– Grundläggande utbildning och universitetsutbildning ska vara gratis och tillgänglig för alla. Det handlar om att inte skapa ojämlikhet, och att möjliggöra studier för människor med olika bakgrund, tycker Åbo Akademis rektor Mikael Lindfelt.
Enligt Lindfelt har gratis tillgång till utbildning alltid varit en viktig del av det finska välfärdssamhället. Så borde det även vara i framtiden, menar han.
Trots det sticker Lindfelt inte under stol med att de finska högskolorna står inför strama år rent ekonomiskt. Förra veckan kom Finansministeriet med krav på tunga besparingar under kommande regeringsperioder.
– Pengarna räcker inte till allt vi önskar. Då människor väljer att ta en annan eller till och med en tredje examen, då är det värt att diskutera om det skall vara gratis eller inte. Ifall ett förslag likt Finansministeriets slås genom betyder det att valet då man börjar sina studier blir ännu viktigare, menar Lindfelt.
Lindfelt är inte den enda som stöder en slags kompromiss mellan det nuvarande systemet och Finansministeriets förslag.
– I dag är ju läget det att vi har vissa grupper som samlar på sig flera examina efter varandra. Det här gör att vi har andra som inte kommer åt att få en studieplats. Terminsavgifter för en andra eller tredje examen kunde vara en av många lösningar för att hitta en väg ur den problematiken, förklarar yrkeshögskolans Arcadas rektor Mona Forsskåhl.
Trots det håller Forsskåhl med om att en första högskoleexamen bör förbli gratis för finländarna. Hon menar att det är en fråga som berör samhället på ett bredare plan.
– Innan det fattas några beslut är det viktigt att den här frågan diskuteras grundligt och att man letar efter exempel på hur det fungerat med terminsavgifter på andra håll i världen. Men alla finländare bör ha möjlighet till en gratis högskoleexamen. Det är en av grundstenarna i vår demokrati, menar Forsskåhl.