Det är frågan om ett tvåårigt utvecklingsprojekt som startade 2022, vilket betyder att man nu kommit halvvägs. Med projektet vill man både göra Grand känt som ett teaterhus i regionen och hitta sätt att stabilisera ekonomin på längre sikt.
Vi börjar med teatersidan.
– Så här långt har vi inom utvecklingsprojektet tagit in fyra teaterföreställningar som tagits väl emot. Det här utöver barnteaterföreställningarna som vi haft mycket av redan tidigare, säger Grands verksamhetsledare Nadina Vihinen.
– Jag tror att de som är teaterintresserade har börjat titta på Grands webbplats och evenemangslista med det ögat, fortsätter hon.
Vihinen passar på att tipsa om komedin Fuck Tinder som visas på Grand i vår igen. Den har tidigare visats på Grand och på Postbackens sommarteater.
– Den är sevärd. Jag har själv sett den tre gånger och har varje gång upplevt något nytt, säger Vihinen.
Sommarteater kan äntra Grandscenen
Inom ramarna för utvecklingsprojektet har Grand bland annat planerat att samarbeta med lokala aktörer som teaterskolor, sommarteatrarna och Borgå folkakademis teaterlinje.
– Diskussionerna har kommit ganska långt och rent konkret har vi för tillfället tre teaterskolor som använder Grands lokaler. Vi har också en vuxen amatörteatergrupp som är intresserad och som vi hoppas kunna utveckla samarbetet med under våren, berättar Vihinen.
Borgå Folkakademis teaterlinje kommer att ha premiär på Grand på våren.
Vad gäller sommarteatrarna så är viljan att samarbeta stor, men rent praktiskt har man inte kommit så långt än.
– Det skulle vara jätteroligt att kunna ge uppträdanden av sommarteatrarna också under hösten och vintern här på Grand, säger Vihinen.
För att kunna flytta pjäser från utomhusscener till scenen på Grand behövs omarbetning av regin. Den svåra nöten att knäcka är hur skådespelarna ska ha tid att fortsätta spelperioden in på hösten då de allra flesta jobbar med något annat till vardags.
– Vi har absolut fört de här diskussionerna och samarbetena är i gång. Det är sådant som tar tid. Ett utvecklingsprojekt är ju för att utveckla, inte för att komma med färdiga lösningar. Vi ska ta de där stegen längs med vägen.
Grand satsar på egen pjäs
Ett av utvecklingsprojektets stora mål är att producera en egen föreställning för Grand som man sedan kan turnera med.
– Vi är faktiskt en ganska bra bit på väg. Vi har anlitat Marielle Vasama som regissör och hon håller som bäst på med att utarbeta en pjäs från en text.
Målet är att kunna uruppföra pjäsen under hösten för att samtidigt fira Grands 25-årsjubileum i november. Mer än det vill Vihinen inte avslöja än.
– Pjäsen görs och planeras som så att den ska vara en turnerande pjäs, lätt att ta med sig och föra också till andra mindre scener. En färdig turnéplan har vi inte i det här skedet, det är något som säkert kommer att växa fram under det andra året för utvecklingsprojektet.
Grand satsar på teater men konserterna och konstutställningarna faller inte bort för det. Just nu kan man till exempel se flera konstnärers arbeten bara genom att gå en sväng via Grands aula.
– Vi kommer att hålla kvar bredden i vårt programutbud. Det att vi gått ut och sagt att Grand ska satsa på teater är inte uteslutande på något vis, säger Vihinen.
Utställningskalendern är full för 2023. I slutet av januari lanseras vårens program.
– Konserter blir det en hel del av, både sådant som vi själva tar in och sådant där arrangörer hyr Grands sal. Stand up-komedi fortsätter vi med, det har varit hemskt populärt under de senaste säsongerna.
Barnkultur kommer man också att fortsätta satsa på. Det ska finnas någonting för alla.
Kulturhuset kommer inte försvinna
Utvecklingsprojektet fick sin början efter coronakrisen och nedskärningen i bidrag. Tidigare har Grand kunnat stöda sig mot dels egna intäkter från försäljning och uthyrning, dels ekonomiska stöd från fonder och stiftelser.
Våren 2021, mitt inne i coronapandemin med allt vad den innebar av inställt program och förlorade biljettintäkter, skar Svenska Kulturfonden ner på sitt årliga bidrag ganska mycket jämfört med tidigare år. De ansåg att Grand behöver utveckla verksamheten och stå stadigare på egna ben.
Svenska Kulturfonden bidrar med 82 500 euro för att förverkliga utvecklingsprojektet.
Bokslutet för 2022 är inte klart än och Vihinen vill därför inte spekulera i siffrorna. Så mycket kan hon säga att det inte skett någon störtdykning, Kulturhuset Grand kommer inte att försvinna någonstans.
– Att producera kultur, och i vårt fall teater, gör ju inte oss vinstbringande genom ett trollslag. Det är en långsiktig process som egentligen handlar om att utveckla verksamheten.
Den egna teaterproduktionen är ett startskott som man hoppas ska leda till fina samarbeten. Det ska i längden ge klirr i kassan genom nya projekt och nya produktioner.
Och så över till Grands andra uttalade mål som är att utveckla ekonomin.
- Det sker egentligen genom andra former av arbete, som att utveckla vår affärsmodell så att vi har flera ben att stå på.
Styrgruppens och en stor del av utvecklingsprojektets arbete bakom kulisserna handlar just om att utveckla långsiktiga lösningar och hitta samarbetsformer som fördelar riskerna i verksamheten.
– Det är inte anknutet specifikt till teater. Vi är fortfarande ett kulturhus som är öppet för alla åldrar och språkgrupper. Vi vill erbjuda kultur i alla dess former, säger Vihinen.
Ett steg i det är att aktivt hyra ut lokaler i huset för fester, möten och tillställningar vid sidan av kulturutbudet. Mycket handlar om att utveckla strategierna och affärsmodellerna för att hitta var inkomstkällorna och de stora utgiftsposterna finns samt fastställa möjligheterna och hotbilderna kring ekonomin.
– Själv tycker jag vi kommit jättebra igång med den här delen av projektet. Jag hoppas och tror att ingen förväntar sig att vi ska ha x antal extra euro på kontot när projektperioden är slut. Det handlar mer om att vi ska ha någon sorts lösning och en plan på hur vi utvecklar verksamheten så att vi hittar en hållbar ekonomi och klarar av kostnaderna utan att bli för beroende av en inkomstkälla, säger Vihinen.
Fokus på fokusering
På Kulturfondens begäran har man en extern granskare som följer med projektet från början och utvärderar hur det lyckas. Kulturhuset Grand har bett musikern Tomas Järvinen ta på sig rollen som granskare. Han har jobbat mycket med utvecklingsfrågor inom finlandssvensk kultur och kulturhus.
Själv ser sig Järvinen mer som en konsult.
– Nog har det gått bra. Vi ligger något så när mitt i projektet också när det gäller resultat, säger Järvinen.
Han är med i en strategisk arbetsgrupp.
– Vi har försökt ge verktyg och metoder för styrelsen och personalen att administrativt jobba med kulturhusets problemområden mot en sundare ekonomi, säger Järvinen.
Fokusering och begränsning är ett sätt. Det betyder att man satsar på det man har närmast hjärtat enligt Grands egna stadgar.
– Vi pratar om en organisation där personalen underskrider fem personer. Därför är det viktigt att inte försöka vara med i allt, utan de resurser man har måste riktas mer ändamålsenligt. Samtidigt som man inte riktar in sig på att få vinst bör verksamheten vara så lönsam att det finns en möjlighet att nå plus minus noll, säger Järvinen.
Vi ska ha kvar målet att ha något för alla och finnas till för alla utan att vara spretiga och störta iväg hitåt och ditåt
Nadina Vihinen
Vihinen är inne på samma linje om fokusering. Istället för att fråga ”Varför ska vi göra det här” kunde man tänka mer i banorna av ”Varför ska just Kulturföreningen Grand göra det här”. Hon säger att man måste arbeta ut klara mål, missioner och visioner som man senare kan blicka tillbaka mot när det är något man funderar på att ta sig an.
– Det är skillnad på att ha en mångfald och bredd och på att vara spretig. Jag tror det är där vi försöker arbeta fram hur vi ska kunna ha kvar målet att ha något för alla och finnas till för alla utan att vara spretiga och störta iväg hitåt och ditåt, säger Vihinen.
Grand är en ideell förening, så målet är inte att göra vinst. Man måste ändå få in tillräckligt med pengar för att inte hamna på minus.
– Intäkter behövs och det ska ju naturligtvis inte enbart ske på bekostnad av understöd, det är inte så understöd fungerar. Därtill behöver man ha en sund verksamhet som bär sig självt, säger Järvinen.
Att få ekonomin i skick är viktigt, särskilt eftersom vi lever i kärva tider.
– Alla artister, alla kulturhus och hela kulturfältet lider för tillfället av pandemin som inte bara har gjort folk försiktiga utan de har kanske också blivit vana att inte använda pengar på kultur som tidigare. Plus att krigssituationen har lett till att priserna har stigit på annat håll vilket får folk att vara försiktiga med den kosing man har.
Järvinen tror dessutom höjda hyror och minskade understöd är att vänta sig.
– Nog är det en ganska kämpig situation men sådana kommer emot alltid nu och då.
Han hoppas och tror att strategigruppen ska bli klar med sitt arbete i år.
– Ingen har en kristallkula men man kan vara bättre eller sämre förberedd. Här strävar vi efter att vara bättre förberedda, säger Järvinen.