EU håller på att ta snabba steg i riktning mot att trygga tillgången på gruvmineraler. Anledningen är att man vill minska beroendet av Kina.
Ett led i det är planerna på att försnabba tillståndsprocesserna – också i Finland.
– Det är alltid bra när byråkratin försnabbas, så i den meningen är det ett bra initiativ från EU:s sida, säger Martin Paasi, ekonomisk expert på Nordnet.
Men där tar berömmet i stort sett slut.
– Vi ska dra vårt strå till stacken, men det ska ske på vettiga villkor.
”Gruvskatten är löjligt låg”
Paasi har ingenting emot att Finland hjälper till i den gröna omställningen, men han kan inte acceptera de villkor som nu gäller. Han nämner den nyinstiftade gruvskatten på 0,6 procent som ett exempel.
– I USA tar man ut 21 procents skatt på mineraler. Och i Norge tar man 78 procents skatt på de vinster som oljebolagen gör.
Han menar att det är konstigt att Finland har gått in för en så låg skatt på så efterfrågade mineraler som kobolt, nickel och litium.
– Det är en löjligt låg skatteprocent, fastslår Martin Paasi.
Han kastar avundsjuka blickar mot grannlandet Norge som med hård hand har håvat in miljardbelopp från sitt svarta guld och byggt upp sin oljefond för kommande generationer.
Till saken hör att den finska gruvskatten beräknas ta in cirka 25 miljoner euro på årsbasis.
Vi borde tänka som norrmännen
Samma princip som i Norge borde enligt Paasi också gälla hos oss vad gäller gruvdriften. De gemensamma tillgångarna ska tas tillvara med sikte på det gemensammas bästa.
Det är därför man också i Norge beskattar oljeutvinningen så hårt - den ska hjälpa kommande generationer.
– Till och med utvecklingsländerna har lärt sig att de nationella råvarorna tillhör alla.
Borde vi tänka som norrmännen här och starta en fond?
– Absolut, svarar Paasi blixtsnabbt.
I Finlands fall handlar det inte om lika stora summor som den norska oljan, men det rör sig ändå om betydande belopp under de närmaste decennierna.
Martin Paasi säger sig vara en anhängare av EU, men han kan inte riktigt förstå varför finländarna är så följsamma.
– Vi tycks som enda land inom EU tänka så här altruistiskt. Med den här gruvlagen är vi fullständigt mjäkiga.
Hur borde vi tänka rent ekonomiskt kring våra gruvor?
– Vi borde slå fast att vi beskattar mineraler som lyfts upp ur den finska jordmånen. Och så borde vi förädla produkterna innan de förs ut ur Finland. Det skulle innebära större inkomster.
Kan man fatta sådana beslut?
– Visst kan man som nation fatta vilka beslut som helst och ta en fajt. Det är vår jordmån, vi är en suverän stat, vi bestämmer om mineralerna i vårt land.
”Jag är orolig för att vi slumpar bort det här”
Med tanke på framtiden borde Finland istället för att vara en råvarubod skapa de förutsättningar som behövs för att förädla mineralerna:
Istället för att exportera nickel och kobolt i fartyg till Tyskland så erbjuder vi möjligheter att investera i batterifabriker i vårt land och så får de utländska investerarna exportera de färdiga produkterna.
– Av deras försäljningspris tar vi 80 procent av vinsten. Det här skulle vara det naturliga sättet att gå till väga, precis som i Norge.
Det handlar enligt Martin Paasi om nationella resurser som har ett marknadsvärde och där det finns en efterfrågan på världsmarknaden.
Och du är rädd att vi kommer att slumpa bort det här?
– Jag är väldigt orolig för det. Den norska modellen med hög beskattning och fondering av inkomsterna för kommande generationer är det rätta sättet att gå till väga.