Rysk statistik lyser med sin frånvaro inom klimatforskningen. Det är ett stort problem när det gäller att motverka klimatförändringen, säger forskaren Evan Bloom vid det amerikanska forskningscentret Wilson Center.
Rysslands anfallskrig satte stopp för allt vetenskapligt samarbete och nu har man inte längre tillgång till en stor del av landets mätresultat. Vissa undantag finns, till exempel är det fortfarande möjligt att följa med hur permafrosten i Sibirien smälter.
– Kampen mot klimatförändringen blir ännu svårare, det är en av tragedierna med kriget i Ukraina. Tillgången till satellitdata från Ryssland har begränsats.
Ryssland omfattar nästan hälften av det arktiska området, som värmts upp fyra gånger snabbare än jordklotet i medeltal.
Rådet kunde ha rasat
I och med kriget i Ukraina stannade Arktiska rådets verksamhet upp ända tills Ryssland lämnade över ordförandeskapet till Norge i maj i år. Då satte arbetet igång igen, men enligt Bloom är rådet långt ifrån så aktivt som det varit tidigare.
– Arktiska rådet kunde ha rasat samman helt och hållet, men det verkar som om medlemsländerna och kanske också Ryssland vill hålla det på benen som institution.
Bloom har ännu hopp om att rådet kan vakna till liv på allvar, men utan kristallkula är det svårt att uttala sig mer om den saken, säger han.
Evan Bloom var själv med när rådet bildades på 1990-talet. Förutom miljö- och klimatfrågor hanterar rådet också ursprungsbefolkningens behov i det arktiska området.
Oro över infrastruktur
Den allmänna uppfattningen var länge att det arktiska området var i säkerhet när det gäller militära sammandrabbningar. Det vågar man inte tro längre.
USA fokuserar mer på säkerheten i norr än någonsin, som sig bör, säger Bloom.
– Jag säger inte att konflikter är oundvikliga, men det är viktigt att vara förberedd på allt nu när vi sett vad Ryssland är villigt att ta till.
Många experter bedömer att Ryssland kommer att utföra fler hybridattacker, och är mycket oroliga över att de kommer att vara riktade mot infrastruktur – som datakablar, olje- och gasledningar eller elförsörjning.
Ryska fartyg har observerats i närheten av flera sådana platser, både på Östersjön och på Nordsjön.
Undervattenskablar fick Natos uppmärksamhet
Även om Bloom arbetat länge vid USA:s utrikesministerium är han inte expert på militärfrågor. Han delar ändå experternas oro.
– Det är svårt att förutse hur Ryssland kommer att agera, men attacker mot kritisk infrastruktur är möjliga. Jag säker på att både USA och Finland har uppmärksammat detta.
I somras beslöt Nato att starta ett maritimt center i London som ska skydda kritisk infrastruktur under vattnet. Natos medlemsländer har också ökat sin patrullering på Nordsjön, Östersjön och i närheten av datakablar i Atlanten.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Venäjän päästömittausten puuttuminen erittäin vakava ongelma ilmastotutkimukselle, sanoo amerikkalaistutkija skriven av Annu Passoja. Översättning och bearbetning gjordes av Mikael Stenlund.