Arvsskatten är inte direkt någon populär skatt. Nästan hälften av finländarna är redo att slopa arvsskatten och ersätta den med en skatt på ärvd egendom som säljs med vinst.
Men det här kan leda till att man i slutändan betalar mer skatt än vad man skulle göra om arvsskatten bevaras som sådan, bedömer Skattebetalarnas centralförbunds verksamhetsledare Teemu Lehtinen.
60 procent av arvingarna ärver mindre än 20 000 euro, och betalar alltså ingen arvsskatt alls. 97 procent av arvingarna ärver å sin sida under 200 000 euro, och betalar 10 procent i arvsskatt. Om man realiserar egendom, oavsett om den är ärvd eller inte, så är skatten på den eventuella vinst som uppstår 30 eller 34 procent beroende på värdet på vad man säljer.
– Förlorarna i det här förslaget skulle sannolikt vara de som ärver egendom, till exempel hus eller aktier, och som vill sälja den. Då uppstår överlåtelsevinst, vars beskattning lätt kan vara högre än arvsskatten. Arvsskatten är ändå rimlig jämfört med skatten på överlåtelsevinst, säger Lehtinen.
Arvsskatten innebär också ett märkbart klirr i statskassan. Förra året fick staten ungefär 900 miljoner euro in i arvs- och gåvoskatt.
Dessutom anses arvsskatten vara en effektiv skatt, enligt Finlands Banks processchef Essi Eerola. Det här betyder att skatten har en liten inverkan på människors ekonomiska beteende, som till exempel hur villig man är att jobba.
– Dessutom jämnar arvsskatten ut förmögenhetsskillnader, vilket är bra med tanke på jämlika möjligheter i samhället, säger hon.
Arvsskatten vållar problem för många – skatten går allt oftare till utmätning
Rättelse den 23.6.2023 klockan 10:26: Termen ”överlåtelseskatt” har ersatts med rätt terminologi.