Finland förhandlar om ett nytt försvarssamarbete med USA. Avtalet är exceptionellt. Finland skulle godkänna att trupper från ett utomstående land vistas i landet under längre tidsperioder än vad de skulle göra för vanliga krigsövningar.
Avtalets syfte är att amerikanska soldater skulle få tillgång till utrymmen och områden i Finland för till exempel övningar, vapenförvaring och utrustningsrestaurering.
Amerikanska trupper kommer antagligen att få tillgång till åtminstone en flygplats, en hamn och några övningsområden. USA kan alltså tilldelas Försvarsmaktens nuvarande garnisoners utrymmen, eller utrymmen i direkt närhet till dem.
Avtalet förstärker möjligheten att få och ta emot hjälp, sammanfattar utrikespolitiska institutets äldre forskare Iro Särkkä. Enligt henne skulle avtalet göra Finland och USA närmare, och Finlands säkerhet förstärkas.
– Det här är nog en väldigt betydelsefull förändring i Finlands säkerhetspolitiska linje. Under fredstid har inga utländska trupper vistats i Finland en längre tid. Och nu tar vi naturligtvis bort alla hinder för ett praktiskt samarbete mellan USA och Finland.
Finlands huvudsakliga förhandlare är ambassadör Mikael Antell. Han är biträdande avdelningschef vid Utrikesministeriets politiska avdelning. Antell tycker att avtalet i första hand erbjuder möjligheter.
– Det möjliggör ju ett samarbete med USA i så gott som alla situationer. I och med det förstärker det Finlands säkerhet och försvar på ett betydande sätt.
Presidenterna Sauli Niinistö och Joe Biden kom överens om att fördjupa försvarssamarbetet i mars 2022, efter att Ryssland inledde anfallskriget mot Ukraina. Niinistö träffade Biden i Washington strax efter Rysslands attack.
Avtalet går under benämningen Defence Cooperation Agreement (DCA).
Ännu oklart var de amerikanska trupperna skulle placeras
Ur Finlands perspektiv skulle såväl förvaringen av USA:s vapen som truppernas närvaro och gemensamma övningar med de finska trupperna förstärka landets försvarsförmåga. I praktiken skulle avtalet antagligen föra med sig fler gemensamma övningar, inte att man lagrar stora mängder vapen i Finland.
– USA:s soldater är i Finland då vi tillsammans bestämmer oss för att göra någonting. Och då pratar vi framför allt om gemensam övningsverksamhet, säger Antell.
– De är här temporärt, det vill säga enligt ett roterande system. Vi ser med tiden hur ofta det blir.
Hur många soldater som på en gång skulle befinna sig i Finland ger förhandlaren inga svar på.
Var trupperna skulle placeras när de är i Finland är ännu oklart, men om man vågar sig på en gissning skulle norra Finland inte vara en dålig sådan. Där finns ett, i europeisk skala, stort övningsområde för Försvarsmakten: Rovajärvi, som ligger mellan Rovaniemi och Kemijärvi.
– Det är klart att Finlands och Sveriges kommande Natomedlemskap tillsammans med Norges medlemskap skapar helt nya möjligheter för det nordiska samarbetet, säger Antell.
Finlands grundtanke är att USA:s soldater temporärt skulle vistas i Finland. De tillfälliga perioderna skulle kunna följa på varandra.
De amerikanska trupperna skulle få röra sig fritt i Finland – på land, till havs och i luften. Soldaterna från bägge länder skulle kunna ha övningar på olika håll i Finland.
Forskare Iro Särkkä menar att Finland måste värna om sin nationella självbestämmanderätt. En situation där USA kan använda Finland för att uppnå sina egna mål får inte uppstå.
– Finland och USA måste vara ense om avtalets ändamål och innehåll, så att inte Finland blir ett redskap för USA.
Särkkä tror ändå inte att Finland skulle förlora all nationell självbestämmanderätt i samband med det nya avtalet.
Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu meddelade tidigare i veckan att de tänker förstärka sina trupper vid sin västra gräns, alltså också nära Finland.
Varken Särkkä eller Antell vill dra en direkt slutsats om att Ryssland har fattat beslutet på grund av avtalet.
Norge har redan avtalat, Sverige och Danmark förhandlar också
Norge har redan ett motsvarande samarbetsavtal med USA. Också Sverige och Danmark förhandlar om ett liknande avtal, tillsammans med Finland. Det ser alltså ut som att en ny allierad grupp håller på att bildas inom militäralliansen Nato.
Enligt Iro Särkkä var de nordiska ländernas toppmöte med USA och president Joe Bidens besök i Finland ett tecken på att USA värnar om Nordeuropas säkerhet.
– Och vi kan nog dra slutsatsen att USA och de nordiska länderna kommer att bilda just en sådan konkret allians, genom ett närmare försvarssamarbete.
Avtalet gäller inte kärnvapen. Det är förbjudet enligt lag att ta in kärnvapen till Finland. Också truppminor är förbjudna. Finland har förbundit sig till förbudet genom det internationella Ottawafördraget.
Soldaternas juridiska ansvar diskuteras ännu
Under förhandlingarna diskuteras många fler saker än bara de amerikanska soldaternas närvaro och vapenförvaring. Ämnena löper från tull- och skattefrihet på utrustning till hur amerikanska soldater ska behandlas om de gör sig skyldiga till brott i Finland.
Särkkä påpekar att det finns sakfrågor i avtalet som ger upphov till frågetecken redan i förväg. Ett av dem är uttryckligen soldaternas straffrättsliga ansvar.
Den delen av avtalsförhandlingarna är fortfarande oavslutade. Nästa förhandlingsomgång hålls på hösten.
– Grundprincipen i Natos avtal Status of Forces Agreement (Sofa) är att avsändarstatens trupper ska följa det egna hemlandets lagstiftning, men likväl respektera mottagarlandets lagstiftning, säger Utrikesministeriets Mikael Antell.
Finland kommer antagligen att gå med på att avstå från domsrätten mot soldaterna, men kan kräva att få rätt att behandla vissa brott i Finland.
I praktiken skulle det kunna se ut som så att USA ansvarar för att tilldela straff för till exempel trafikförseelser, medan Finland då det finns allvarliga brottmisstankar skulle kunna kräva att fallet behandlas enligt finsk lag.
Finland har frågat Norge om deras erfarenheter gällande att avstå från domsrätten. Enligt dem har det inte varit några problem.
De amerikanska soldaternas ställning kan, på ett riktgivande sätt, jämföras med diplomaters ställning i Finland.
Avtalet kan kräva ovanligt stor röstmajoritet i riksdagen
Utrikesministeriets och Försvarsministeriets förhandlingar med de amerikanska myndigheterna kommer antagligen att bli klara i början av nästa år. Förhandlingarna började hösten 2022.
När förhandlingarna är klara bestämmer riksdagen om avtalet godkänns eller inte.
En del av Yles källor gissar att en enkel majoritet inte räcker i riksdagen, utan att det kommer att krävas kvalificerad majoritet på två tredjedelar för att avtalet ska få grönt ljus. Detta beror på att grundlagen kräver en större majoritet än vanligt om Finland ska gå med på en betydande överföring av sina befogenheter.
Grundlagsutskottet bestämmer om röstningspraxisen. Ännu kan man inte utgå ifrån att utskottet kommer att kräva kvalificerad majoritet.
Redan i sitt uttalande om Natomedlemskapet påminde grundlagsutskottet att grundlagens suveränitet också ger dem möjligheten att bestämma fritt om försvarssamarbete.
Formellt krävdes det bara enkel majoritet i omröstningen om Natomedlemskapet, men i slutändan röstade ändå merparten av riksdagsledamöterna för medlemsansökan.
Vad tycker du om amerikanska soldater i Finland? Du kan diskutera ämnet nedan.
Kommentarerna stängs lördagen 12.8.2023 klockan 22.
Artikeln är en bearbetad översättning av artikeln Suomen puolustus voi pian mullistua: tätä tarkoittaisi meidän ja Yhdysvaltain yhteinen DCA som är skriven av Ari Hakahuhta. Översättningen är gjord av Anna Louhisto.