I dag har det gått två år sedan skogsbranden i Kalajoki. Närmare 230 hektar brann, vilket gör branden till den näst största skogsbranden i Finland under det gångna decenniet, efter branden i Muhos 2020, där 250 hektar eldhärjades.
Branden fick sin början den 26 juni 2021. Uleåborgs tingsrätt dömde i juli förra året en man till böter för orsakande av allmän fara. Enligt tingsrätten hade mannen rökt i den torra terrängen och av vårdslöshet antänt branden.
Mannen och hans arbetsgivare överklagade domen till hovrätten, där fallet behandlades i början av juni. Domen i målet faller den 28 augusti.
Under de två första dagarna var branden under kontroll.
– Vi for iväg dit som till ett vanligt skogsbrandsuppdrag, men resursbristen var ganska stor. Problemet var att få vattnet att räcka till, säger Jukka Hakola.
Han var ledare för den släckningsenhet som först var på plats vid branden i byn Rautio i Kalajoki, cirka 60 kilometer nordost om Karleby.
Den tredje dagen förändrades situationen: på grund av kraftig blåst började branden sprida sig och gick överstyr. Först en dryg vecka efter att branden hade börjat fick man den under kontroll igen.
Sammanlagt 1 600 personer från olika delar av Finland deltog i släckningsarbetet. Totalt pågick insatserna i ett par veckor.
Branden förstörde 227 hektar mark, av vilka Kalajoki lutherska församling ägde 208 hektar och fem privata skogsägare 19 hektar.
Spåren efter branden syns i decennier
Brandområdet i Kalajoki är myrmarken i Susineva, där terrängen är varierande och delvis består av dikad torvmark. På grund av fukt i marken brann vissa områden sämre än andra.
Professor Anne Tolvanen vid Naturresursinsitutet beskriver i dag området som en mosaik. Den skog som brann i Rautioområdet var ung, vilket innebär att branden ökade områdets naturvårde och mångfald.
Enligt Tolvanen kan spåren efter branden synas i det brandhärjade området i flera decennier. Kalajoki församling har skyddat 106 hektar för de närmaste 20 åren.
På de fuktigaste platserna i en myrmark kommer återhämtningen igång rätt snabbt efter en brand, säger Tolvanen.
– Det blir en stor näringstopp av askan och av att pH-värdet i marken stiger, vilket gör det lättare för växterna att få ut näringen ur jorden.
De första arterna som kommer till ett brandområde är så kallade pionjärväxter som dunörtsväxter, björnmossor och björk. Efterhand ersätts de av diverse ris och dvärgbuskar.
– På de platser som inte har brunnit helt börjar växtligheten återhämta sig genom revor, rötter eller jordstammar under jorden. Därför kan det vara väldigt grönt och stor tillväxt på ett brandområde redan följande år.
Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Uutisets artikel Kaksi vuotta sitten Kalajoen Raution kylällä syttyi vuosikymmenen toiseksi laajin maastopalo – nyt alueelle ovat saapuneet pioneerilajit av Roosa Sarajärvi. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.