Det som de tyska kärnkraftsmotståndarna har drömt om i årtionden blir under lördagen verklighet i och med att de tre sista kärnkraftverken kopplas från nätet.
Egentligen skulle kärnkraften i Tyskland ha varit ett avslutat kapitel redan vid årsskiftet, men på grund av kriget i Ukraina och den efterföljande energikrisen slog förbundskansler Olaf Scholz fast att de kvarvarande reaktorerna skulle fortsätta att producera el över vintern.
Men på lördagen är det definitivt slut och det är något som alla inte är nöjda med.
– Jag är förstås mycket besviken att det nu går så här, men samtidigt tror jag inte att det här är slutet för kärnkraften i Tyskland. Det finns inga alternativ om vi vill ha en pålitlig och klimatvänlig energiförsörjning, säger Rainer Klute från föreningen Nuklearia.
Från föreningens sida kommer man under lördagen att ordna demonstrationer mot stängningen.
Det gör man bland annat vid de sista aktiva kraftverken, det vill säga vid kraftverken Isar 2 och Neckarwestheim 2 i södra Tyskland och kraftverket Emsland i norr.
Kärnkraftens öde avgjordes 2011
Det första kärnkraftverket i Tyskland fanns i Kahl am Main öster om Frankfurt. Kraftverket kopplades till nätet i juni 1961.
Utbyggnaden under slutet av 60-talet och i synnerhet under 70-talet skulle ändå bidra till ett starkt kärnkraftsmotstånd i Tyskland. I den här motståndsrörelsen har också det tyska gröna partiet sitt ursprung.
I början av 2000-talet slog den dåvarande rödgröna regeringen under förbundskansler Gerhard Schröder fast en plan för hur en avveckling av kärnkraften skulle genomföras. Det här gjorde man i samråd med energibolagen.
Överenskommelsen blev ändå aldrig verklighet efter att Angela Merkels regering år 2010 slog fast en förlängning av driftstiderna för en stor del av de tyska reaktorerna.
Bara några månader senare, efter olyckan i japanska Fukushima, gjorde Merkel en helomvändning i frågan.
Enligt den nya planen skulle alla tyska reaktorer köras ner senast före slutet av år 2022. I samband med avvecklingsbeslutet år 2011 stängdes åtta av Tysklands dåvarande 17 reaktorer redan samma år.
Merkels beslut hade då en stark uppbackning bland den tyska befolkningen.
Ekonomiministern ser inget framtida behov av kärnkraft
I en färsk opinionsundersökning gjord för nyhetsbyrån DPA anser nu ändå 65 procent av tyskarna att man borde fortsätta använda de befintliga kärnkraftverken.
Det här vill Tysklands ekonomiminister Robert Habeck från De Gröna däremot inte. I en intervju säger han att det inte är ekonomiskt lönsamt att bygga nya kraftverk.
– Nybyggen har visat sig vara ett ekonomiskt fiasko, oberoende av om det handlar om Frankrike, Storbritannien eller Finland, säger Habeck i en intervju för tidningarna i Funke Mediengruppe.
Enligt Habeck kommer behovet av kärnkraft inte heller att finnas i framtiden då andelen förnyelsebara energikällor år 2030 ska vara uppe i 80 procent.
– För mig kommer lönsamheten först på tredje plats. Viktigare är försörjningssäkerhet och klimatskydd. I Tyskland kommer vi nu i stället att bli tvungna att hålla fast vid brunkolen, säger Rainer Klute.
– De Gröna för fram att man är ett parti som vill värna om klimatet, men genom att ty sig till redan stänga kolkraftverk gör man det rakt motsatta. För De Gröna är det ideologiskt baserade kärnkraftsmotståndet betydligt viktigare än klimatet.
Debatten tar inte slut
De Gröna å sin sida betonar att utvidgad bränning av kol endast är en tillfällig lösning på vägen mot en tillräckligt stor mängd förnybar energi.
Man uppmanar också de politiker som nu kräver en fortsatt användning av kärnkraft att samtidigt ta ställning till var kärnavfallet ska lagras. Tyskland saknar fortfarande en slutlagring och villiga kommuner är svåra att hitta.
– Ingen vill ha slutlagringen bakom husknuten och ingen vill leva med riskerna, så därför ligger lösningen i de förnybara energiformerna, säger den gröna förbundsdagsledamoten Katharina Dröge till rundradiobolaget ARD.
Frågan om kärnkraften fortsätter ändå att splittra den sittande regeringen. Liberala FDP håller fast vid att energikrisen på inget sätt är förbi och därför borde de återstående tre reaktorerna fortfarande ses som en reserv att ty sig till under den kommande vintern.
Den tyska kärnkraftsdebatten går alltså vidare även om allt redan borde vara slutgiltigt avgjort, och får dessutom ytterligare fart från utlandet.
Samtidigt som Tyskland nu kör ner sina sista reaktorer meddelar nämligen grannlandet Polen att man från och med 2026 kommer att bygga kärnkraftverk. Sammanlagt planerar man sex kraftverk, där tekniken ska komma från USA och Sydkorea.
– Tyskland kör i helt fel riktning när det gäller energi- och klimatpolitik. Jag tror ändå att den pågående debatten om kärnkraften, allra senast efter valet om två år, kommer att ändra på den tyska riktningen, säger Rainer Klute.