Sedan början av året ska textilier återvinnas i allt större utsträckning. Därför måste också avfallsbolag som Stormossen ordna med insamling av avlagda textilier.
Stormossen valde faktiskt att tjuvstarta insamlingen i höstas. Det gjorde de för att försäkra sig om att allt skulle fungera när den nya lagen trädde i kraft vid årsskiftet. Och det gav faktiskt resultat. Servicechefen Timo Lehtola förklarar:
– För tillfället har vi inga insamlingskärl vid ekopunkterna. Vi testade ett ställe i Stenhaga i Vasa i oktober när vi tjuvstartade. Det kom allt möjligt skräp dit: mjölkpaket, löv, kvistar.
– Så vi tog bort det och bestämde att vi samlar in det bara vid återvinningsstationerna. Det är låsta ställen utanför öppethållningstiden och vi kan kontrollera dem också. Då får vi bättre kvalitet på textilierna och de kan återvinnas bättre.
Mellan Solf och Sundom finns en av Stormossens tretton återvinningsstationer. Den har öppet på torsdagar och där finns det ett insamlingskärl för avlagda textilier direkt vid infarten.
Där träffar vi Tommi Talvitie som är arbetsledare för återvinningsstationerna på Stormossen. Tillsammans tittar vi in i kärlet och det visar sig att det sker misstag till och med på stationerna.
Inne i kärlet finns nämligen en dyna, någonting som inte går att återvinna utan ska brännas. Det är stor ruljans när vi är på stationen och personalen kan omöjligt ha ögonen på alla de olika insamlingspunkterna som finns på området.
Misstag sker, men på stationerna kan de lätt rättas till.
– Det där var inte rätt men vår personal sorterar det här på ort och ställe så att det sedan hamnar i rätt kärl.
Inte ännu allmänt känt
Tommi tycker inte heller att alla är medvetna om att textilier ska samlas in skilt från andra sopor.
– Många kunder slänger kläder i kärlen för brännbart. De packar kläderna i en påse och kastar den dit.
Inne på stationsområdet håller Solfbon Lucas Esselström på att kasta sopor i olika containrar. Han var också omedveten om den nya möjligheten att föra obrukbara textilier och klädesplagg till återvinningsstationerna.
– Jag brukar föra avlagda textilier till Röda korset. Men nu, när jag vet att den här möjligheten finns kommer jag säkert också att föra en del hit.
Men det finns alltså en hel del saker som inte ska kastas tillsammans med de avlagda textilierna. Timo Lehtola räknar upp:
– Vi samlar inte in helt förstörda textilier, inte heller regnjackor, bälten, underkläder, strumpor, skor och sånt. Det tar vi bort.
Hur är det med tekniska textilier som finns i till exempel vandringskläder?
– Vi tar emot dem, men de kan inte återvinnas som nya fibrer, tyvärr. Om de är i bra skick kan de återanvändas annars far de till brännbart avfall.
Ökad acceptans
Det är alltså ännu en liten väg att gå tills allt blir som det ska. Men siffrorna visar att det går åt rätt håll. Timo Lehtola redovisar de aktuella siffrorna:
– Numera samlar vi in tre eller fyra gånger mera textilier än när vi började i oktober. Folk har alltså vaknat. Det började öka i januari när medierna berättade om den nya avfallslagen. Och förra månaden fick vi den hittills största mängden; ungefär 3000 kilo kom i juni in hit.
– Lite över hälften kan vi använda på nytt som ny fiber.
På Solfs återvinningsstation tar man emot ungefär 100 till 150 kilo avlagda textilier per månad. Och det ökar vecka för vecka, månad för månad.
– Men det räcker inte, tycker Tommi Talvitie. Vi måste sortera mera. Och det blir säkert mera.
Någonting som också Timo Lehtola håller med om.
– Vi gör det här för att det är enligt lagen, men vi sparar också på naturens krafter när vi återvinner de här materialen.