På andra sidan av floden Main står de två över hundra meter höga kyltornen. Med ojämna mellanrum passerar flodbåtar, oftast under nederländsk flagg, det stängda kraftverket.
Det är en solig men blåsig vinterdag vid kärnkraftverket Grafenrheinfeld, strax utanför den nordbayerska staden Schweinfurt.
Sedan år 2015 producerar kraftverket inte längre någon el, men än så länge ser man inga spår av att kraftverket skulle vara på väg att rivas.
Enligt energibolaget E.ON, som har hand om nedmonteringen, kommer arbetet att ta över tolv år. Allmänt bedöms att det kan ta betydligt längre, närmare bestämt upp till 20 år.
Största delen av de tyska kärnkraftverken är redan inne i samma nedmonteringsprocess och de sista tre reaktorerna som fortfarande är i bruk kommer likaså att köras ner i slutet av året.
– Vi gör redan nu reklam för att Tyskland på nytt ska gå in för kärnkraft. Och det kommer att ske förr eller senare, säger Britta Augustin från föreningen Nuklearia och nätverket mammor för kärnkraft.
Enligt henne må man nu avveckla kärnkraften, men teknologin och kunnandet kommer att kvarstå i många år.
Ser sig som en del av klimatrörelsen
I samband med klimatprotesterna i Tyskland kan man i dagens läge också hitta grupper som demonstrerar för att kärnkraften måste vara en del lösningen. Till de här grupperna hör också föreningen som Britta Augustin representerar.
– Genom de senaste årens klimatdemonstrationer har vi i allt högre grad tagit vår protest mot avvecklingen ut på gatan, säger Augustin som regelbundet deltar i demonstrationerna.
Att kärnkraften kunde vara en av lösningarna för att bekämpa klimatförändringen är ändå en tanke som inte alla omsätter.
I samband med en klimatdemonstration i Berlin i september blev Augustin angripen av en annan demonstrant och hennes banderoll, som förespråkade fortsatt användning av kärnkraft, förstördes.
En opinionsmätning publicerad i december säger ändå att omkring hälften av tyskarna är av åsikten att kärnkraften har en framtida roll att spela. Vilka följder det pågående ryska kriget har för den allmänna opinionen är i det här skedet för tidigt att säga.
I Europa hör Tyskland i vilket fall som helst till de länder där motståndet mot kärnkraft är starkast. Av tyskarna är 28 procent helt emot en fortsatt användning.
Till motståndarna hör också Norbert Werner, som jag träffar vid det stängda kraftverket. Han gör en cykeltur längs Main.
– På sätt och vis är jag glad över att kraftverket inte längre är i bruk. Få nu bara se hur länge anläggningen kommer att stå där den står, säger Werner.
Rysslands krig ändrar sannolikt inte på beslutet
Efter Rysslands angrepp på Ukraina har det kommit till enorma förskjutningar inom tysk politik.
Den Rysslandspolitik som i över 20 år har byggt på en strävan efter goda handelsrelationer och oupphörliga försök till dialog och förhandlingar, har nu mer eller mindre kastats på historiens skräphög.
Inom loppet av några dagar ställde Tyskland sig bakom långtgående ekonomiska sanktioner mot Ryssland, samtidigt som man slog fast enorma satsningar på det egna försvaret.
Det rysk-tyska gasledningsprojektet Nord Stream 2, som länge sågs som enbart ett ekonomiskt projekt, är i dagens läge stendött.
I skuggan av allt det här har också kärnkraftens fortsatta roll blivit en del av diskussionen.
Från de energibolag som driver de tre reaktorer som fortfarande är i användning, ser man ändå inte att en fortsättning efter år 2022 är möjlig. Man är redan nu så långt i förberedelserna att stänga också de här reaktorerna, att en kursändring inte längre är möjlig.
Ekonomi- och klimatminister Robert Habeck har visserligen meddelat att han kommer att låta utreda om det är möjligt att förlänga driftstiderna, men också han hänvisar till bolagens hållning.
För att minska på beroendet av rysk gas kommer Tyskland i ett första skede att bygga två terminaler för flytande naturgas. Därtill ska utbyggnaden av de förnybara källorna försnabbas.
Energiewende i motvind
Beslutet att avveckla kärnkraften i Tyskland fattades efter olyckan i Fukushima år 2011.
Bara några månader tidigare hade regeringen Merkel slagit fast en förlängning av driftstiderna för de tyska reaktorerna. Tanken var att vissa av de tyska reaktorerna skulle vara i användning långt in på 2030-talet.
I samband med att avvecklingsbeslutet presenterades betonade Merkel att satsningarna nu ska ligga på förnyelsebara energikällor, utan att man för den skull ska bli mer beroende av import.
På båda de här punkterna har omställningen, som går under benämningen Energiewende, ändå inte gått enligt plan.
Under de senaste åren har utbyggnaden av de förnyelsebara energiformerna, i synnerhet vindkraften, mer eller mindre stampat på stället. En stor del av de nya högspänningslinjer som ska förflytta vindkraftsel från norr till söder står fortfarande obyggda, bland annat på grund av otaliga protester.
Då man i Tyskland nu också har slagit fast att man vill avstå från kolkraften blir dessutom beroendet av importerad gas från Ryssland större. Därav den på sina håll starka politiska viljan att ta i bruk den mycket omstridda rysk-tyska gasledningen Nord Stream 2, trots Rysslands krig mot Ukraina.
Att man mot bakgrunden av det här och mot bakgrunden av att klimatkrisen hela tiden blir mer akut inte har tänkt om gällande kärnkraften, ser Britta Augustin som ett stort problem.
– Ser man på omställningen i helhet så har vi inte nått upp till målen. Det har visserligen satsats en hel del, men för att utbyggnaden ska kunna fortsätta krävs att mer skog måste förstöras och mer åkermark tas i bruk.
– Samtidigt har vi fortfarande inga lösningar för hur vi ska lagra den el som produceras, säger Augustin som ser att de förnyelsebara energikällorna och kärnkraften passar bra ihop som komplement till varandra.
”Avvecklingen har gått för långsamt”
Enligt uppgifter från den tyska statistikcentralen stod kärnkraften för nästan 15 procent av elproduktionen under det tredje kvartalet 2021.
Jämfört med samma kvartal år 2020 har såväl andelen kärnkraft som kolkraft blivit större, medan andelen el från de förnyelsebara källorna har minskat en aning. Andelen låg på ungefär 43 procent.
På grund av de höga gaspriserna har i synnerhet kolkraftens andel igen blivit betydligt större och det här kan komma att få en fortsättning, då alltså ytterligare tre reaktorer kopplades från nätet vid årsskiftet.
För tillfället produceras el av kärnkraft endast vid kraftverken Isar 2 och Neckarwestheim 2 i södra Tyskland och kraftverket Emsland i norr. Det handlar här om de nyaste reaktorerna i Tyskland, alla tre tagna i bruk i slutet av 1980-talet.
I samband med avvecklingsbeslutet år 2011 stängdes åtta av Tysklands dåvarande 17 reaktorer redan samma år.
De nio kvarvarande har stängts i olika repriser under de senaste tio åren och år 2015 stod alltså också Grafenrheinfeld i tur. Reaktorn här togs i bruk år 1981.
– Min åsikt är att avvecklingen har gått för långsamt och det har lett till att man inte har varit tvungen att bygga ut de förnyelsebara i den takt som hade varit nödvändig, säger Norbert Werner, där han stöder sig mot sin cykel prydd med kärnkraftsmotståndarnas klistermärke ”Atomkraft? Nein Danke”.
Werner oroar sig över det kärnavfall som nu mellanlagras på kraftverksområdet i väntan på att Tyskland i något skede fattar beslut om var beslutar var slutlagringen ska ske.
Jubel över buden från Bryssel och Olkiluoto
EU-kommissionen gick nyligen in för att klassa kärnkraft som grön energi, något som den tyska regeringen motsätter sig. Samtidigt välkomnar man ändå att naturgasen ska få samma stämpel.
– Det är förstås inte heller bra att vi nu för årtionden framöver förbinder oss vid gasen, säger Norbert Werner.
Kärnkraftsförespårkaren Britta Augustin å sin sida välkomnar buden från såväl Bryssel som Finland.
– Att EU-kommissionen klassar kärnkraft som en hållbar investering och att man nu ungefär samtidigt tar i bruk den tredje reaktorn i Olkiluoto, som den första i Europa på mycket länge, är förstås goda nyheter, säger Augustin.
Enligt henne är kärnkraftsfrågan igen på tapeten också i Tyskland och när De Gröna i Finland har reviderat sin syn på kärnkraften har det en betydelse också utanför landet.
– När människorna i högre utsträckning ser kärnkraft som en åtgärd för att bekämpa klimatförändringen, tror jag att det här kan få många att tänka om, säger Augustin.
Att nedmonteringen av de stängda kraftverken kommer att ta många år garanterar enligt henne att kärnkraften inte är ett avslutat kapitel då de tre sista reaktorerna stängs i slutet av året.
– Tysk kärnkraft har en framtid också efter 2022, slår Britta Augustin fast.
