Rysslands anfallskrig mot Ukraina har fått finländarna att ifrågasätta många gamla sanningar. En av dem är Ålands demilitariserade status, som har varit i kraft i nästan 170 år.
Soldater eller vapen får inte föras till Åland under fredstid och ögruppen får inte rustas.
Allmän värnplikt gäller inte ålänningar.
Nu talas det en del om huruvida det är möjligt att försvara Åland om Finland inte får ha fasta militära styrkor på öarna.
Vidare diskuteras det ryska konsulatets existens i Mariehamn. Många ser det som konstigt att demilitariseringen av de strategiskt viktiga öarna övervakas av det ryska konsulatet i Mariehamn sedan 1940.
Yles valkompass pekar på stöd för ett slopande av demilitariseringen av Åland
Demilitariseringen av Åland har stöd åtminstone i den nuvarande riksdagen.
Men då man tittar på svaren i Yles valmaskin visar det sig att hälften av de nya riksdagsledamöterna håller med – eller delvis med – om att demilitariseringen av Åland borde överges. Det största stödet för detta finns bland borgerliga partier och Sannfinländarna.
SDP:s, Vänsterförbundets och SFP:s riksdagsgrupper motsätter sig idén om att slopa demilitariseringen.
De olika regeringsalternativens syn på demilitariseringen av Åland skiljer sig från varandra: En borgerlig regering är för medan en blåröd regering är emot.
På Åland skapar diskussionen förvirring
Direktören för Ålands fredsinstitut, Sia Spiliopoulou Åkermark, beskriver den pågående diskussionen som överraskande och sorglig.
– Finland gick med i Nato utgående från att det ökar säkerheten.
Enligt Spiliopoulou Åkermark är Finland kapabelt att försvara Åland även utan att beväpna öarna.
– Tekniken som används i dag gör att närvaron inte är viktig. Det är möjligt att övervaka Östersjön mycket mer effektivt på avstånd.
Enligt henne kan Finland inte ändra avtalet ensidigt. Det skulle kräva att omständigheterna väsentligt har förändrats eller att den andra parten har brutit mot avtalet.
– Men ingen har påstått att Ryssland eller något annat land har brutit mot demilitariseringen av Åland, säger Spiliopoulou Åkermark.
Vi plockar själva fram våra spöken
Elisabeth Rehn, tidigare försvarsminister
Svenska folkpartiets tidigare försvarsministrar Elisabeth Rehn och Jan-Erik Enestam undrar var diskussionen om Ålands status kommer ifrån.
– Försvarsmakten har detaljerade planer på hur man ska skydda Åland och hur man ska agera om något händer där, säger Rehn.
Hon påpekar att inte ens Nato ser demilitariseringen av Åland som ett problem.
– Men nu startar vi en intern diskussion om det här, som inte har kommit från utlandet. Vi plockar själva fram våra spöken.
Ett onödigt risktagande och provocerar bara Ryssland
Jan-Erik Enestam, tiidgare försvarsminister
Jan-Erik Enestam ser ingen anledning att börja avveckla demilitariseringen av Åland i nuläget.
– Hela Östersjön blir snart Natos innanhav och då fungerar artikel fem. Vi vet av erfarenhet att inget Natoland har blivit attackerat, och Finland kommer inte heller att attackeras.
Enligt Enestam kommer Ryssland bara att få mer vatten på sin kvarn av den här typens diskussion och en bekräftelse på sina påståenden om att fienden beväpnar sig och närmar sig.
– Det är ett onödigt risktagande och provocerar bara Ryssland, säger Enestam.
Det ryska konsulatet är en följd av internationella avtal
Ryssland har bevakat demilitariseringen av Åland sedan vinterkrigets slut 1940. Det ryska konsulatet i Mariehamn orsakar en del irritation bland lokalbefolkningen.
Ålands lantråd Veronica Thörnroos säger att det kan verka lite konstigt med ett ryskt konsulat, men hon påpekar att konsulatet finns där på grund av internationella överenskommelser.
Och Ryssland vill för sin del hålla sitt konsulat på Åland. Det ryska utrikesministeriet kommenterade på lördagen det finländska medborgarinitiativet som kräver att konsulatet ska avskaffas.
Artikeln bygger på Yleuutisets artikel Ahvenanmaata ei pidä remilitarisoida, sanoo entinen puolustusministeri ja kutsuu keskustelua turhaksi riskinotoksi ja Venäjän provosoinniksi skriven av Päivi Lakka.