– Jag har inte sett på maken. Det är förbluffande och samtidigt skrämmande.
Jonas Forsman från Helsingfors Svenska Lärarförbund har bekantat sig med den nya chattboten Chat GPT. Han är överraskad över dess träffsäkerhet och nivån på essäsvaren.
En AI-chattbot som kan analysera dikter, skriva texter av olika genrer, plöja igenom enorma mängder av material på sekunder, koda och skriva pjäser kommer definitivt att få stora konsekvenser för skolorna och universiteten, ja hela pedagogiken, tror Forsman.
– Att den är så pass avancerad, intelligent och kreativ den här boten, och att man kan komma undan att genom att mata in några få ord och få ut en text av vilket slag som helst – det gör ju nog att jag ser hotbilder mot hela undervisningens väsen.
”Ett problem om man tror att chattboten kan ersätta läsande och skrivande”
Den här chattboten producerar helt unik text, vilket gör det är svårt för såväl lärare som program för plagiatgranskning att upptäcka att det är en robot som har producerat texten.
– Du ber en studerande skriva en text, och så kan du omöjligt veta om det är elevens text eller botens text. Som tur är kan den ju åtminstone inte utnyttjas när man skriver skyddade prov, tycker Forsman.
Om inte du själv tvingas producera texter, fundera, lägga upp, strukturera, skilja mellan viktigt och oviktigt, så nog är det ju mycket du förlorar
Jonas Forsman
I Norge har elever redan insett hur effektivt det är att utföra sina uppgifter med chattbotens hjälp. Medieforskaren Carl-Gustav Lindén tror att det är sannolikt att elever och studerande faller för botens intelligens också i Finland, som en naturlig del av uppmärksamhetsekonomin. Varför sätta tid och ansträngning på att skriva om någon kan göra det för dig?
– Om du väljer mellan att skriva en uppsats och skrolla på Tiktok är det ju klart att Tiktok alltid vinner för då får vi stimulans direkt, säger Lindén.
Men samtidigt tror han att det kan bli problematiskt.
– Jag ser ju definitivt att det är ett problem om man tror att den här typen av chattbot kan ersätta skrivande och läsande.
Lindén lyfter fram att unga i dagens samhälle redan är sämre på att producera text än tidigare generationer.
– Skrivandet är ju en reflektionsprocess som är helt grundläggande för det kognitiva systemet. Om vi bara trycker på en knapp försvinner ju allt det här.
Läraren Forsman är inne på samma linje.
– Om inte du själv tvingas producera texter, fundera, lägga upp, strukturera, skilja mellan viktigt och oviktigt, så nog är det ju mycket du förlorar.
”Nu är det ju synd om den används bara för att lura lärarna”
Också om boten är tränad på en enorm mängd data är den inte fri från brister. Den saknar fortfarande förmåga till reflektion, fantasi och nytänkande, menar Lindén.
– Och det är ju det här som skolorna fortsättningsvis behöver lära ut. Hur stärker man de mänskliga sidor som skiljer oss från maskinerna?
Den självsäkra roboten kan ha fel, till och med när det gäller rätt simpla frågor. Ifall man lyckas känna igen fallgropen kan den känna igen sitt misstag och fylla på med mer information, men det kräver att användaren förhåller sig kritiskt till svaren.
Det finns också en rädsla för att roboten i värsta fall skulle bidra till att sprida desinformation och icke-sanningar.
– Att lära sig känna igen vad som är sant och inte sant är ju extremt viktigt i dagens värld, speciellt eftersom det finns så mycket information som har producerats med suspekta ändamål.
Lindén är ändå inte orolig för att det här skulle bli ett problem i Finland där vi generellt har väldigt hög medieläskunnighet och är bra på att analysera information.
– Vi behöver såklart bygga vidare på det, men vi har en väldigt god grund att stå på.
Lindén förhåller sig i det stora hela optimistiskt till AI-systemet och tror att det kan leda till att vi slipper använda resurser på meningslösa processer och har mer tid för annat. Också inom skolvärlden tror han att chattboten rentav kan fylla en funktion.
– Ja, jag tror väl att den kan påverka på ett positivt sätt. När lärarna blir tvungna att lära sig hur artificiell intelligens fungerar och i sin tur lär de studerande att använda sig av den i pedagogiskt syfte, som en del av undervisningen.
– Nu är det ju synd om den används bara för att lura lärarna.
En reform i skolorna att vänta – men lärarna oförberedda
Lindén hoppas att den nya teknologin kommer att leda till en diskussion i skolorna och bland lärarna, där man funderar på hur man ska förhålla sig till artificiell intelligens inom skolvärlden.
– Jag tänker att det går att jämföra med när det först kom miniräknare till skolorna och man funderade på om man ska få använda dem i matematikundervisningen eller inte, om de skulle bidra till att vi inte lär oss att räkna. Och efteråt kom man fram till att det var en idiotisk diskussion.
– Men det kräver ju en nyfikenhet och ett intresse att lära sig om det nya, och inte uppleva det som ett hot utan snarare som en möjlighet att lära sig något nytt.
Forsman på Helsingfors Svenska Lärarförbund säger att lärarna inte har hunnit med i svängarna.
– Det här är så pass nytt att vi egentligen inte har hunnit reagera på det. Vi har inte haft någon möjlighet att göra det.
Men de digitala assistenterna är knappast på väg någonstans – tvärtemot.
– Ja, botarna kommer ju verkligen att ställa till det, och då får vi helt enkelt fundera på hur vi ska förhålla oss till det och hur vi ska kunna utnyttja dem på ett positivt och rätt sätt.
En förändring i läroplanen är nog att räkna med, tror Forsman, men samtidigt är han led på läroplanen som uppdateras jämt och ständigt.
– Läroplanerna kommer ut i rask takt och vi börjar vara ganska trötta på det som lärare, på alla förmågor och egenskaper som vi ska lära ut samtidigt som man fortfarande behöver lära sig att läsa, skriva och räkna.