Ett känt sätt att kringgå sanktionerna är att inte exportera varor till Ryssland direkt. Mikko Kivikoski som är biträdande chef för Utrikesministeriets östavdelning säger att varor som inte får säljas till Ryssland från Europa exporteras till ett tredje land så som Turkiet eller Kazakstan.
– Därifrån exporteras de sedan som nya produkter till Ryssland. Här har företagen ett stort ansvar. De måste se till att de har tillräcklig kunskap om sina kunder eftersom det i de tredje länderna finns många aktörer som arbetar med att kringgå sanktionerna. Alla måste bidra för att göra sanktionerna så effektiva som möjligt.
Sanktionerna läcker
Flera finländska bolag har exporterat varor till Ryssland under kriget i Ukraina. Det visade Yles granskande journalister på MOT-redaktionen i en artikel som publicerades i måndags.
I artikeln framkommer ändå ingen handel som direkt skulle bryta mot EU:s sanktioner mot Ryssland. Delvis utnyttjar exporten ändå kryphål i restriktionerna. En professor bedömer att handeln kan förlänga kriget.
När Mikko Kivikoski talar om vikten av att alla bidrar till att göra sanktionerna effektiva hänvisar han till EU:s senaste och elfte sanktionspaket som godkändes den 23 juni.
– Det är ingen hemlighet att Ryssland till en del lyckas kringgå sanktionerna. Därför fokuserar det färska sanktionspaketet på att hindra försöken att kringgå sanktionerna mot Ryssland.
Många olika restriktioner
Läget kompliceras av att olika länder har utfärdat olika restriktioner. Förutom EU har också länder som USA, Storbritannien och Australien sina egna restriktioner. Många västsinnade länder som Norge, Sydkorea, Singapore och Japan har också anslutit sig till någon av de de här sanktionerna.
Men det finns också många stora länder som Turkiet, Indien, Sydafrika och Brasilien som har meddelat att de inte tänker tillämpa dessa sanktioner. De idkar handel med Ryssland som vanligt.
Mikko Kivikoski påpekar ändå att de länder som tillämpar sanktionerna representerar en stor del av världens bruttonationalprodukt.
– Hit hör ju till exempel G7-länderna Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Storbritannien och USA.
Rysslands ekonomi kommer inte att kollapsa
Lite överraskande är målet med sanktionerna, förklarar Kivikoski, inte att få Rysslands ekonomi på knä. Det är lätt att få en annan uppfattning om man följer den internationella mediebevakningen om kriget i Ukraina.
Ända sedan de första sanktionerna infördes har deras effekt varit föremål för omfattande diskussion, och ofta har den byggt på prognoser om hur snabbt Rysslands ekonomi väntas krascha.
Mikko Kivikoski betonar att de sanktioner man har beslutat om är så kallade smarta sanktioner.
– Sanktionernas mål är att försämra Rysslands förmåga att föra krig, och stoppa Rysslands aggressioner i Ukraina.
Sanktioner kräver tålamod
Idén med sanktioner är inte ny. Västvärlden har länge haft sanktioner mot länder som Iran och Nordkorea. Senast infördes sanktioner mot Syrien.
– Men länders ekonomier brukar inte kollapsa oberoende av hur stränga sanktioner man inför. Inget lands ekonomi har någonsin lamslagits helt, och det kommer inte heller att ske. Länderna hankar sig ändå fram på något sätt även om de har försatts i handelsblockad eller är utsatta för sanktioner, säger Mikko Kivikoski.
Därför tillåter sanktionerna hela tiden både import och export mellan Ryssland och andra länder.
Mikko Kivikoski sällar sig ändå till dem som säger att sanktionerna trots det här påverkar Rysslands ekonomi och förmåga att föra krig.
– Ett exempel på det är att Ryssland tvingas använda mycket resurser på att kringgå sanktionerna när det gäller till exempel halvledare och högteknologi. De måste skapa handelsrutter med vilka de fortsättningsvis kan importera dessa produkter trots sanktionerna. Även om Ryssland på det här sättet lyckas komma över produkter som omfattas av sanktionerna stiger kostnaderna och produkternas pris.
Att påverka ett land genom ekonomiska sanktioner är ett långsiktigt arbete som kräver tålamod. Ryssland bedöms ha pengar för att fortsätta som nu i ungefär två års tid. Mikko Kivikoski påpekar också att Ryssland under sin historia har visat sig ha en ganska stor förmåga att klara sig genom svåra tider.
När det gäller Finlands handel med Ryssland har den minskat betydligt. Ett undantag är Norilsk Nickels nickelfabrik i Harjavalta som är i rysk ägo. Den importerar fortfarande malm från Ryssland och har också en del export till Ryssland.
– I övrigt börjar handeln mellan Finland och Ryssland vara ganska försumbar, säger Mikko Kivikoski.