Allt fler personer med bostadsskulder behöver hjälp med sina betalningssvårigheter.
Teresa Vidjeskog, ekonomi- och skuldrådgivare på Mellersta Österbottens och Österbottens rättshjälpsbyrå, säger att den största orsaken till hjälpbehovet är att styrräntorna, som länge låg på noll, har stigit dramatiskt.
– Även om man på något sätt har klarat av sitt bolån hittills så befarar jag att andelen låntagare kommer att öka inom skuldrådgivningen i synnerhet bland dem som har något annat lån utöver bolånet, konstaterar Vidjeskog.
Att medelinkomsttagarna är pressade märks också i Egentliga Finland. I våras rapporterade Yle Uutiset att antalet klienter inom skuldrådgivningen hade ökat med nästan en femtedel jämfört med hösten.
Mia Markula, enhetschef vid Egentliga Finlands ekonomi- och skuldrådgivning, sa då att antalet klienter med ägarbostad och arbete hade ökat med hälften.
Klienter återvänder till skuldrådgivning
Enligt de siffror som Statistikcentralen publicerade den 11 juli har antalet privatpersoner i skuldsanering ökat med närmare 40 procent sedan förra året.
Kirsi Mustikkamaa-Poutanen är allmänt rättsbiträde vid Södra Österbottens rättshjälpsbyrå och hon säger att ökningen har synts även hos dem.
Under det senaste halvåret har antalet klienter i behov av ekonomisk och skuldrådgivning ökat markant.
– Antalet samtal har ökat och det har gjorts betydligt fler ansökningar om skuldsanering för privatpersoner jämfört med fjolåret.
Mustikkamaa-Poutanen talar också om återvändande kunder.
– Tingsrätten har redan beviljat dem skuldsanering och betalningsprogrammet har gjorts upp, men de har inte klarat av att följa det.
De återvändande kunderna får hjälp med ändringar i betalningsöverenskommelsen eller så reder man ut hur de kan hantera sin situation på något annat sätt, säger Mustikkamaa-Poutanen.
– Vi har redan fått in nästan lika många ansökningar om ändringar i betalningsprogrammet som vi fick in under hela fjolåret, säger hon, och konstaterar att de stigande levnadskostnaderna syns i folks ekonomi med en viss fördröjning.
Överlag hankar sig folk fram med betalningssvårigheter länge. Tröskeln att söka sig till skuldrådgivning är hög, säger Mustikkamaa-Poutanen.
Antalet amorteringsfria stabilt i bankerna
Att folk väljer att hanka sig fram bäst det går är en förklaring till att bankerna inte har märkt av betalningssvårigheter bland bolånekunderna.
Till exempel hos Nordea har efterfrågan på amorteringsfria månader inte ökat bland kunderna.
Juho Kostiainen på Nordea säger att det att sysselsättningsgraden har förblivit god och att folk under coronapandemin hann spara en slant har hjälpt hushållen när räntor och levnadskostnader har stigit.
– Många har också anpassat sina utgifter till exempel genom att köpa billigare mat.
Enligt en enkät som Nordea publicerade i juni har upp till 60 procent av finländarna ändrat sitt beteende i vardagen på grund av högre priser och räntor. Mer än hälften av dem som besvarade enkäten hade övergått till att äta billigare mat, medan 45 procent uppgav sig ha minskat konsumtionen av tjänster.
Bolånet är det sista där betalningsproblemen börjar synas
Henna Mikkonen
Inte heller hos Sparbankerna har man märkt av mer betalningsstörningar än normalt bland personer med bostadslån.
Enligt Sparbanksgruppens chefsekonom Henna Mikkonen har en del kunder önskat sig amorteringsfria månader när räntorna har stigit, medan andra har betalat av lånet i snabbare takt än normalt. Antalet amorteringsfria betalningar har alltså hållits på ungefär samma nivå som tidigare.
– Den oro och ångest folk upplever kring sin personliga ekonomi har ökat, men finländarna är punktliga betalare av sina bolån. Det är så gott som det sista där betalningsproblemen börjar synas.
På samma linje är Satu Nurmi, den chef hos OP Gruppen som ansvarar för personkundfinansiering och boendetjänster.
– Kanske det är ett finländskt drag att man strävar efter att sköta bostadslånet väl in i det sista och så ser man vad resten av pengarna räcker till.
OP Gruppen är den största bankgruppen i Finland med över fyra miljoner kunder.
Fler tar kontakt med banken
Hos andelsbankerna har antalet amorteringsfria perioder inte ökat, säger Nurmi, men i år har perioderna varit några månader längre än tidigare.
En del kunder har också önskat förlänga lånetiden, vilket minskar amorteringen på månadsnivå.
Nurmi säger att bankerna har fått mer förfrågningar om råd att hantera den egna ekonomiska situationen än förr. Frågorna har bland annat gällt lånetak och olika slag av referensräntor.
– Nu när det är skillnad på räntorna har en del kunder bytt till kortare referensräntor.
Sparbanksgruppens chefsekonom Henna Mikkonen bedömer att bostadslånens räntor kan stiga ytterligare i år, men att det sedan börjar lätta.
– Den värsta uppgången har vi bakom oss och kanske också den värsta smärtan börjar lätta efter nyår.
Hur har de höjda kostnaderna påverkat ditt liv?
Formuläret har stängts.
Artikeln är en översättning och bearbetning av på Yle Uutisets artikel Suomalainen tinkii ennemmin ruoasta kuin jättää asuntolainan hoitamatta – pitkään sinnitelleitä asuntovelallisia näkyy jo velkaneuvonnassa av Jaana Mattila och Emma Halla-aho. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.