Artikeln är över 2 år gammal

Högre stöd under en längre tid eller enligt poäng – så här vill partierna reformera studiestödet

I Svenska Yles enkät till riksdagspartiernas gruppordförande är alla som svarade överens om att studiestödssystemet ska förnyas, helst under nästa regeringsperiod.

Allt flera studerande lyfter studielån för att klara av sina dagliga utgifter samtidigt som räntorna stiger. Bild: Tiina Jutila / Yle

Carmela Walder

28.2.2023 6:00

Allt flera studerande lyfter studielån för att kunna betala hyra och mat, samtidigt som räntan har stigit också på studielånen. Under de senaste tio åren har antalet studerande som lyfter studielån stigit från lite under 300 000 till drygt 500 000.

Svenska Yle kontaktade alla riksdagspartier för att höra deras åsikt om studiestödssystemet. Det visade sig att vissa partier talar för en helhetsreform, medan andra anser att en mindre förnyelse kanske skulle räcka till. Flera tillfrågade lyfter upp att hela socialskyddet ska förnyas och att studiestödet borde förnyas som en del av det.

Vallöftet: Så här ska studiestödet förnyas

Samlingspartiet, Kai Mykkänen Studiestödet har genomgått flera förnyelser under 2000-talet och de studerandes stödsystem har blivit mera komplicerat då till exempel stödet för boende flyttades under det allmänna bostadsbidraget under förra valperioden. Det här för med sig att studerande måste hålla koll på olika inkomstgränser under året. Studiestödet granskas redan nu som en del av helhetsförnyelsen av socialskyddet.

Det skulle vara viktigt att utreda hur gottgörelse för studielån kunde utvecklas för att sporra de studerande att avlägga examen inom utsatt tid.

Sannfinländarna, Ville Tavio

Sannfinländarna understöder tanken om att studiestödet skulle utbetalas i större utsträckning utgående från antalet studiepoäng än enligt studiernas längd. Det skulle sporra till att bli klar med studierna snabbare och skulle premiera flitiga studerande.

Vi har fortfarande ekonomiskt utmanande tider framför oss och allt som främjar studier, examen och sysselsättningen måste utvecklas till att bli så effektivt som möjligt.

Socialdemokraterna, Antti Lindtman

Riksdagen förutsatte i samband med behandlingen av den utbildningspolitiska redogörelsen att en totalförnyelse av studiestödslagstiftningen inleds för att de studerande ska ha en tillräcklig utkomst under studietiden och att studierna framskrider målmedvetet.

Socialskyddskommittén har också ansett i sin mellanrapport att det skulle behövas en helhetsreform. Vi tycker att det är viktigt att studiestödet också utvecklas som en del av socialskyddet och som en del av den modell för allmän trygghet som vi har föreslagit.

Centern, Eeva Kalli

Studiestödslagen är från 1994 och har förändrats och kompletterats tiotals gånger. Det har lett till att systemet är komplicerat och delvis till och med motsägelsefullt. Enligt Centern borde lagen förenklas och förmånerna förenhetligas. Målet är att garantera studerande en tillräcklig utkomst och försäkra att studierna framskrider.

De Gröna, Saara Hyrkkö

Många förbättringar behövs. Studiestödet bör utökas så att studerande kan koncentrera sig på sina studier. Varje euro som används för att förbättra studerandes försörjning bidrar också till att lösa problemen med studerandes psykiska hälsa. Studenter bör inte tvingas skuldsätta sig för att klara av sina dagliga utgifter.
Gröna vill avskaffa det tudelade systemet som gör att man inte kan få studiestöd för högre högskoleexamen förrän man avlagt lägre högskoleexamen. Vi vill ersätta den årliga inkomstgränsen som bygger på antalet månader med studiestöd med en jämn minskning av stödet med hjälp av inkomstregistret och göra det möjligt för studerande att avbryta sina studier, till exempel för att arbeta, utan att förlora sin rätt till studielån. Hela socialskyddssystemet måste utvecklas mot en basinkomst och ett deltagarbidrag som på ett flexibelt sätt tar hänsyn till olika livssituationer och inkomstformer.
Nästa regering bör höja nivån på studiestödet och minska den onödiga byråkratin i studiestödet.

Vänsterförbundet, Jussi Saramo

Kraven för att få studiestöd måste sänkas för att de studerande ska må bättre. Ett centralt sätt att förbättra studerandes mående är att förnya studiestödet så att det bättre täcker den tid det tar att komma igenom studierna med måttlig anspråksnivå.

Antalet studiestödsmånader måste bli fler. Det gäller att slopa indelningen enligt kandidat- och magistersnivå, och inte låta föräldrarnas inkomst inverka på stödet för andra stadiets studerande som bor själv.

De studerande ska också i fortsättningen få lyfta allmänt bostadsbidrag och bostadsbidraget ska bli individbaserat i stället för hushållsbaserat. Maximipriset för den FPA-stödda måltiden för högskolestuderande ska stiga och ska bli indexbundet.

Svenska folkpartiet, Anders Adlercreutz

Studiestödssystemet borde förnyas så att mängden studiestödsmånader ökas, att stödet inte mera delas i två steg, att studerandes utkomst tryggas genom att stegvis höja studiepenningen, att studiestödets inkomstgränser höjs ytterligare samt att antalet stödmånader inte påverkas av inkomsterna under de stödfria månaderna.

Kristdemokraterna, Päivi Räsänen

KD talar för en modell där studiestödet skulle bindas till antalet studiepoäng. Det här skulle ta bort flitfällorna för de studerande som arbetar. Studerande med familj kunde studera i långsammare takt vid behov och få studiestöd för de avklarade studierna.

Det nuvarande systemet belastar de studerande och ger dem extra stress. Även om studierna i medeltal går snabbare, avbryter en del och blir stressade av den påtvingade snabba takten i studierna.

En helhetsförnyelse av socialstödet är en av nästa periods viktigaste satsningar och kommer till vissa delar också att beröra studerande.

Makten tillhör folket, Ano Turtiainen

Hela vårt samhälle borde totalförnyas, alltså precis allt. Samtidigt också studiestödssystemet.

Vid årsskiftet gjordes vissa indexjusteringar. En studerande kan nu tjäna 18 720 euro per år om personen i fråga lyfter studiestöd i nio månader, alltså ungefär 20 procent mera än tidigare, utan att förlora sitt studiestöd. Dessutom höjdes studiepenningen med 4,2 procent, studiepenningens försörjarhöjning med 10 euro plus indexhöjning och måltidsstödet med 25 cent. Frågan är om detta är tillräckligt.

Flera partier flaggar för att inkomstgränsen för studiestöd kan slopas helt

Både Samlingspartiets Kai Mykkänen och Centerns Eeva Kalli anser att studiestödssystemet har blivit ett lapptäcke efter att lagstiftningen har förnyats flera gånger sedan den trädde i kraft 1994. Kai Mykkänen skriver att ”de studerandes stödsystem har blivit mera komplicerat då till exempel stödet för boende flyttades under det allmänna bostadsbidraget under förra valperioden”.

De Grönas Saara Hyrkkö oroad för de ungas mentala hälsa

Riksdagsledamoten Saara Hyrkkö har fyllt i enkäten för De Gröna i stället för gruppordförande Atte Harjanne. Hyrkkö talar för en höjning av studiepenningen. Hon motiverar det med att det skulle förbättra de studerandes psykiska hälsa. ”Studenter ska inte tvingas skuldsätta sig för att klara av att sköta sina dagliga utgifter”, skriver hon i sitt svar.

– Om man breddar diskussionen är det oroväckande hur många studerande som är trötta och hur många som har problem med den mentala hälsan. Därför måste vi titta på hela utbildningspolitiken, men också på socialpolitiken. Vi måste se hur vi kan hjälpa våra unga att må bättre, säger Hyrkkö.

Samlingspartiet ville i sin skuggbudget skära i det allmänna bostadsbidraget. Den här typen av diskussioner ger enligt Hyrkkö de studerande bara mera stress. En lösning kan enligt Hyrkkö vara att inte ha så strikta begränsningar då det gäller antalet studiestödsmånader. Det skulle minska på pressen att bli färdig inom en viss tid.

– Studerande med till exempel problem med den mentala hälsan kan ha jättesvårt att få studiestödet att räcka till hela studietiden. Men det viktigaste skulle vara att höja nivån på studiestödet och titta på alla lösningar med vilka vi kunde minska på de studerandes stress, säger Hyrkkö.

Samlingspartiets Sari Multala inte nöjd med det allmänna bostadsbidraget

Samlingspartiets Sari Multala säger att det säkerligen finns många studerande som har haft svårt att få pengarna att räcka till, men hon glädjer sig över att man har höjt gränserna för hur mycket man kan arbeta som studerande. Enligt henne är det här någonting som Samlingspartiet har föreslagit redan länge.

– Man skulle kunna granska om man kunde lyfta gränserna ännu mera så att det skulle löna sig att arbeta. Jag har hört många exempel om att man till exempel skulle vilja arbeta på dagis där det finns ett stort behov av medarbetare. Det skulle vara bra att man kunde arbeta där utan att vara rädd för att förlora studiestödspengar.

Sari Multala har ingenting emot en totalrenovering av studiestödet, men har svårt att säga om det finns ett behov av det. Hon säger att studerandeorganisationerna främst har talat för en höjning av studiepenningen.

På frågan om staten borde kompensera för de stigande räntorna på studielån svarar Multala att staten redan nu garanterar studielånet och att de som blir klara i tid inte behöver betala tillbaka hela studielånet. De studerande behöver inte heller börja amortera på sitt studielån förrän de är klara med sina studier.

– Man kan tänka sig att det skulle vara en ännu längre tid innan man måste börja betala tillbaka sitt lån och till och med så att man inte ska bli tvungen att betala tillbaka innan man har fått arbete.

Efter att studerande flyttades över till det allmänna bostadsbidraget lönar det sig inte längre att bo i studentbostäder med enskilda rum och gemensamt kök. Det här tycker Sari Multala att är synd. Hon säger att flera lägenheter av den här typen nu står tomma.