Borgås ekonomi är fortfarande stark efter fjolårets unika överskott på 45 miljoner euro. Årsbidraget för 2023 är cirka 42,8 miljoner euro och resultatet visar ett överskott på cirka 14,3 miljoner euro.
– Det gäller kanske inte bara Borgå utan hela kommunfältet som gör ganska bra resultat nästa år. Orsaken är att systemet som nu förändras enligt social- och hälsoreformen betyder att vi får ungefär en procent mera skatteintäkter nästa år än vanligt, säger stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.
Inkomsterna är totalt 267 miljoner euro. Statsandelarna minskar till cirka 47 miljoner euro och nya utjämningsmekanismer till följd av välfärdsområdesreformen ska i fortsättningen ingå i statsandelarna.
Efter 2023 kommer alltså välfärdsområdesreformen att halvera stadens inkomstbas. Cirka två tredjedelar av kommunalskatten och en tredjedel av samfundsskatten går till staten och vidare till välfärdsområdet. Samtidigt blir alla gamla lån kvar för staden att betala av.
Skattebasen, det vill säga förvärvsinkomsterna, uppskattas öka med cirka 4 procent, medan skattesatsen minskar med 12,64 procentenheter i alla kommuner. Det här innebär att inkomstskatten i Borgå sjunker från nuvarande 19,75% till 7,11 procent.
Stadens intäkter från kommunalskatt beräknas till 97 miljoner euro 2023 och baserar sig på skatteinkomster enligt den aktuella skattesatsen. Det gör att Borgå får cirka 11 miljoner euro mera i kommunalskatt 2023 än under kommande år.
Kommunernas andel av samfundsskatten höjdes tillfälligt med 10 procentenheter 2020 och 2021, med en så kallad coronaersättning. Eftersom de här intäkterna kommer med en viss fördröjning syns också en del av dessa i resultatet för 2022.
Samfundsskatten uppskattas till cirka 34 miljoner euro, en minskning från den exceptionellt höga summan på 71,4 miljoner euro 2021 och 38 miljoner euro 2022 som baserade sig på bland annat Sköldvikområdets och Nestes goda resultat för 2019.
Fastighetsskatten ger omkring 17 miljoner euro och motsvarar de senaste årens nivå. Fastighetsskatten är oförändrad.
Ny organisation
Borgå stad har också genomgått en organisationsreform som träder i kraft vid årsskiftet. Sektorn för växande och lärande, tidigare bildningssektorn, blir störst och kommer att stå för 119,7 miljoner euro av verksamhetsutgifterna mot 136 miljoner euro 2022.
I år är det fortfarande social- och hälsovårdssektorn som varit störst med en budget på 197 miljoner euro.
Den kanske största förändringen är att närings-, turism och marknadsföringen flyttas över till sektorn för livskraft och sektorn för koncerntjänster. De ska få en gemensam budget på omkring 79 miljoner euro till sitt förfogande.
Stadsutvecklingen förblir en egen sektor med knappa 25 miljoner att spendera.
Förändringen innebär också att antalet anställda ökar med 32,3 befattningar, varefter personalstyrkan är 2 080,5 anställda inklusive affärsverken. Personalkostnaderna ökar totalt med cirka 11,5 miljoner euro, men samtidigt minskar behovet att köpa tjänster av till exempel Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS.
Vissa statsandelar försvinner
Förutom sänkt skattesats är förnyelsen av statsandelssystemet på grund av välfärdsområdesreformen nytt för nästa år.
Det här innebär att andelarna för social- och hälsovårdssektorn samt räddningsverket försvinner, utjämningen för andelar som baseras på skatteinkomster förändras och mekanismer som rör välfärdsområdena läggs till.
Med Borgå som exempel beräknas de sammanlagda intäkterna från statsandelarna till 47 miljoner euro 2023. 26 miljoner är andelar för basservice. Utjämningen som baserar sig på skatteinkomster skulle ge 4,5 miljoner euro medan utjämningen för välfärdsreformen ger 19 miljoner euro. Kompensationen för skatteförluster skulle vara knappa 8 miljoner.
Utgifterna är totalt 223,4 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna stiger med cirka 7,9 procent, det vill säga omkring 18,4 miljoner euro jämfört med den ändrade budgeten 2022, från vilken verksamheterna som går till välfärdsområdet har tagits bort.
Investeringar för 139 miljoner fram till 2026
Investeringar för sammanlagt 139 miljoner euro finns med i investeringsplanen för 2023–2026. Nästa år görs investeringar för totalt 27,5 miljoner euro, varav 14 miljoner är husbyggen och 10,8 miljoner går till stadsutveckling.
I budgetförslaget finns också pengar reserverade för bland annat Borgå parkgata och idrottscentret i Kokon under planeringsåren 2023–2026.
– Man kan kanske säga att situationen är mycket lättare för Borgå än för många andra kommuner för att vi har en bra grund att stå på, stark ekonomi och möjlighet att använda ett överskott till investeringar. Men den stora frågan är just vad som händer i framtiden när alla skulder och investeringsplikter är kvar i kommunerna men man tagit bort möjligheten att använda lika stora skattebelopp som förut, säger Ujula.
Med en hög investeringstakt och minskade intäkter på lång sikt är staden tvungen att ta lån. Lånestocken för 2023 kommer att vara cirka 81,3 miljoner, men växer sedan kraftigt under de kommande åren. Den kommer att vara cirka 98 miljoner 2024, kring 121 miljoner 2025 och cirka 150 miljoner 2026.
Medelräntan på stadens lån har i flera år legat på 0,3 procent men kommer att stiga märkbart i framtiden. Medelräntan på nya lån är för närvarande 3–3,5 procent vilket kommer att medföra stigande räntekostnader.
Staden vågar ta stora lån trots osäkra tider.
– Staden har gjort upp en strategi som starkt tar ställning till att Borgå borde växa under de kommande åren och årtiondena. Det är därför viktigt att vi investerar och gör det möjligt att växa, säger Ujula.
Artikeln korrigerad 11.11.2022 kl. 6.50: Tidigare stod det att 2022 har ett överskott på 14,3 miljoner euro men det gäller budgetförslaget för 2023.