I april hoppade Anette Karlsson, Marianne Korpi och Markus Pietikäinen av från SDP:s fullmäktigegrupp inom Östra Nylands välfärdsområde och bildade en egen fullmäktigegrupp. De sade sig då vara trötta på den dåliga stämningen inom SDP:s fullmäktigegrupp och det att de svenskspråkiga SDP:arna inte fick sina röster hörda.
Den senaste förvecklingen kom i juni när kommunorganisationen Borgå socialdemokrater beslöt att tillfälligt stänga av Karlsson och Korpi från kommunorganisationens verksamhet och SDP:s fullmäktigegrupp i Borgå eftersom det är mot partiets regler att bilda en egen grupp inom välfärdsområdet.
De flesta svenskspråkiga SDP:arna hör till partidistriktet FSD, Finlands svenska socialdemokrater, medan de finskspråkiga i Nyland hör till Uudenmaan sosiaalidemokraatit. I SDP:s fullmäktigegrupp inom Östra Nylands välfärdsområde har endast de som hör till Uudenmaan sosiaalidemokraatit rösträtt när det kommer till att dela ut förtroendeuppdrag. Det här är något Anette Karlsson ser som ett stort problem. Så här säger hon i en tidigare artikel:
– Jag tycker det är jätteallvarligt att utesluta svenskspråkiga från partiets beslutsfattande inom välfärdsområdet. Och det är nog en stor värderingsfråga för mig om man inte kan korrigera en sådan sak.
Varför får de som hör till Finlands svenska socialdemokrater inte rösta, och görs något åt saken? Det försöker vi ta reda på i den här artikeln.
För den här artikeln har vi hört Dimitri Qvintus som är ordförande i partidistriktet Finlands svenska socialdemokrater, FSD, samt Joona Räsänen som är ordförande i det nyländska partidistriktet Uudenmaan sosiaalidemokraatit.
Ett klargörande kan vara på sin plats. Rösträtten det talas om i artikeln gäller alltså tillfällena då SDP:arna som är invalda i välfärdsområdesfullmäktige ska välja hur förtroendeuppdrag, olika politiska poster, delas ut mellan dem. Alla, oberoende av språk och distrikt, har nog rösträtt i välfärdsområdets frågor.
Därför saknar FSD-medlemmarna rösträtt
SDP har sammanlagt 13 partidistrikt. De sköter om kommunikationen mellan de lokala och kommunala föreningarna och partiets ledning. Vanligtvis ansvarar ett distrikt för ett visst område, men FSD har ingen sådan geografisk begränsning.
Hur förtroendeuppdragen delas upp mellan SDP-politikerna inom ett välfärdsområde bestäms, enligt partiets regler, av partidistriktet som sköter området.
I Nylands fall är det Uudenmaan sosiaalidemokraatit som bestämmer hur förtroendeuppdragen inom de nyländska välfärdsområdena delas ut eftersom de har ansvar för den här delen av landet.
– De som hör till FSD har rösträtt på FSD:s distriktsmöten, de har inte rösträtt på det nyländska distriktets möten, säger Räsänen.
Eftersom man vet att det i Nyland finns SDP:are både från Nylands distrikt och från det finlandssvenska distriktet så har man kommit överens om att samarbeta.
– Genast efter välfärdsområdesvalet diskuterade vi hur förtroendeuppdragen fördelas så att också de som hör till FSD har fått sådana. Enligt min tolkning har det här inte utgjort ett sådant problem som skulle kunna ligga till grund för det vi sett i östra Nyland, säger Räsänen.
Eftersom Nyland har en särlösning med fyra välfärdsområden istället för ett, så har partidistriktet Uusimaan sosiaalidemokraatit tagit i bruk en modell med områdesgrupper som inte används på andra håll i landet.
Istället för att de invalda SDP:arna från alla nyländska välfärdsområden tillsammans skulle bestämma om hur förtroendeuppdragen fördelas, så tas besluten skilt för varje välfärdsområde i områdesgrupperna. I Östnyland bestämmer östnylänningarna och i Västnyland västnylänningarna, och så vidare.
När en områdesgrupp har kallats samman, så har också FSD:s medlemmar bjudits in.
– Inom de här områdesgrupperna har vi just aldrig behövt rösta. Jag tror akilleshälen finns någon annanstans, säger Räsänen.
Det här är alltså bakgrunden till att FSD:s medlemmar inte får rösta om förtroendeposterna på det nyländska distriktets möten. Både Räsänen och Qvintus säger att samarbetet mellan FSD och Uudenmaan sosiaalidemokraatit har fungerat bra och att det inte har lett till problem på andra håll än i Östnyland.
”FSD lyckades extremt bra i förtroendeuppdragsförhandlingar efter välfärdsområdesvalet, och samarbetet med Uudenmaan piiri var mycket bra. Eftersom välfärdsområden är en ny grej för alla, håller distrikten på att skapa klara och tydliga riktlinjer till exempel om fördelningen av förtroendeuppdrag och att allas röst blir hörd. Det är ingen språkfråga, utan ett organisatoriskt problem som håller på att klargöras”, skriver FSD:s ordförande Dimitri Qvintus per e-post.
Interna konflikter visade på problem med systemet
Räsänens tolkning är att bråket fått sin början i arbetet inom fullmäktigegruppen i östra Nylands välfärdsområde.
– Av en orsak eller annan har förtroendet smulats sönder och det har lett till en sådan här tråkig spiral, säger Räsänen.
Qvintus från SFD säger att distriktet gör allt de för egen del kan för att lösa konflikten inom välfärdsområdet i Östnyland, så att det ska finnas en fungerande SDP-grupp.
”Det är klart att lokala konflikter mellan människor är beklagliga och att de tar krafter och energi från det viktiga arbete som socialdemokraterna har fått mandat för. FSD har hela tiden betonat starkt att vi inte accepterar ett osakligt beteende, säger Qvintus.
Efter att krisen i Östnyland började har partidistriktet i Nyland och det finlandssvenska partidistriktet haft flera diskussioner. Enligt Räsänens uppfattning ligger det ingen sten och klämmer i skon mellan FSD och Uudenmaan sosiaalidemokraatit.
Borgå svenska socialdemokrater har skrivit till FSD:s styrelse om att de är besvikna på att FSD inte gjort mer åt den saknade rösträtten. De har bett FSD att föra saken till partistyrelsen för att kunna ändra på reglerna.
”FSD och Uudenmaan piiri håller som bäst på att utarbeta ett samarbetsavtal för att göra situationen klarare, bland annat gällande fördelningen av förtroendeuppdrag. Vi vill också fixa det att alla har rösträtt i fortsättningen”, skriver Qvintus.
Räsänen däremot tror inte det kommer att bli ändring på reglerna om vem som får rösta.
– Det skulle krävas att reglerna ändras på partinivå. Jag har åtminstone själv inte hört att något sådant skulle vara på gång, säger han.
5.7.2023 klockan 10:28: Ett klargörande om rösträtten har satts in ovanför den första mellanrubriken.