– Oj nej, suckade mina föräldrar då jag berättade att jag tänkte bli vegan. Nu har dom vant sig och äter snällt vad jag lagar.
Så här beskriver femtonåriga Martta Ainali att det var då hon vid årskiftet beslöt att enbart äta helvegetariskt.
Vi borde alla gå in för en mer växtbaserad kost och för många unga är det här ett aktivt val. Det syns också bland recepten och i butikshyllorna att många skiftat mot en mer grön kost.
Att bläddra i gamla receptsamlingar och jämföra dem med dagens recept ger en perspektiv. Vad vi har lagat och hur vi hanterat och tillrett råvarorna förr och nu säger en hel del om vad som hänt med vår matkultur.
Hyllorna fyllda med färdigmat
Vad sägs om pudding på kojuver eller kokt tunga till middag? Långkok och inälvsmat finns inte på vardagsmenyn längre.
Vi lever på många sätt ett mycket enklare liv idag då vi kan kila till hörnbutiken dygnet runt och köpa färdigt styckade och strimlade produkter av de mest varierande slag.
Att en apelsin var en sensation ännu på 1950-talet har man svårt att förstå då man ser dagens utbud av exotiska frukter och grönsaker.
För att inte tala om hyllorna med färdigmat och rader av såser och livsmedel från hela världen.
Vad har den här förändringen gjort med våra kunskaper? Kan vi idag längre laga mat från grunden då det finns så mycket färdigmat att tillgå. Och hur påverkar utbudet våra måltidsvanor?
Som mamma och matmänniska kan jag tycka att det är sorgligt med familjer som äter vid olika tider och på olika platser till och med då de är hemma samtidigt.
Elisabeth Eriksson, hushållsrådgivare
Elisabeth Eriksson lär ut matlagning på Marthaförbundet och besöker familjer för att lära ut hushållsknep och ge råd kring god och billig vardagsmat.
Hon har besökt otaliga hem och menar att kunskapsnivån varierar stort.
Det finns de som är väldigt matintresserade och älskar att laborera i köket, bjuda hem folk på middag och njuter kring matborden.
Så finns det en hel del familjer som saknar kunskap och där man helt enkelt inte prioriterar den gemensamma tiden vid matbordet.
- Man äter i sängen eller framför tv:n. Själva matbordet kan vara belamrat av pappershögar och annat kramasch, berättar hon.
Det handlar inte nödvändigtvis heller om att det skulle vara skralt i kassan. Det är snarast en prioriteringsfråga där måltiden helt enkelt inte anses som någonting viktigt.
- Som mamma och matmänniska kan jag tycka att det är sorgligt med familjer som äter vid olika tider och på olika platser till och med då de är hemma samtidigt.
Måltidsvanorna formas i barndomen
Att nu och då lämna bort den gemensamma middagen är inget att oroa sig över, menar Elisabeth Eriksson, men att familjer helt och hållet prioriterar bort middagsgemenskapen är skrämmande.
Det är i barndomen som ens måltidsvanor formas. Allt från hur man sitter tillsammans och beter sig kring ett middagsbord till hur man håller i en gaffel. Allt det här är kunskap och vanor man i sin tur för vidare till sin familj.
– Jag stöter på unga vuxna som känner sig osäkra och borttappade kring hur de ska bete sig i studielivet och arbetslivet då de inte är vana vid att umgås och föra samtal kring ett måltidsbord.
Kunskap och uppskattning korrelerar
Kunskapsnivån och uppskattningen korrelerar med varandra. Ju mer man lagar mat och blir van i köket desto mer uppskattar man råvarorna och själva måltiden.
Och uppskattning behövs mer än någonsin, säger Sandra Mellberg, också hon kostrådgivare på Marthaförbundet.
– Både uppskattningen av vår egen livsmedelsproduktion och uppskattningen för hälsosam mat är nyckelfrågor för vartåt vi styr vår konsumtion.
Mamma och pappa, jag har blivit vegan!
En välkommen trend är den ökade efterfrågan på kurser där man lär sig laga god vegetarisk mat. Det är många föräldrar till tonårsbarn som anmält sig till kurserna för att få inspiration och kunskap.
I de här fallen är det ungdomarna i familjen som meddelat att de blivit veganer och då har föräldrarna valt att också lägga om sin kost.
- Den stora skillnaden från förr är att barnen idag är mer delaktiga i köket än tidigare, säger Elisabeth Eriksson.
Idag är det ofta ungdomarna som kommer med idéer och förslag på vad man kan tillreda. På sociala medier och på nätet finns hur mycket inspiration som helst.
Grisfötter och kokt tunga är inget som dyker upp i våra mattidningar längre. I stället hittar man mer helvegetariska recept där.
Visst har det skett en förändring i både recept och utbud. Man kan tycka allt möjligt om livsmedelsindustrin och vartåt den styrt vår konsumtion. Det vi åtminstone kan tacka den för är det stora utbudet av produkter som är gjorda av växtprotein som den utvecklat fram.
- Tack vare det stora utbudet har man idag möjlighet att prova på baljväxter och olika veganprodukter som finns i affärerna, och det är en bra sak, konstaterar Elisabeth Eriksson.