Gentrifieringen kan leda till spänningar mellan lokalbefolkningen och de nya invånarna, men den kan också medföra bra saker om den tacklas på rätt sätt.
– Hangö har ju en bra situation eftersom staden är så attraktiv att folk flyttar dit och har ett andra boende där. Det finns en grundläggande attraktion som man måste fundera på hur man kan förvalta så att man lockar folk att bli fast bosatta.
Det säger Peter Ehrström som är forskningschef och docent i ämnet Regionalvetenskap vid Åbo Akademi. Han forskar i ämnet gentrifiering i bland annat tyska storstäder.
Han är också förtrogen med processen i Stockholmsstadsdelen Södermalm som gått från att vara en arbetarstadsdel till ett moderat fäste (Moderaterna är ett politiskt parti som närmast motsvarar Samlingspartiet i Finland), samt hur stadsdelen Brändö i Vasa blivit ett hem även för medelklassen.
Han framhåller att han inte är specifikt insatt i Hangös situation men att på basis av de uppgifter han har, finns det mycket som tyder på att staden genomgår en social förändringsprocess.
– Gentrifiering handlar ju också om en omvandling och spänning mellan det nya och det gamla och där krävs också en respekt för traditionen och den lokala kulturen av dem som anländer. Det finns två sidor av myntet.
Polarisering går att undvika
I värsta fall kan en omvandling leda till polarisering mellan olika grupper, men Peter Ehrström menar att det inte alls behöver bli så.
Tvärtom finns det en hel redskapslåda med vilken man kan komma till rätta med spänningar och upplevelser av till exempel social orättvisa och ojämlikhet. Han betonar ändå att det kan ta tid att vända en negativ trend och att det inte finns några trollkonster.
Det krävs en ordentlig strategisk diskussion och en bra plan för hur man ska göra.
Som ett första steg kan en kommun kartlägga invånarnas önskemål, förhoppningar samt saker de absolut inte vill att ska hända. I den processen är det viktigt att inkludera representanter från olika grupper så jämlikt som möjligt.
Inkluderande klimat
Peter Ehrström talar varmt för deliberativa metoder. Deliberativ demokrati är en samtalsdemokrati där alla kommer till tals, får redskap för att föra fram sitt budskap och lyssna på andras argument och där man letar efter det som förenar och bygger upp istället för det som skapar schismer och raserar.
– Fritidsboende bidrar också med bra saker till en kommun.
Ett konkret exempel är köpkraft, men de tar också nya perspektiv med sig.
– När situationen är polariserad bör man försöka finna en minsta gemensamma nämnaren för att bygga vidare därifrån.
En deliberativ approach kan egentligen omfatta vilka ämnen som helst: naturen, skatteöret, markanvändning, urbana rum med mera.
I en stad borde man också kunna enas om vad som utgör den egna attraktionen.
– När man når ett större samförstånd mellan grupper bidrar det också till att staden får en resiliens, alltså förmåga att hantera kriser och yttre hot, belyser Peter Ehrström.
Generation Greta är här och nu
När man talar gentrifiering är det svårt att förbigå fenomen som hållbar utveckling och kreativitet.
Peter Ehrström säger att unga i dag – som han kallar generation Greta efter svenska miljöaktivisten Greta Thunberg – väljer var de vill bo utgående från hur hållbara och kreativa de upplever att platserna är. Unga väljer gärna städer som går i bräschen för nytänk och som fungerar som en slags dynamo för andra städer.
– Den hållbara staden är framtidens attraktiva stad.
Ofta handlar hållbarhet om naturvärden, men enligt Peter Ehrström räcker det inte med ren och orörd natur.
I dag letar folk efter ställen som kan erbjuda en bred palett bestående av både service, tjänster, fungerande kollektivtrafik och immateriella saker som humana värderingar, ett välkomnande kulturellt och socialt klimat, öppna stadsmiljöer, möjlighet till självförverkligande med mera.
Distansjobb öppnar nya möjligheter
Överlag ser Peter Ehrström att en ort som Hangö kan dra nytta av att distansarbetet högst troligt kommer att öka i framtiden och bli en naturlig del av arbetslivet.
– Möjligheten att jobba på distans ändrade efter pandemin, där kan man tala om ett paradigmskifte.
Som ett konkret exempel nämner han att distansarbetet kommer att vidga den nuvarande pendlingsradien som man brukar betrakta att är 45 minuter från punkt A till punkt B. Här ligger Hangö bra till, förutsatt att det finns allmänna färdmedel som fungerar smidigt.
Fritidsboende som blir fast bosatta ändrar politiken inifrån
På ett längre perspektiv kan gentrifieringen också bidra till att ändra en stad eller kommun inifrån. I fall fritidsboende väljer att bli fast bosatta, leder det i något skede till att den politiska dynamiken skiftar. Det kan vara fråga om hur partiernas mandat fördelas eller om vilka frågor som lyfts upp på agendan.
– Man ser nog en politisk förändring på de flesta ställen som gentrifieras. Då är det inte längre utifrån, utan inifrån.
Det här är något som det också kan vara bra för kommunens ledning och invånare att förbereda sig på.
– Gentrifiering betyder i allmänhet att de som flyttar in resursstarka, högt utbildade och väl positionerade, och då finns det en risk för polarisering.
På frågan om Hangö kan utnyttja det faktum att staden i mitten av 1990-talet hade en stor arbetsrelaterad inflyttning i och med att det grundades stora industrier, säger Peter Ehrström, att man alltid kan dra lärdom av tidigare processer.
– Samtidigt är det som sker nu en något annorlunda process. Då handlade det om urbanisering, nu ser vi mer av gentrifiering.