Etiopien har i år drabbats av svår torka. Regeringen förnekar att landet har problem och beskyller medier för sensationsjournalistik. Men hungersnöd i Etiopien kan bli en allt vanligare nyhet.
Den här tiden på året borde majsfälten i Etiopien vara gröna och frodiga efter den långa regnperioden. Istället prasslar de gula och torra i den heta vinden.
Det exceptionellt kraftiga och långvariga El Niño-fenomenet har gjort att regnen i Etiopien hittills i år så gott som har uteblivit.
Bonden Girma Hamama hälsar på traditionellt vis genom att slå ihop sin högra axel med min innan han visar sina bönor. Han har på sig en lila munkjacka och petar konstant på sin telefon.
– Vi har drabbats av torka i år. Regnen kom helt oregelbundet. Ibland regnade det lite, sen inget regn alls. Vår viktigaste skördesäsong blev inte till någonting. Det är det värsta jag har sett under min livstid, säger den 25-åriga bonden.
Sex månader till spillo
Vi är på landsbygden utanför staden Hawassa i södra Etiopien.
Den här regionen hör till de tätast befolkade i landet och är därför speciellt sårbar för uteblivet regn. Man kan se det med egna ögon - barnen är fruktansvärt många.
Det är inte ovanligt att en familj har upp till tolv barn här.
Daniel Markos, forskningschef på Södra Etiopiens jordbruksforskningsinstitut, bekräftar vad bonden Girma säger. Situationen är väldigt allvarlig – så här illa har det inte varit på över 20 år.
– De huvudsakliga regnperioderna uteblev och regn började falla först i augusti. De senaste sex månaderna gick helt förlorade och bönderna producerade inget alls. Jag har sett bönder som förlorat hela sin majsskörd och hela sin bönskörd, det var vanligt i år, säger Markos.
Också Girma Himama fick se hälften av majsen gå förlorad jämfört med en vanlig säsong.
Regeringen ber om hjälp för sent
Hungersnöd i Etiopien –låter det bekant? Det gör det säkert – för det är inget nytt i historien.
En delorsak till den kommunistiska kupp som störtade Etiopiens siste kejsare Haile Selassie år 1974 var att han inte klarade av att hantera hungersnöden i landet.
Tio år senare begick diktatorn Mengistu Haile Mariam ändå precis samma misstag och bad inte om hjälp för att få ett slut på hungersnöden som härjade i landet.
Regeringen idag ser ut att gå i deras fotspår. När internationella organisationer började varna om en kommande matbrist i Etiopien i år, tillbakavisade regeringen det och sade att matreserverna räcker. Nu har de krupit till korset.
Först medgav de att 4,5 miljoner människor är i behov av hjälp. Senare dubblade de siffran.
Men det räcker inte, säger folk jag talar med i Hawassaregionen.
De vågar inte säga något under eget namn eftersom de är rädda för regeringen, men de berättar en annan historia.
Regeringens siffra är en grov underskattning får jag höra – i själva verket kan hjälpbehovet vara tredubbelt och över 20 miljoner människor kan hotas av svält. FN uppskattar antalet hjälpbehövande människor till 16 miljoner nästa år.
Matpriser upp – boskapspriser ner
Vi kör förbi en tankbil som pumpar upp vatten ur en fåra. Några kilometer senare köar folk vid en annan tankbil för att få sina gula plastdunkar fyllda med brunt vatten.
De försenade regnen syns redan kraftigt i matpriserna. Priset på ett kilo av den lokala populära chilin som de flesta äter dagligen har fyrdubblats.
Gräset som de många åsnorna försöker beta av är så kort att man undrar hur de får loss något att tugga på.
Priset på boskap har gått ner i takt med de stigande matpriserna.
När folk inte har råd att mata sina djur försöker alla sälja dem på en gång och priserna sjunker.
När hungersnöd hotar är det boskapen som dör först.
Landskapen är brungula och inte gröna. Där det borde växa mat växer nu ingenting.
Hopp om en extra regnperiod
Bonden Girma Hamama har sett grannar förlora allt.
– Speciellt de med lite land är utan mat. Men vår familj klarar sig, för vi odlar många olika grödor. Om en gröda misslyckas har vi andra grödor att ta till. Men skörden har varit mycket mindre än normala år, säger han.
Precis innan vi börjar intervjun börjar det regna. Det finns ännu hopp, säger Hamama.
Om regnen fortsätter resten av året kan det bli en odlingsperiod till där det inte borde finnas en.
Men det är bara bönder som har förberett sig på det som kan dra nytta av de sena regnen.
Flyktingkris kan hota inom några år
Torkan har redan satt igång flyttrörelser inom Etiopien, som från förr är värd för 600 000 utländska flyktingar.
Blir matbristen ett återkommande fenomen är det troligt att flyttrörelserna riktar sig också utanför landets gränser.
Och El Niño förutspås påverka Etiopiens regn också nästa år. Om regnen uteblir ett år till är Etiopien riktigt illa ute, säger Daniel Markos från jordbruksforskningsinstitutet.
– Förr hade vi torka vart tionde år, på senare tid vart femte och sedan vart tredje år. Börjar det hända varje år är det riktigt illa, säger han.
Man försöker ändå förbereda sig på det värsta.
– Vi sprider kunskap om markvård. Det betyder att vi uppmanar bönder att inte plöja jorden, inte odla samma gröda i samma jord två år i rad och inte lämna jorden bar, säger Markos.
Dessutom försöker man sprida sorter av grödor som mognar snabbare och så utvecklar man olika sätt att ta vara på det regn som faller så att man kan använda vattnet senare vid odlingen.
En utmaning är att få ut budskapet till bönderna. Men viljan att lära sig och förståelsen för allvaret i det förändrade klimatet finns där, säger bonden Girma Hamama.
– Vi försöker ta tillvara vatten för att hantera risken. Men jag skulle vilja lära mig mera om klimatförändringen och hur vi kan anpassa oss till den här situationen, säger han.