I tio år har Nylands andel av landets arbetslösa ökat och under de senaste åren har speciellt långtidsarbetslösheten skenat iväg.
Långtidsarbetslöshet har varit sällsynt i Nyland. Men nu utgör den ett massivt arbetsmarknadsproblem, visar Arbets- och näringsministeriets färska analys.
Situationen beskrivs som ”Nylands kollaps”. I Nyland bor en tredjedel av landets befolkning. Samtidigt finns här nästan hälften av alla som varit arbetslösa i över fem år.
Orsaken till att problemen hopas i Nyland kan delvis förklaras som en konsekvens av coronapandemin då många hamnade utanför sysselsättningstjänsterna på grund av permitteringar.
”Det är förståeligt att de långtidsarbetslösas andel av alla arbetslösa växer då majoriteten av dem som är nära arbetsmarknaden nu har fått jobb och de som blir kvar är svårsysselsatta”, skriver Minna Helenius som är direktör för Nylands arbets- och näringsbyrå i ett e-postmeddelande till Svenska Yle.
En annan trolig orsak är urbaniseringen. Personer som inte hittar jobb verkar i allt högre grad flytta till Nyland där det finns många lediga jobb, enligt Tallamaria Maunu, ledande sakkunnig på Arbets- och näringsministeriet.
Ett särdrag i Nyland är att invandrarnas andel av de långtidsarbetslösa är relativt stor, vilket beror på utmaningarna med integrationen, berättar Helenius.
I Nyland talar var tredje arbetslös ett annat språk än finska och svenska och av de långtidsarbetslösa är andelen 26 procent.
Kvar finns svårsysselsatta
Petteri Orpos mål är 100 000 nya sysselsatta. En stor del av dem är personer som är svåra att sysselsätta.
De stora städerna har det största utbudet av lediga arbetsplatser men också flest arbetslösa. Lösningen är att bättre matcha arbetsplatserna i Nyland, säger understatssekreterare Elina Pylkkänen vid Arbets- och näringsministeriet.
Enligt Pylkkänen kan arbetslösa ha svårt att klara sig i stora städer där levnadskostnaderna är höga.
– Om det bara finns arbetstillfällen som är lägre betalda så kanske det inte lönar sig att ta emot dessa jobb, eftersom arbetslösa är rädda för att FPA kommer att dra in exempelvis bostadsbidraget helt och hållet, säger Pylkkänen.
Unga ska fångas upp i tid
Den nordiska modellen fokuserar på att hjälpa direkt när personen blir arbetslös.
De tre första månaderna är avgörande: då ska tjänstemannen ha aktiv kontakt med kunden med två veckors mellanrum. Efter det följer en lugnare period på tre månader och sedan igen tre aktiva månader.
Vissa kunder behöver helt klart lite mer piska än morot
Martin Nybom, ledande egen coach
Nylands problem begränsar sig inte till huvudstadsregionen.
Martin Nybom är ledande så kallad egen coach med ansvar för kommunförsöket för sysselsättningstjänster i Raseborg och Hangö.
Den nordiska modellen som nu varit i kraft i ett drygt år lämpar sig speciellt väl för unga som är arbetslösa för första gången, anser Nybom.
– De behöver den aktiva kontakten och hjälpen med att sköta sina ärenden, säger Nybom.
Enligt honom har mottagandet varierat.
– Vissa kunder behöver helt klart lite mer piska än morot, medan andra blir arga och sura och tappar lusten helt och hållet.
”Jag kan inte utvecklas som person i mitt arbete”
Martin Nybom ser det ibland som sin uppgift att få yngre människor att inse att man behöver jobba för att kunna livnära sig.
Han berättar om trettioåringar som velat byta jobb för att de upplever att de inte kan utveckla sig själva som person i sitt nuvarande jobb.
– Det finns jobb. Ibland måste man sänka ribban för att ta emot arbete som man inte direkt tycker är ens drömjobb. Men det tär alltid på självkänslan, säger Nybom.
Martin Nybom berättar att han har kollegor som förlorat sin nattsömn på grund av att de oroat sig för alla förändringar, paragrafer och strulande system.
I genomsnitt har en tjänsteman i Nyland 132 kunder på sitt ansvar, uppger Minna Helenius vid Nylands arbets- och näringsbyrå.
Siffran är från ett år sedan och gäller både för arbets- och näringsbyråerna och kommunförsöken.
Nybom berättar att hans kollega har 190 arbetslösa på sitt bord.
– Det är hiskeligt mycket om man ska leva upp till att träffa kunderna med jämna mellanrum, säger Nybom.
STTK:s chefsekonom Patrizio Laina har räknat ut att det skulle behövas dubbelt så mycket resurser för att kunna kalla den finländska modellen nordisk, i och med att man i andra nordiska länder sätter dubbelt så mycket pengar på sysselsättningstjänsterna. En beräkning som Nybom kan hålla med om.
– Vi borde vara dubbelt fler för att kunna leva upp till den modellen. Om tanken är att vi ska kunna träffa våra kunder med typ två veckors mellanrum och faktiskt ge dem personlig service, så hinner vi inte, säger Nybom.
”Det blir en Kafka-grej”
I Finland brukar man skapa strikta regler för hur man ska gå till väga, eftersom man tänker att det då är rättvist och alla blir behandlade på samma sätt. Men faktum är att alla människor inte är likadana, säger Martin Nybom.
Som exempel nämner Nybom skyldigheten att rapportera hur många jobb man sökt. Systemet innebär stora mängder byråkrati.
Tjänstemännen måste följa upp att jobbsökningen är ifylld på nätet inom utsatt tid. Om inte så innebär det mer byråkratiskt arbete och utredningar.
– Det blir en Kafka-grej av det hela. Som tjänstemän tycker vi att vår tid snarare går åt till att fylla i de administrativa programmen och se till att kundernas uppgifter stämmer överens med reglerna än att helt enkelt hjälpa dem att hitta arbete. Det är det som är det tokiga i det här systemet.
– Det är ibland ganska olustigt att vara i kontakt med en kund med två veckors mellanrum om man inte har något genuint att erbjuda.
Terese Hägglund köper inte politikernas vision om aktivare arbetslösa: ”Ganska korkat”
Personer som varit utan arbete länge är i regel äldre, har flera sjukdomsdiagnoser eller är lågutbildade. Nybom har ibland kunder som är i så dåligt skick att de inte kan jobba.
– Det kan handla om depression eller att man inte riktigt klarar av att sköta om sig själv. Saker som ibland kan vara svåra att få läkarintyg för. Man behöver en helt annan typ av hjälp än arbete. Man behöver kanske vård och rehabiliterande verksamhet. Där har vi stora utmaningar, säger Nybom.
Hälsogranskningarna strular
Bristen på resurser inom vården gör att arbetslösas hälsoproblem i regel undersöks för lite och att arbetslösa personer använder vårdtjänster mer sällan än människor gör överlag. Det berättar Erja Kononen som är servicechef vid Nylands arbets- och näringsbyrå.
På Nylands arbets- och näringsbyrå har man lagt märke till att styrningen av kunderna till hälsogranskningar haltar, vilket fördröjer registreringen av sjukdomsdiagnoser.
Martin Nybom anser att det finns personer som helt klart borde bli sjukpensionerade, men att det inte alltid är så lätt att få ett läkarintyg som bekräftar att man har rätt till det.
– Det känns ganska förskräckligt att hålla på och säga till en 61-åring som har kronisk ryggsmärta att ”nu måste du bara söka jobb”. Samhället skulle spara pengar på att de som faktiskt är i dåligt skick skulle få sin sjukpension.
Att träffa dem tar bort tid från att hjälpa dem som på riktigt skulle kunna föra på arbete, anser Nybom. Det långsiktiga tänkandet saknas ibland hos beslutsfattarna.
– En ung som hamnar på dåliga vägar blir i det långa loppet dyr för samhället.