt beslut och Mariam Karim får stanna i Danmark i två år till. Men utvisningarna till Syrien fortsätter.
– Vi vet att det inte är ett säkert land, barn blir våldtagna och folk blir slumpmässigt stoppade på gatan. Vi måste stoppa utvisningarna till Syrien, säger Ditte Ingemann Hansen.
Fortsatt stram asylpolitik efter valet
Men att gå till val på att lätta på asylreglerna eller öka antalet kvotflyktingar i landet ger inte en valseger. Andra frågor intresserar väljarna och trots att Dansk Folkeparti kan falla ur Folketinget finns det mycket som tyder på att landet också i fortsättningen kommer att driva en stram utlänningspolitik.
Favorittippade Socialdemokraterna och den sittande statsministern Mette Frederiksen har som mål att Danmark ska ta emot noll asylsökande och målet är ett helt nytt asylsystem.
– Vi menar att det är orealistiskt att stoppa spontana asylsökande. Det är en mänsklig rättighet att komma till ett land och be om asyl, säger Ingemann Hansen.
Danmarks riksdagsval hålls den första november och ett preliminärt resultat väntas vara klart lite efter midnatt.