Därför finns det så få vindkraftverk i Nyland

Av Finlands cirka 1 400 vindmöllor finns endast fyra stycken i Nyland, trots att det är där de största elbehoven finns. Orsakerna är flera; folk, fåglar och försvarsmakten bromsar utvecklingen.

I början byggdes vindkraften mest i de västra delarna av Finland, eftersom vindförhållandena var bättre där än i till exempel skogstäta öst.

Nu kan man utnyttja vinden på fler områden eftersom utvecklingen har gått framåt.

– Det skulle vara bra om man kunde bygga vindkraft på många olika håll i Finland. Det skulle göra elnätet mera balanserat. Ju mer man bygger där elen behövs, desto mindre behöver man investera i nätverken, säger Anni Mikkonen, vd för vindkraftsföreningen i Finland.

Nainen seisoo ulkona tuulisessa säässä.
Anni Mikkonen ser potential i havsvindkraften. Bild: Sasha Silvala / Yle

Nyland har en stor befolkningsmängd och är tätt bebyggt, och det gör att det är svårt att hitta lämpliga områden där vindkraften passar in. På en del obebyggda områden finns dessutom naturvärden som inte får röras.

Havsvinden är outnyttjad

Däremot skulle det finnas både utrymme och gynnsamma vindar ute till havs, men där har försvarsmakten sagt nej.

– Mitt i Finska viken, mellan Finland och Estland, går en smal korridor. Den genomkorsas av livlig trafik i Finska viken och Östersjön med flygplan, fartyg och ubåtar. Försvarsmakten måste kunna övervaka den här trafiken dygnet runt och varje dag, säger Jussi Karhila, ingenjör vid försvarsmakten.

Ryssland har kränkt det finländska luftrummet igen.
Försvarsmakten måste kunna hålla stenkoll på trafiken i området. Bild: Yle Nyhetsgrafik

På vilket sätt skulle vindkraftverken störa försvarsmaktens verksamhet?

– Vindkraftverk orsakar störningar på våra övervakningssensorer. De roterande vingarna bildar skiftande målmärken och motsvarar stridsflygplanens hastigheter. Vindmöllornas torn och maskinrum orsakar starka reflektioner. Dessutom bildas en blind fläck bakom vindkraftverken och då ger föremål bakom dem inget utslag, säger Karhila.

– Försvarsmaktens motstånd är förståeligt, men det borde hittas tekniska lösningar som gör att det kan lyckas, säger Anni Mikkonen.

Radartorn på Jussarö
Bild: Linus Westerlund / Yle

Radar skyddar fåglarna

Förutom försvarsmakten påverkas möjligheterna till vindkraft i havet också av den stora mängden sjötrafik som finns i området och att ett av flyttfåglarnas huvudstråk finns där. Anni Mikkonen ser lösningar på båda problemen.

– Det är tekniskt ganska enkelt att skydda fåglarna. Vid Vetenskärs vindkraftspark i Björneborg finns en fågelradar som reagerar på fåglar som är över en viss storlek. När fåglarna närmar sig skickar radarn signaler till vindkraftverket som då automatiskt stannar. Det har gjort att man har lyckats undvika att fåglar krockar med vindkraftverken och förlusterna i elproduktionen har varit ganska små.

– När det gäller sjöfarten anser jag att det är möjligt att komma överens genom bra planering och placering av vindkraftverken. Största utmaningen är nog att hitta tekniska lösningar som kan minska påverkan på försvarsmaktens sensorer, säger Mikkonen.

Radar som varnar vindkraftverk för fåglar.
Så här såg det ut i Björneborg 2016 när projektet med fågelradarn inleddes. Bild: Jari Pelkonen / Yle

Försvarsmakten är första anhalten

Försvarsmakten har mellan 2011 och mars 2023 gett positiva utlåtanden till sammanlagt 22 719 vindkraftverk i Finland, varav 87 finns i Nyland.

Vilka de projekten är och när de har fått ett ja är inte offentliga uppgifter. Men det är hur som helst försvarsmakten som är första anhalten när en ny etablering blir aktuell.

– Företagen har lärt sig att det inte lönar sig att göra något innan de har fått ett utlåtande från försvarsmakten. Det är alltså först när de har fått ett ja därifrån som de börjar förhandla med markägare och kommuner, säger Mikkonen.

Vindkraftsturbin fotat nerifrån.
Bild: Taneli Kärki / Yle

Nio möllor planeras

Anni Mikkonen hoppas att det finns nya projekt med i statistiken som försvarsmakten har uppgett.

– Vi uppdaterar statistiken två gånger per år och kanske det finns nya projekt i Nyland i vår uppdatering nu på våren. Det skulle vara bra, säger Mikkonen.

Nylands enda nuvarande vindkraftspark finns i Hangö och består av fyra vindmöllor som byggdes år 2004.

I Nylands etapplandskapsplan finns fyra områden som anses vara lämpliga för vindkraft i industriell skala. De finns alla i östra Nyland.

En karta över Nyland som visar var det finns lämpliga områden för vindkraftverk.
Bild: Nylands förbund

Planen ger också möjlighet till lokal vindkraftsproduktion, det vill säga parker som består av färre än tio vindmöllor. Några mindre projekt är redan på gång.

– I Tetom i Lovisa finns det planer på att bygga åtta vindmöllor och på Kärringmossen i Esbo ska man bygga en vindmölla. Det är bara en mölla, men det är bättre än ingen alls, säger Anni Mikkonen.

Östra Finland också en vit fläck

Även i östra delarna av Finland finns det få vindkraftsparker och också där har försvarsmakten ansetts vara en bromskloss. Men på försvarsmakten håller man inte med om det.

– I motsats till vad som vanligtvis skrivs, är antalet positiva utlåtanden för det här området ganska stort. Nära den östra gränsen, 0-100 km ifrån, har 76 projekt med 1 058 vindkraftverk fått ett positivt utlåtande från oss, säger Jussi Karhila, ingenjör vid försvarsmakten.

– Orsakerna till att det inte byggs vindkraftverk i östra Finland finns någon annanstans än inom försvarsmakten, fortsätter han.

Niinimäen tuulipuiston tulevaa aluetta, metsää, Pieksämäen Mataramäessä.
I skogen i Pieksämäki ska det produceras vindkraftsel i slutet av 2024. Bild: Esa Huuhko / Yle

Och visst finns det också andra hinder, till exempel de vida insjöområdena. De förhindrar byggen av större vindkraftsparker.

Dessutom borde också stamnätet förstärkas i fall projekten ska kunna förverkligas.

Ett stort projekt är i alla fall på gång, mitt i skogen i Pieksämäki byggs områdets första stora vindkraftspark. Om knappa två år ska 22 vindkraftverk stå klara för produktion.