Utbildnings- och kulturministeriets nya rapport om bildningsnivån i Finland över tid målar en dyster bild av vart Finland är på väg. Både kunskapsnivån och utbildningsnivån har sjunkit, och Finland klarar sig inte lika bra i internationella jämförelser som tidigare.
Norge är det land som klarar sig bäst i den internationella jämförelsen. Enligt statistik från OECD har mer än hälften av unga i åldern 25–34 en högskoleexamen.
I Sverige och Danmark har nästan hälften av 25–34-åringarna en högskoleexamen. Även Estland ligger före Finland i OECD:s statistik.
I Finland har 40 procent av alla som är mellan 25 och 34 år gamla avklarat en högskoleutbildning, och Finland placerar sig därmed på plats 29 av OECD-länderna.
Yle Uutisets reportrar Karoliina Kantola och Rain Kooli tog reda på vad som ligger bakom att danskarnas och esternas utbildningsnivå är bättre än vår.
Finländarnas utbildningsnivå sjunker: ”Förändringen är dramatisk”
I Danmark växer gapet mellan kvinnors och mäns utbildningsnivå
I Danmark har allt fler en högskoleexamen. Men skillnaden i utbildningsnivå mellan kvinnor och män ökar.
Enligt den senaste statistiken har mer än hälften av kvinnorna i åldern 30–35 en högskoleexamen, medan bara 36 procent av männen i samma ålder har utbildat sig. År 2021 var allt som allt 450 000 av 5,7 miljoner invånare högutbildade.
Danmark har som mål att 60 procent av alla unga ska utbilda sig – och utbildningen ska vara av hög kvalitet. Beslutsfattarna har satsat framför allt på att förbättra utbildningsmöjligheterna utanför storstäderna. Att utbilda sig på högskolenivå är gratis för danskar och medborgare till ETA-länder. Dessutom får danskarna, och till en viss grad andra européer, studiestöd.
Den nya regeringen ämnar förkorta stödmånaderna från sju år till sex år. Man vill också att hälften av alla magisterutbildningar ska gå att slutföra på ett år istället för två. De här planerna har som man kanske kan gissa fått utstå mycket kritik från både studentföreningar och oppositionspartier.
Enligt statistik från både OECD och Danmarks statistikcentral lever de högutbildade i Danmark flera år längre än dem som bara har en grundutbildning.
I Danmark har man sett upp till det finländska utbildningssystemet. Man har lyft fram till exempel kvaliteten på skolorna och hur självständiga studenterna är, och jämfört lärarnas utbildningsnivå med den i Danmark. I Finland har lärarna en magisterutbildning, vilket inte krävs i Danmark.
I Estland driver social press unga att utbilda sig
I Estland har utbildningsnivån bland unga varit på uppgång sedan 2000-talet.
År 2002 hade 26 procent av 25–34-åringarna utbildat sig på högskolenivå. År 2021 hade andelen högskoleutbildade i den här åldersgruppen stigit till hela 43 procent, alltså tre procent högre än i Finland.
En faktor som har bidragit till de höga siffrorna är att hög utbildning är något man ser upp till i Estland. Det har under en lång tid funnits ett socialt tryck i landet att utbilda sig.
Samtidigt har regeringen i Estland satt upp ett strategiskt mål för utbildningen – andelen högutbildade unga ska stiga till 45 procent.
I dag är alla heltidsutbildningar på högskolenivå kostnadsfria. Dessutom har det blivit väldigt flexibelt att skaffa sig en utbildning.
Förutom närundervisning på heltid erbjuder man utbildningar som är nästan helt och hållet på distans. Utöver det går det att studera på deltid. Oavsett studieform kan man få studiestöd och lyfta studielån.
En del yrkesutbildningscenter samarbetar också med olika universitet för att erbjuda snabba alternativ till examina. De som har en yrkesutbildning inom turism i Pärnu har till exempel möjlighet att ta en högskoleexamen vid universitetet i Tartu på ett år.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Näin Tanska ja Viro sen tekivät: Nuorten koulutuksen taso on selvästi Suomea parempi.