– Jag har fått order om att inte släppa in folk med viss etnisk bakgrund. Helt ren och skär rasism, säger ordningsvakten Mats. Vi använder inte hans riktiga namn.
Han tyckte om känslan av trygghet han fick av ordningsvakters närvaro på olika evenemang, och tänkte att han själv kunde vara med och bidra till att också andra kunde känna sig säkra. År 2018 började han jobba som ordningsvakt.
Men via jobbet kom också sidor där Mats ombads gå emot sin egen moral.
Det här ägde rum åren 2018 och 2019 i centrala Åbo. Önskemålen kom fram när Mats och krogpersonalen hade gått igenom alla allmänna säkerhetsrelaterade saker – var första hjälpen-väskan finns, var brandsläckaren är och så vidare. Då kom önskemålen: Släpp inte in personer med viss etnisk bakgrund.
– Jag frågade dem hur jag skulle framföra det åt någon som vill in. Det börjar låta ganska personligt om jag står vid dörren och säger att vi inte tar in sådana som du.
På somliga krogar formulerades önskemålen försiktigare, på andra ställen användes direkt rasistiska begrepp.
Lösningen var att Mats skulle hävda att det rörde sig om ett privat evenemang och fråga om kunden fanns på gästlistan. Han kommer ihåg fem krogar som kom med önskemålet.
Upp till bevis
Vi vill veta om liknande saker fortfarande händer. En lördagskväll i oktober går artikelskribenten tillsammans med fotografen Arash Matin som är född i Iran ut i Åbos nattliv. Han har gott om erfarenhet av att inte bli insläppt på krogar.
– Jag har fått höra att ”ni ju var här och bråkade förra helgen” fast de talat om någon helt annan, säger Matin.
Just den kvällen var gatorna fyllda av människor i halloweenkläder. Vi besökte fyra krogar med ordningsvakter vid dörren. Vid en av krogarna blir vi misstänksamma.
Arash blev ombedd att vänta utanför krogen eftersom ordningsvakten förklarade att han behöver ta en kort paus eftersom det började vara ont om sittplatser inne på baren. Arash valde att gå iväg.
Tre minuter senare gick artikelskribenten Axel Brink fram för att se om samma regler gällde honom. Utan vidare kommentarer öppnade ordningsvakten dörren.
Vad hände? Vi kontaktar krogen efter helgen.
– Om det finns någonting jag hatar som pesten så är det rasism, säger krögaren som önskar figurera i artikeln anonymt.
Så det är inte en politik ni har?
– Inte alls, inte alls. Just därför vill jag reda ut vad som har hänt.
Krögaren misstänker att det kan röra sig om att barpersonalen bett ordningsvakten att vänta med att släppa in fler på grund av rusning vid bardisken.
Vi tittar tillsammans på videomaterial från barens övervakningskamera. Materialet bekräftar krögarens misstanke, eftersom ett annat sällskap också ombads vänta utanför baren under tiden som Arash hade lämnat platsen och Axel hade gått in. Med andra ord fick Axel gå in eftersom den värsta rusningen vid bardisken var över.
– Jag är bara glad egentligen. Så där var det inte då jag var yngre, och då menar jag inte bara på krogar utan också på köpcenter. Jag är glad om dagens ungdomar inte behöver gå igenom samma sak, konstaterar Arash Matin.
Ordningsvakter vet att profilering är fel
I en färsk pro-gradu-avhandling från Åbo universitet har tio ordningsvakter intervjuats om etnisk profilering, det vill säga att en person utsätts för kontrollåtgärder på grund av sin etnicitet, hudfärg, religion eller språk.
I avhandlingen pekar författaren Emil Järvinen på att ordningsvakterna själva känner till fenomenet etnisk profilering och att det är olagligt.
Dilemmat är att de intervjuade vakterna kände en press, både inom branschen och från utomstående, att se på människor med invandrarbakgrund som en risk mot ordningen.
Ordningsvakten Mats anser att krogarna sätter väktaren i en besvärlig position.
– Det är ändå krogarna som betalar vaktbolagen pengar, som i sin tur betalar lön åt ordningsvakterna, säger Mats.
Mats är rädd för hurdana konsekvenser det skulle bli om han valde att ta upp rasismen som samtalsämne med antingen krögarna eller sin egen chef.
Etnisk profilering bland ordningsvakter kan också ha större samhälleliga konsekvenser. Elsa Saarikkomäki, docent i kriminologi vid Åbo universitet, har intervjuat nyfinländare och andragenerationsfinländare om deras syn på ordningsvakter och polis.
Saarikkomäki säger att diskriminering lätt kan ses som engångsföreteelser. Men för de som utsätts för det kan det ses som en systematisk kontroll som ökar känslan av utanförskap.
– I värsta fall kan det leda till att människor upplever att samhället inte vill ha dem eftersom de behandlas dåligt, säger Saarikkomäki.
En regelbunden känsla av att ordningsmakten inte står på ens sida kan i förlängningen leda till att man nonchalerar lagen eftersom man redan är stämplad som brottsling. Saarikkomäki poängterar att de hon intervjuat ofta talat om att den här typen av kontroll ofta sker i helt vardagliga situationer.
Lagen skärpts men är ännu subjektiv
Enligt Renato Mangs, ägare av säkerhetsföretaget Sokol Security i Vasa, lämnar lagen utrymme för tvetydigheter.
– Det är ju förstås fel att använda de här orsakerna om den riktiga orsaken är en helt annan. Och det är möjligt att göra det.
Kunden har rätt att veta varför hen inte blev insläppt. Eller varför hen blev utkastad för den delen. Om inte kunden själv är i stånd att förstå vad som händer, så ska ordningsvakten meddela någon annan i sällskapet som är mottaglig för informationen. Men också det är enkelt att kringgå, säger Mangs.
– Man kan exempelvis säga att man misstänker att personen betedde sig aggressivt i kön, trots att det inte stämmer. Det är förstås fel, men det händer.
Ökad mångfald är också en lösning
Mangs tror att många av diskrimineringsproblemen inom yrket kunde motarbetas om fler ordningsvakter hade andra bakgrunder än etniskt finska.
Att stå ensam vid en krog som ordningsvakt med utländsk bakgrund gjorde att jag fått höra allt möjligt om vad jag var och inte borde göra
Renato Mangs
Mangs själv är född i republiken Makedonien, i vad som i dag kallas Nordmakedonien, och upplevde i början av sin karriär att han var ensam om att ha en utländsk bakgrund i sin yrkeskår.
– Jag hörde saker i förbifarten men det sades aldrig rakt ut till mig eftersom jag ju var ”en av dem”, säger Mangs.
Mangs tror att hans egen etniska bakgrund är en av orsakerna till att han själv inte uppmanats diskriminera. Men han är medveten om att vissa krogar fortfarande kan be ordningsvakter hålla vissa människogrupper utanför.
– Men det händer också andra vägen. Att stå ensam vid en krog som ordningsvakt med utländsk bakgrund gjorde att jag fått höra allt möjligt om vad jag var och inte borde göra, säger Mangs.
Fler krav än förut
Det är olagligt att inte släppa in en kund till en krog på rasistiska grunder. Samtidigt har kunden rätt att veta varför hen inte blir välkomnad. Om ordningsvaktens beslut skulle grunda sig i rasism så tror i alla fall inte säkerhetsföretagaren Renato Mangs att det skulle sägas rakt ut.
Efter varje arbetspass ska ordningsvakter fylla i en händelserapport. I den fyller vakterna i om myndigheter eller utryckningspersonal behövde tillkallas. Händelserapporterna kan användas om någon skulle göra en polisanmälan. Varje säkerhetsföretag ska ha en ansvarig föreståndare som läser rapporterna och arkiverar dem, och vid behov talar med ordningsvakter som varit på plats ifall att något blivit oklart.
I rapporten antecknas också hur många kunder som avlägsnats eller nekats vid dörren. Någon anledning behöver inte nämnas.
– Oftast antar man bara att det handlar om att någon var full, säger ordningsvakten Mats.
Uppdatering kl 11:31: Makedonien ändrades till ”republiken Makedonien, i vad som i dag kallas för Nordmakedonien”
Kommentarsfältet stängs den 8.11.2022 kl. 16:00