En språkö är en enspråkigt finsk kommun där det finns en mindre och ofta aktiv svenskspråkig minoritet med egen småbarnspedagogik och grundläggande utbildning.
För att hålla svenskan levande i språköarna behövs mycket arbete. En som jobbar med de här frågorna är Karin Ihalainen, som är projektchef för projektet Uppdrag språköar vid Kommunförbundet.
– Målet är att få de språköar som inte fungerar så bra att fungera bättre, men också att få fler fungerande språköar, säger hon.
Ihalainen har skapat sig en uppfattning om vad språköar behöver, då hon jobbat som rektor för den svenskspråkiga skolan i Lahtis. Här lyfter hon fram några centrala fenomen när det gäller språköar.
Koncentrera under samma tak
Ihalainen säger att det är viktigt att ta vara på det som finns. På språköarna hörs svenskan i vissa fall mest på daghem och skola.
– Språköar där allt från småbarnspedagogiken till andra stadiet är samlat på samma adress verkar må allra bäst.
Samhället stöder inte nödvändigtvis svenskan, så de olika stadierna gör bäst i att samarbeta.
– Det är ingen självklarhet någonstans att småbarnspedagogiken samarbetar med förskolan och den grundläggande utbildningen. Men till exempel i Hyvinge och i Lahtis finns en bra koncentration, och det ger en bra social gemenskap.
Strukturer som håller över tid
För att hålla en språkö levande krävs mer långsiktiga lösningar än att förlita sig på ivriga enskilda människors arbete.
– Arbetet blir lätt inriktat på eldsjälar. Men eldsjälar har en tendens att brinna ut och sedan slockna. Därför är det viktigt att ha strukturer som bär vidare då eldsjälen inte längre orkar.
Ihalainen ser det som fullt möjligt att skapa fler språköar.
– Vi kan inte föda fler svenskspråkiga barn än det finns människor som kan göra det. Men till exempel i det finskspråkiga Lahtis så fanns det tillräckligt många människor med svenskspråkig koppling för att skapa verksamhet som över tvåhundra människor deltar i i dag.
Öppna upp för flera språk
Ihalainen ser också att språkökonceptet kan vara till hjälp i tvåspråkiga kommuner.
Hon tar den tvåspråkiga kommunen Kyrkslätt som exempel. Kommunen har fått kritik för att administrationen av svenskspråkig utbildning inte letts av tjänstemän med tillräckliga kunskaper i svenska.
– I Kyrkslättdramat ser vi hur viktigt det är att man har en svenskspråkig administration när man driver utbildning. På språköarna saknas det. Vårt projekts främsta uppgift är kanske att hitta svar på frågan om hur de kan administreras på svenska.
Lärarnas kunnande i språköskolor är något som fler kommuner kan ta modell av. I en stad som Björneborg har nästan inget barn svenska som hemspråk, utan hemspråket är vanligen finska.
– Där är lärarna är vana vid att svenskan inte är elevernas starkaste språk. De vet om att alla kanske inte förstår vad läraren säger. Det innebär att läraren i princip har kapacitet att integrera på svenska och ta ansvar för människor som kommer hit från andra länder.
Här kan du lyssna på intervjun:
