I dag faller domen i fallet där tre journalister vid Helsingin Sanomat åtalas för röjande av statshemlighet

Två av de åtalade journalisterna, Laura Halminen och Tuomo Pietiläinen, skrev själva artikeln och den tredje åtalade, Kalle Silfverberg, är deras närmaste chef som enligt åklagaren godkände publiceringen av artikeln.

Det var den 16 december 2017 som Helsingin Sanomat skrev ett reportage om det mycket hemliga Signalunderrättelsecentrets verksamhet.

Försvarsmakten har varit extremt försiktig med att uppge detaljer om centret. Det har exempelvis inte ens varit känt var det funnits, men bland annat det kom fram i artikeln i Helsingin Sanomat samt fler detaljer om hur verksamheten ser ut.

Domen i fallet, som väntas falla tidig fredagseftermiddag, kan få betydande följder för både yttrandefriheten och den nationella säkerhetspraxisen.

Hade läsarna rätt att få informationen?

Åklagaren yrkar på 1,5 års villkorligt fängelsestraff för de åtalade, som alla nekar till brott.

Enligt åklagaren innehöll den artikel som Helsingin Sanomat publicerade i december 2017, samt en serie artiklar som publicerades därefter, uppgifter som borde ha hållits hemliga för att skydda Finlands yttre säkerhet.

Enligt åklagaren visste samtliga åtalade att artikeln innehöll information som hemligstämplats av nationella säkerhetsskäl.

Försvarsmakten hade klassificerat de för artikeln använda hemligstämplade dokumenten enligt skyddsnivåerna I–IV. Enligt Försvarsmakten fanns det dokument som hade den högsta skyddsnivån bland de dokument som tidningen använde.

I dokumenten fanns det bland annat information om underrättelseverksamhetens uppgifter, verksamhet, organisation, kapacitet och anskaffningar.

Öppna bildvisare

Enligt försvaret har journalisterna inte vetat om att artikeln innehöll sekretessbelagd information. Försvaret menar att innehållet i artikeln varit offentligt, föråldrat eller obetydligt för den nationella säkerheten.

Journalisterna uppger också att de inte jobbat i en sådan position att de kunnat besluta om artikelns publicering, utan att det är tidningens ledning som ansvarat för publiceringen.

Åklagaren menar att Helsingin Sanomat skulle ha kunnat skriva om Signalunderrättelsecentret utan att publicera den sekretessbelagda informationen, medan försvaret anser att publicering av artikeln som den såg ut då var berättigad i och med beredningen av den nya lagen om underrättelseinhämtning som väckte stort intresse år 2017.

Tidningens läsare hade rätt att få information om centret, anser försvaret.