Det spanska initiativet är ett inrikespolitiskt utspel från Madrid, där socialdemokraternas Pedro Sánchez behöver stöd från landets regionala partier ifall han ska lyckas bilda en regering.
På hemmaplan har man kommit så långt att det spanska parlamentet under tisdagen höll sin första mångspråkiga session där katalanska, baskiska och galiciska simultantolkades till det första officiella språket spanska.
Parlamentets session bojkottades av extremhögerpartiet Vox som marscherade ut
Spaniens högerextrema parti Vox marscherade ut från parlamentets session i protest mot godkännandet av lagförslaget som tillåter parlamentsledamöter att använda sig av regionala språk.
Under ledning av Vox-ledaren Santiago Abascal marscherade de högerextrema lagstiftarna ut och lämnade sina översättningshörlurar på den tillförordnade premiärministern Pedro Sanchez tomma säte efter att en parlamentsledamot talat galiciska.
Språkfrågan vävs in i regeringsförhandlingarna
Språkfrågan var ett av villkoren från bland annat den katalanska exilledaren Carles Puigdemont för att inleda regeringsförhandlingar med Sánchez, som ses som landets sannolika regeringsbildare.
Följande steg blir att försöka få EU-länderna att föra in de tre minoritetsspråken i gruppen med de 24 språk som redan är erkända som officiella språk.
Finland har reservationer mot förslaget
Att EU:s ordförandeland Spanien i så rask takt vill genomföra en språkreform inom unionens institutioner ses inte med blida ögon.
Frågan har på bara en månad förts till behandling på EU-ministernivå och frågan behandlas av Europaministrarna under tisdagen.
Invändningarna har handlat om att ärendet inte har förberetts tillräckligt. Det gäller såväl juridiska aspekter som de kostnader som kan uppstå om man tar med flera språk.
En annan farhåga är att också andra medlemsländer kan kräva att ytterligare minoritetsspråk blir officiella, ifall Spaniens planer förverkligas.
Finland förhåller sig avvaktande till Spaniens begäran, och menar att fastän det är viktigt med språklig och kulturell mångfald så kan nya officiella språk också göra beslutsfattandet långsammare.
Krävs enhällighet för att godkännas
Alla EU-medborgare har rätt att använda EU:s officiella språk i sin kontakt med unionens institutioner, som också måste svara på samma språk.
Finskan och svenskan blev officiella EU-språk år 1995 i samband med att Finland och Sverige hade anslutit sig till unionen.
I fjol spenderade EU-kommissionen 355 miljoner euro på allt som skulle översättas och simultantolkas.
Att den spanska begäran kommer bromsas handlar också om att ändringar i de officiella språken kräver enhällighet bland EU-länderna, och en sådan konsensus finns helt enkelt inte för tillfället.