Det är fredag kväll och som vanligt samlas ungdomar i Helsingfors centrum. Tomas Luoto och Timo Kyllönen från organisationen Stationens barn går långsamt genom stationstunneln.
Tomas och Timo är redo att lyssna och prata med ungdomar - och hjälpa till om det behövs.
Om det har varit konflikter mellan ungdomarna förra veckoslutet, så är det möjligt att de fortsätter nu
Tomas Luoto, Stationens barn
Under kvällen rör sig också många lågstadieelever på stan.
Det är kompisarna tillsammans som ställer till problem. Plötsligt är de någonstans där det händer någonting och så är de inblandade. Ingen har planerat det
Tomas Luoto, Stationens barn
Luoto och Kyllönen jobbar mest med ungdomar som redan har begått eller är misstänkta för grova brott. Det kan till exempel handla om grova rån, misshandel eller dråpförsök.
Stationens barn får kontakt med de brottsmisstänkta ungdomarna via polisen eller skolan. Ibland är det också vårdnadshavarna själva som hör av sig, då de märker att den hjälp ungdomarna redan får inte är tillräcklig.
De allra flesta har haft utmaningar redan en längre tid och är klienter hos barnskyddet.
– Många har en mångkulturell bakgrund, med familjer som inte har rötter någonstans. Men vi jobbar också med svenskspråkiga, där ungdomarna helt enkelt inte har hittat sin plats i samhället ännu, berättar Luoto.
I Helsingfors, Vanda och Esbo fördubblades antalet rån och grova rån i fjol. Också fallen av misshandel och grov misshandel har ökat.
Polisen vill inte berätta gatugängens namn eller var de finns
Enligt polisen finns det grovt sett tre olika typer av gäng: ungdomsgäng, kriminella gatugäng och professionella brottsligor. Ungdomsgängen består av tonåringar, i de kriminella gatugängen är medlemmarna oftast unga vuxna och till de professionella brottsligorna hör till exempel motorcykelgäng.
I huvudstadsregionen finns omkring tio kriminella gatugäng med sammanlagt ungefär 200 medlemmar.
I Åbo har polisen bekräftat ett gatugäng.
Vi vill inte ge gatugängen extra marknadsföring, så att vi i offentligheten skulle nämna gängen vid namn, eller berätta i vilka stadsdelar de finns
Markku Heinikari, kriminalöverinspektör
Helsingforspolisens kriminalöverinspektör Markku Heinikari är den polis som oftast uttalar sig om gatugängen. Han säger själv att han inte vill överdriva rädslan för gatugäng, men att man måste prata om det här fenomenet, som är rätt nytt i Finland.
– Ett gatugäng består av flera personer, gänget har ett eget namn och en stark identitet. Personerna gör brott tillsammans och enskilt och identifierar sig starkt med specifika stadsdelar, beskriver Heinikari.
Brotten kan handla om allt från mindre trafikförseelser och narkotikabrott till skjutvapenbrott och dråpförsök. Gängen triggar också varandra och det uppstår lätt hämndspiraler.
– Det är viktigt att polisen lyckas bryta de onda cirklarna och utreda brotten. På det sättet förebygger vi också kommande brott.
– Är gatugäng farliga för allmänheten?
– Visst finns det alltid en fara om man börjar skjuta eller hugga med kniv på offentlig plats där det finns andra mänskor. Den faran finns alltid.
Det är ändå ovanligt att gatugängen i Finland skjuter mot varandra, även om det har hänt också här.
Föräldrar till gängkriminella ungdomar är uppgivna
I köpcentret Sello i Alberga i Esbo har det ofta rapporterats om bråk mellan ungdomar. Ett av de kriminella gatugängen med unga vuxna kommer också från just Alberga.
Esbobon Mohamed Ali Jama känner flera av de unga som pekas ut som gängmedlemmar.
I Sello har ungdomarna bland annat rånat och misshandlat varandra.
Mohamed Ali Jama gav stödundervisning till ungdomar i området i 16 år.
Föräldrarna förstår inte, vi kom hit för att komma bort från kriget och otryggheten, varför gör barnen då sådana här saker?
Mohamed Ali Jama, fullmäktigeledamot (Sdp), Esbo
Jama är äldst av tio syskon och har själv fem barn. Han är tidigare ordförande för Somaliska förbundet och numera invald i Esbo fullmäktige.
Han påpekar att det är procentuellt få ungdomar som hör till gängen och att de som går med i gängen söker acceptans och samhörighet. Många känner utanförskap i skolan och har svårt att hänga med i undervisningen.
– Om invandrarungdomarna inte klarar skolan, utan ligger två år efter de andra eleverna i Pisa-resultaten, det är inte bra! Jag tycker att man måste satsa mera på att skolan ska fungera för alla, för många av problemen börjar där, säger Jama.
”Jag är kritisk till att man sätter en gängstämpel i ungdomarnas panna”
Ungdomarnas kriminalitet är ett känsligt ämne. Enligt Jama känner sig föräldrarna uppgivna. Det är svårt att tala ungdomarna till rätta och föräldrarna upplever att den hjälp de får från socialen inte heller träffar rätt.
– Samfundet är besvikna på de här ungdomarna. Men jag vet att de egentligen är bra mänskor, de vill inget ont, och jag märker att de är ganska smarta. De är smarta killar som behöver hjälp.
I Sverige började den onda cirkeln av en enda skjutning. Vi måste veta hur problemen börjar, de kan börja av små saker
Mohamed Ali Jama, fullmäktigeledamot (Sdp), Esbo
Det finns en rädsla för att gängproblemen i Finland ska eskalera på samma sätt som i Sverige.
Det har inte funnits tillräckligt med vuxna i skolorna som har koncentrerat sig på ungdomar med problem
Tomas Luoto, Stationens barn
Tomas Luoto har med viss irritation följt med diskussionen om gäng det senaste året. Politiker har uttryckt sin oro över det ökade gängvåldet och presidenten varnade för att det ser ut som om Finland håller på att gå i Sveriges fotspår.
– Jag är ganska kritisk till att man kategoriserar ungdomar och sätter en gängstämpel i deras panna, för det hjälper dem inte. Erbjuder vi vuxna några lösningar, eller skäller vi bara på dem?, frågar Luoto.
Alla de brottsmisstänkta ungdomar Tomas jobbar med har haft problem redan i grundskolan.
– Om man färdigt har utmaningar i skolan, så är det lockande att söka sig till gäng där man känner att man hör hemma. Våra minderåriga åker lätt in i sådana kretsar om vi inte lyckas hjälpa dem.