1. Globala medeltemperaturen uppe i rekordnivåer i sommar - och i september har det fortsatt
Juni, juli, augusti. Sommarmånader som i Finland varit rätt normala men globalt sett slagit värmerekord. Både NASA och EU:s klimattjänst Copernicus har larmat om värmerekorden och de oroar klimatforskare världen över.
Också Mika Rantanen som forskar i väder och klimat på Meteorologiska instituet här i Finland är bekymrad.
– Det här är alldeles exceptionellt. Normalt överskrids månadsrekorden för den globala medeltemperaturen med väldigt små marginaler. I år har det skett med rekordstor marginal, så här stora värmeskillnader i medeltemperaturen har aldrig uppmätts förr, säger Rantanen.
Dessutom ser rekorden ut att fortsätta i höst. För septembers del säger åtminstone inte prognosen att det skulle bli svalare.
– Ingenstans i världen är det kallare än vanligt just nu. Temperaturrekordet för september kan vara ännu större än hittills, säger Rantanen.
Värmen syns här i Finland också. Sommaren var inte rekordvarm här, men september månad kan slå värmerekord i flera delar av Finland. I Helsingfors kan september till och med bli den varmaste septembermånaden som uppmätts.
I Finland syns värmen just nu som milda temperaturer med varma nätter och en hel del regn. Det som normalt ses som sommarvärme ser ut att fortsätta till slutet av september.
Ute i Europa och andra delar av världen är det mer dramatiskt:
– Klimatförändringen för med sig extremväder, särskilt extrema värmeböljor men också hällregn. Det har vi sett mycket av i Europa i sommar, säger Rantanen.
2. Havstemperaturerna extremt höga – också på grund av El Niño
Årets temperaturrekord inleddes i våras med stigande temperaturer i världshaven.
– Det var där det började, haven var rekordvarma redan på våren, säger Rantanen.
De högre temperaturerna i Stilla havet beror dels på klimatfenomenet El Niño. Det här kommer att innebära höga temperaturer i flera månader framåt:
– El Niño förutspås bli starkare under hösten och nå sin topp först under vintern, så effekterna av den ses ännu nästa år, säger Rantanen.
– Lägg till klimatförändringen och de stigande temperaturerna den leder till, så landar vi där vi är nu.
Också Norra Atlanten har varit rekordvarm i år. Över hela världen har det uppmätts rekordhöga ytvattentemperaturer.
Eftersom temperaturerna i en så stor del av världen är beroende av variationerna mellan klimatfenomenen El Niño och La Niña stiger inte den globala medeltemperaturen monotoniskt, utan sjunker emellanåt. Men trenden är att kurvan stiger.
Kommer det att fortsätta så här nu, att somrarna blir bara varmare?
– Det är nog i den riktningen vi rör oss. Visserligen är vi nu i den positiva El Niño-fasen, så det kan hända att medeltemperaturerna sjunker lite om några år när vi går in i en La Nina-fas igen.
– Men på lång sikt går världen mot högre temperaturer. Just nu är vi på väg mot en ökning på upp till 3 grader till slutet av århundradet.
3. Utan klimatåtgärder skulle läget vara mycket värre
Prognoserna för klimatkrisen gäller temperaturökningen på lång sikt, fram till slutet av det här århundradet, vilket är en orsak att det är svårt för människan att tänka sig hur det är att leva med konsekvenserna.
Men forskningen är tydlig: Ifall jorden verkligen når medeltemperaturer som är 3 grader högre än under förindustriell tid innebär det mer extremvärme och mer extremväder, vilket också betyder fler dödsfall. En del platser i världen blir i praktiken obeboeliga vilket leder till stora flyktingströmmar.
Sett till de klimatlöften som världens länder avlagt i dag ser världen ut att vara på väg mot en uppvärmning på 2 grader fram till århundradets slut. Men tittar man på ländernas officiella officiella planer och regeringsprogram, det vill säga de nationella klimatplanerna, verkar vi landa på en uppvärmning på 2,4 grader.
Och ser vi på de åtgärder som verkligen tagits i bruk är vi på väg mot en uppvärmning på 2,7 grader eller enligt vissa prognoser till och med mer, omkring 3 grader.
Redan den uppvärmningen vi upplever i dag har haft ödesdigra konsekvenser, påpekar Rantanen.
Han tar de ödesdigra översvämningarna i Libyen som exempel. Nu visar en preliminär forskningsrapport att storkatastrofen i Libyen är ännu starkare kopplad till klimatuppvärmningen än tidigare uppskattat.
Klimatuppvärmningen gör att risken för störtregn av den typen är rentav 50 gånger högre.
– Att redan 1,2 grader kan innebära det här är oroväckande. Vi kommer se mycket fler sådana nyheter i framtiden, säger Rantanen.
Så hur kommer det att gå? Det vet inte Mika Rantanen.
– Vi klimatforskare kan inte förutspå hur mänskligheten kommer bete sig och hurdana växthusgasutsläpp de kommer att släppa ut i luften de närmaste årtiondena.
– Men vi måste minnas vad klimatuppvärmningen beror på. Den beror på utsläppen av växthusgas, och de utsläppen måste fås ner till noll.
Rantanen påpekar också att noll utsläpp inte innebär att temperaturerna börjar sjunka och jorden kyls ner.
– Temperaturen kommer att stanna på den nivå den är när vi väl fått ner utsläppen, säger Rantanen.
Det är än så länge svårt att se några stora effekter av de klimatåtgärderna som redan vidtagits.
– Nu lever vi i bara början av århundradet, några riktigt stora förändringar har klimatåtgärderna ännu inte lett till. Men om vi inte gjorde nåt alls skulle uppvärmningen vara mycket starkare, och mycket svårarare att göra något åt. Lyckligtvis är vi åtminstone igång.
