Väktare som Svenska Yle har varit i kontakt med berättade att det inom två stora väktarföretag, Securitas och Reila, används koder för att beskriva etnisk tillhörighet. Till exempel finns en kod för rom, arab, asiat och afrikan.
Väktarna vi talat med säger att koderna används inom den interna kommunikationen för att beskriva personer.
Robin Harms, specialsakkunnig och teamledare för diskrimineringsteamet vid Diskrimineringsombudsmannen, säger att kodlistorna väcker många frågor.
– Att man använder listor väcker ju frågan ifall du blir lättare profilerad? Följer man extranoga med dig för att du hör till någon av de här minoriteterna?
Ny information för DO
Harms säger att Diskrimineringsombudsmannen inte har känt till att väktare använder sig av koder där etniskt ursprung eller nationalitet pekas ut.
– Leder det här [kodlistorna] till att människor som hör till en etnisk minoritet behandlas sämre? Det är det för tidigt att säga. Men utifrån de koder som används: romer, asiater, människor med afrikansk bakgrund, talar vi om människor som annars också utsätts för diskriminering, så risken är uppenbar.
Harms säger ändå att det kan behövas signalement i situationer där det krävs snabba åtgärder av en väktare.
– Om någon till exempel håller på att rymma från en plats. Jag kan se att det i en sådan situation är befogat att använda en människas hudfärg som signalement om det är nödvändigt. Men rent allmänt borde man vara väldigt restriktiv med att använda signalement baserat på till exempel etnicitet och bedöma ifall det faktiskt är nödvändigt.
Enligt Harms är lagen väldigt tydlig vad gäller etnicitet.
– Det måste finnas stipulerat i lag varför du behandlar någon annorlunda utifrån personens etnicitet. Ett sådant förfarande borde hitta stöd i lagen och det ska också i övrigt vara godtagbart med tanke på förverkligandet av grundrättigheterna och det ska också vara proportionerligt.
”Upp till bevis för väktarföretagen”
Man kan alltså inte följa efter personer utifrån en kodlista med etniciteter.
– Inte på diskriminerande grunder. Bara för att en del minoritetsgrupper finns nämnda på en lista kan man naturligtvis inte följa med människor som tillhör dessa minoriteter extra noggrant. Då är det fråga om förbjuden direkt diskriminering. Det måste bero på den enskilda individens beteende om det finns orsak att följa med personen, säger Harms.
Harms säger att Diskrimineringsombudsmannen tänker gå vidare med ärendet.
– Det är nu upp till bevis för väktarföretagen att säga hur man använder koderna och varför det är motiverat. För oss som myndighet blir det sedan en fråga att avgöra utgående från diskrimineringslagen och förbudet mot diskriminering ifall väktarbolagens motiveringar är lagenliga och godtagbara.
Väktarbolaget Securitas vd Jarmo Mikkonen kommenterar Diskrimineringsombudsmannens planer per e-post. Han skriver att han tycker att det är bra att frågan utreds.
”Vi respekterar Diskrimineringsombudsmannens arbete och samarbete med vår bransch”, svarar Mikkonen.
Chefen för väktarbolaget Reilas affärsverksamhet, Mikko Koskinen, svarar också per e-post att han tycker det är bra att frågan om kodlistor diskuteras.
”Det är klart att beskrivningar som kränker jämlikhet och likabehandling inte på något sätt är acceptabla”.