Mer än hälften av barn och unga som är homosexuella uppger att de blivit utsatta för diskriminering och trakasserier på grund av sin sexuella läggning. Det framkommer i enkäten hälsa i skolan.
Svenska Yles granskning av diskriminering och rasism i skolorna visar att skolan ofta blundar för diskriminering. Mosebacke skola vill inte vara en av dem.
I Mosebacke skola har det sedan 1990-talet gått barn med utländsk bakgrund och av skolans 195 elever har 57 procent ett annat modersmål än svenska eller finska. Mångfald är något skolan jobbat länge med, nu är det dags att bredda begreppet.
Vi vill hitta tryggheten i hur vi samtalar med eleverna. Kommer det frågor så ska vi inte bli helt ställda
Anna Södergran, speciallärare
”Vill hitta trygghet i hur vi samtalar med eleverna”
Specialläraren Anna Södergran ger exempel på frågor som de senaste åren börjat diskuteras bland personalen på skolan. Frågorna kommer inte upp ofta, men tillräckligt ofta för att tanken på fortbildning i hbtqia-frågor skulle gro.
– Det finns regnbågsfamiljer. Det finns elever som väljer ett annat pronomen. Är hon en hon eller han? Hur ska jag säga? Vad vågar jag fråga?
Södergran är med i arbetsgruppen som arrangerar fortbildningen som går hand i hand med läsårets tema, unika tillsammans. Så här förklarar hon varför man vill satsa på det här:
– Vi vill hitta tryggheten i hur vi samtalar med eleverna. Kommer det frågor så ska vi inte bli helt ställda. Utan vi ska känna oss trygga med vårt jobb där.
En skyldighet att förebygga psykisk ohälsa
Inför skolstarten höll Isabell Flemming, verksamhetsledare vid föreningen Regnbågsallians, en föreläsning för skolans personal. Senare i höst ska hon besöka Mosebacke skola på nytt.
Att informera och utbilda ingår i hennes jobb som verksamhetsledare. Det blir drygt tio besök i skolor varje år.
– Jag börjar alltid med grunden, vad regnbågsfrågor handlar om, vilka ord och begrepp finns. Sedan funderar vi på hur man kan tänka när man till exempel kategoriserar elever i grupper. Vi tittar på skolmiljön, läromaterial och hur man undervisar helt enkelt.
Enligt Flemming handlar det om att normalisera olikheter. Att skolan ska vara en trygg plats också för regnbågsunga är väldigt viktigt.
– Barn och unga tillbringar majoriteten av sin tid i en skola. Vi har väldigt stor grad av ångest och depression bland regnbågsunga. Om vi kan göra någonting för att förebygga det här så tycker jag nästan att vi har en skyldighet att göra det.
Personalen först, barnen sedan
Staffan Holmberg har varit rektor i Mosebacke skola sedan 1995. Han konstaterar att det inte går att vila på lagrarna.
– Man ska inte invagga sig i tron att det till exempel inte förekommer någon mobbning i skolor. Det kommer nya barn och ny personal hela tiden och vi måste hela tiden utvecklas och bli bättre.
På Mosebacke har man beslutat att först utbilda personalen. Tanken med det förklarar Staffan Holmberg så här:
– Vi börjar med att se oss själva i spegeln, se på våra egna fördomar. För alla har vi fördomar och det gäller att bli medveten om dem. Då kan vi bearbeta dem så att vi inte slänger ur oss någonting som kan vara väldigt kränkande för någon annan. Om vi inte klarar av det här som personal så har vi väldigt svårt att lära barnen.
Hur gick snacket i kollegiet efter föreläsningen?
– Många tyckte att det är väldigt nytt, medan andra är mer medvetna. Jag tror nog att alla är med på tåget. Vi fick en knuff i rätt riktning, säger Anna Södergran.
Efter drygt 20 år i branschen konstaterar hon att regnbågsfrågor inte var något som betonades särskilt mycket då hon studerade till lärare.
– Men vi är ett väldigt ungt kollegium här i skolan och jag känner att de yngre har en hel del mer kunskap än jag, så vi får helt enkelt hjälpas åt.
Hur kommer eleverna att märka att personalen gått den här utbildningen?
– Alla planer är inte klara än. Jag hoppas att vår kunskap om regnbågsfrågor ska synas i undervisningen och i de olika teman vi har varje månad. Men kanske också att det ska kännas i vår skola, att det är tryggt för alla här.