Enligt Johanna Wallin, HRT:s trafikdirektör, har biljettintäkterna ökat i år jämfört med i fjol.
– Det har blivit lite bättre sedan coronapandemin, men ekonomin är inte så bra som den borde vara. Vi har ökade kostnader som pressar biljettpriserna uppåt, säger Wallin.
Ytterligare tryck på att höja biljettpriserna kommer från regeringsprogrammets skrivelse att höja mervärdesskatten från 10 till 14 procent.
– Vi måste se på helhetsbilden och gå igenom ekonomin. Därefter fattas beslut om nästa års biljettpriser. Men det här skapar tryck på att höja priserna, säger Wallin.
”Om vi sänker biljettpriserna kommer intäkterna inte att stiga”
Under sommaren har biljettförsäljningen gått bra och ligger lite över budgeten.
Biljettintäkterna under årets första sex månader är 215 miljoner euro vilket är bara två procent lägre än jämförelseåret 2019, det vill säga före coronapandemin.
Biljettpriserna inom kollektivtrafiken steg vid årsskiftet vilket förstås också har betydelse för storleken på intäkterna.
– Om vi sänker biljettpriserna kommer intäkterna inte att stiga. Men om vi höjer priserna kan intäkterna öka. Fast om vi har för höga biljettpriser kan det avskräcka passagerare, vilket gör att vi måste vara försiktiga, säger Wallin.
Antalet passagerare är fortfarande lägre än 2019 före coronapandemin.
”Biljettpriserna får inte skilja sig mellan kommunerna”
Stadsmiljönämnden i Helsingfors ansåg förra veckan i ett utlåtande att biljetterna bör bli billigare. Nämnden anser att prishöjningar har missgynnat Helsingforsare som reser kortare sträckor inom AB-zonen.
Enligt nämnden kan staden betala mer till HRT för att sänka biljettpriserna. Nämnden anser också att det ska vara möjligt för kommunerna att ta olika mycket betalt för periodbiljetter.
– Vi är positiva till om kommuner vill betala mer. Men biljettpriserna får inte skilja sig mellan kommunerna. HRT:s biljettsystem ska vara enhetligt och integrerat, säger Wallin.
Infrastrukturen kostar
HRT:s intäkter kommer från biljettpriserna och från medlemskommunerna. Stödet från kommunerna utgör nu 54 procent. HRT:s vd Mika Nykänen sa till Svenska Yle i februari att det borde sjunka.
HRT betalar hälften av byggnadskostnaderna av kollektivtrafikinfrastruktur och för driften. Driftskostnaderna har ökat.
Sedan 2010 har de årliga kostnaderna för infrastruktur mer än tredubblats, från 59,1 miljoner till 200 miljoner.
”Svårt att sänka biljettpriserna”
Med tanke på de ökade kostnaderna anser trafikdirektör Johanna Wallin att det är svårt att sänka biljettpriserna.
– Vi har mer kostnader än tidigare. Men vi ska titta på ekonomin som en helhet och därefter fatta beslut, säger Wallin.
Besluten fattas av förtroendevalda i HRT:s styrelse.